Bakgrund: Kost och fysisk aktivitet ligger till grund för elevers psykiska, fysiska och sociala välmående. Skolsköterskors främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i skolan.Syfte: Syftet med studien är att belysa hur skolsköterskor arbetar hälsofrämjande på olika nivåer i skolan fokuserat på kost och fysisk aktivitet.Metod: Kvalitativ studie där fem skolsköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats med innehållsanalys.Resultat: Vikten av att ha hälsofrämjande visioner i skolan. Att arbeta hälsofrämjande med elever i grupp. Att skapa relation med elever.Konklusion: För att nå fram till elever med olika förutsättningar behöver skolsköterskors hälsofrämjande arbete fokuserat på kost och fysisk aktivitet kombineras på organisatorisk, grupp och individnivå. / Background: Diet and physical activity form the basis for students' mental, physical and social well-being. The primary task of school nurses is to promote health promotion and prevention in the school.Purpose: The aim of the study is to explore how school nurses work with health promotion at different levels in the school focused on diet and physical activity.Method: A qualitative study in which five school nurses were interviewed and the data material was analyzed with content analysis.Result: Importance of having health-promoting visions in school. To work health promotion with students in a group. Creating relationships with students.Conclusion: In order to reach students with different conditions, school nurses' health promotion work focused on diet and physical activity need to be combined at organizational, group and individual levels.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen: Hur kan man enligtforskning arbeta med jämställdhet för att utveckla den demokratiska lärmiljön? Sökning harskett via flera databaser med specifika sökord och avgränsningar. Vald forskning är olikavetenskapliga texter. Texterna har olika perspektiv för att kunna problematisera ochutmana frågeställningen. Kunskapsöversikten åskådliggör också en komplexitet och att detinte finns ett entydigt svar på frågeställningen. Resultatet visar att det finns mångainfallsvinklar men en given nämnare är relationen mellan lärare och elev. Det som krävs ären grundläggande förståelse för jämställdhet, både kring likheter och skillnader mellanflickor och pojkar samt engagemang från läraren att vilja förändra. Något som ocksåframkommer är att relationen mellan elev-elev är bidragande för att skapa förutsättningarför utveckling av jämställdheten i lärmiljön.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.

Ett område inom matematik som elever arbetar mycket med i skolan är aritmetik, vilket innebär hur de fyra räknesätten fungerar och kan användas. Dessa räknesätt har olika egenskaper, en av dessa egenskaper, som innehas av addition och mutliplikation, är kommutativitet. Denna egenskap innebär att termers rumsliga placering inte har betydelse för summan. För att eleverna ska utveckla goda kunskaper inom aritmetik och algebra är det därför av vikt att de lär sig om den kommutativa egenskapen. För att kunna skapa goda förutsättningar för elever behöver vi som lärare veta mer om hur elever förstår kommutativitet. Syftet med studien är därför att utforska hur elever i lågstadieåldern resonerar om och använder kommutativitet. I den här studien har elever i förskoleklassen upp till årskurs 3 intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och individuella. Resultatet visar att när elever resonerar om kommutativitet, har några fokus på summan och några har fokus på termerna. I studien har det även framkommit att flertalet av eleverna övergeneraliserar kommutativitet och tillämpar egenskapen vid subtraktion, vilket överensstämmer väl med vad man sett i tidigare forskning. Elever använder olika beskrivningar när de resonerar om kommutativitet, där framförallt fyra var tydligt framträdande i studien: det spelar ingen roll vilken plats talen står på, de har bytt plats, de har vänt på siffrorna och de har bytt håll. Slutsatsen i studien är att förståelsen för kommutativitet är viktig för att tillförskaffa sig effektiva och användbara strategier i aritmetik. / One area of mathematics that students learn in school is arithmetic, where the four operations are found. These operations have different properties. One of those properties, valid for addition and multiplication, is commutativity. For addition, commutativity means that the terms’ spatial position does not change the sum. For example, 5+2 is equal to 2+5. For students to develop their knowledge of arithmetic, it is important that they also learn about commutativity.  Therefore, the aim of the study is to explore how student in primary school discuss and use commutativity in addition. Interviews have been made with student in the preschool class to grade 3. The interviews were semi-structured and individual. It was found that the students reason about commutativity in different ways, some focusing on the sum and some focusing on the terms. The study also shows that most students overgeneralize commutativity and apply it in subtraction which is in argument with findings from previous research. Students used different explanations when they described commutativity: the numbers spatial position doesn’t matter, they have changed place, the numbers are turned around and they have changed direction. The conclusion of the study is that understanding commutativity is important in providing effective and useful strategies in arithmetic.

Studien är en intervjustudie där tre unga vuxna i behov av särskilt stöd intervjuas med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa relationen mellan elev och lärare som framgångsfaktor för elever i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning om hur relationen mellan elever och lärare kan påverka eleverna visar att det är relationen som är den mest betydelsefulla faktorn för ett framgångsrikt lärande. För elever i behov av särskilt stöd är relationen än viktigare då den, förutom att lärandet påverkas positivt, kan borga för att elevers svårigheter inte utvecklas och blir ännu större i elevens framtida liv. Det kan finnas olika orsaker till att en elev är i behov av särskilt stöd, exempelvis kan olika funktionsvariationer eller en utsatt social situation vara anledningen. Forskningen om relationen som framgångsfaktor bygger ofta på studier där personal såsom skolledare av olika slag och lärare har kommit till tals. Denna studies empiri utgår från elevernas synvinkel. Studiens resultat visar bland annat att eleverna har en varierad syn på de relationer de har haft med sina lärare och att relationen har påverkat dem i olika grad. Relationen mellan lärare och elever i behov av särskilt stöd tenderar att bli mer framgångsrik då läraren upplevs som kompetent och kunnig, ger stöttning, gör eleverna delaktiga i anpassningar, anpassar i god tid, ställer krav som är rimliga, behandlar eleverna rättvist och omsorgsfullt och tycker om sina elever.

Denna litteraturstudies syfte är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare använder sig av högläsning i svenskämnet som en didaktisk metod och hur detta påverkar elevers ordförråd. Högläsning kan ske på olika sätt men i detta fall menas det att en person så som en lärare läser upp en bok eller en text högt. Frågeställningen lyder: Hur utvecklas ordförrådet då lärare och elever interagerar under högläsning? Med högläsning avses i denna studie den aktivitet där en lärare läser högt för sina elever oberoende av vilket ämne texten läs samt sker en interaktion mellan läraren och eleverna. Adelmann (2002) anser att lyssnandet är en central del i skolans värld där eleverna till mesta del får sitta och lyssna på olika genomgångar eller annan typ av undervisning. Inom svenskämnet syftar läroplanen att eleverna ska få möjlighet att utveckla deras kunskaper kring det svenska språket (Skolverket, 2019). I läroplanen (Skolverket, 2019) framgår det att elever ska få möjligheter till att utveckla sitt tal- och skriftspråk. Detta blir betydelsefullt i elevernas förståelse över att kommunicera och att det kan ske i olika sammanhang för en utveckling av deras språkbruk. Litteraturstudiens resultat har blivit framtaget genom att ta del av vetenskapliga artiklar och avhandlingar där olika vetenskapliga metoder tillämpas. Sökningarna har genomförts både manuellt och via databaser med stöd av sökord. I resultatdelen framkommer det forskning som stödjer att lärarens interaktion och närvaro med eleverna ger ett utvecklat ordförråd. Ordförrådet utvecklas mer hos eleverna om man har ett samtal gällande texten som läraren läser. Andra åsikter och hinder för högläsning synliggörs, som tillexempel lärarens roll, tidsaspekten samt hur samtalet kring boken ska framkomma. Dessa delar är viktiga för hur givande högläsningstillfället kommer att bli för eleverna.

Bakgrund: Att vara fysisk aktiv från tidig ålder har positiv effekt på hälsa och välbefinnande. Forskning visar en allt lägre tendens till fysisk aktivitet hos barn och unga vilket kan medföra en ökad risk för ohälsa. Skolan utgör en viktig arena för att främja fysisk aktivitet. Då forskning visar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet, lärande och utveckling är det viktigt att främja faktorer i skolan som bidrar till bättre möjligheter för elever att vara fysiskt aktiva. Skolsköterskors kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete kring elever kan bidra till en fysiskt aktiv livsstil som främjar hälsa.  Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av vad som påverkar elevers möjligheter till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier; Betydelse av stöd, Betydelse av samarbete, Betydelse av motivation samt Betydelse av förutsättningar. Ur resultatet framträdde temat; Ett gemensamt arbete och engagemang på alla nivåer behövs. Konklusion: Genom ett gemensamt arbete och engagemang från skolledning, skol-och fritidspersonal, vårdnadshavare och skolsköterskor kan elevers motivation till fysisk aktivitet öka samt elevers förutsättningar till fysisk aktivitet göras mer jämställd. / Background: To be physically active from an early age has a positive impact on health and wellbeing. Research shows an ever lower tendency of physical activity among children and youth which can result in an increased risk of illness. The school is an important place to promote physical activity. Since research shows a strong connection between physical activity, learning and development it is important to promote factors in school that contribute to better opportunities for pupils to be physically active. School nurses’ knowledge of health promotive and preventive work for pupils can contribute to a physically active lifestyle that promotes health. Aim: To illustrate school nurses’ experience of what affects pupils' opportunities for physical activity. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection was conducted with semi structured interviews. The analysis was performed using qualitative analysis of content. Results: The analysis resulted in four main categories with subcategories; Meaning of support, Meaning of cooperation, Meaning of motivation and Meaning of prerequisites. From the result a theme appeared; A joint work and engagement on every level is needed. Conclusion: Through joint work and engagement from school management, school staff, guardians and school nurses the pupils’ motivation to physical activity can increase and the pupils’ conditions for physical activity be more equal.

Elever med matematikångest tenderar att undvika matematik, presterar sämre i ämnet och uppvisar ett sämre välmående i samband med undervisningen. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur betydelsefulla personer som föräldrar och lärare påverkar elevens matematikångest. Studien resultat visar att lärare och föräldrar har en betydande roll som förebild till elever i samband med att skapa goda förutsättningar för lärande i matematik. Både föräldrar och lärare som har matematikångest påverkar av olika anledningar elever negativt i förhållande till deras matematikprestationer. Resultatet indikerar att desto högre grad av matematikångest som uppmäts bland föräldrar och lärare desto sämre presterar eleverna i matematik. Samtidigt visade studien att föräldrarnas dåliga attityd till matematik eller deras matematikångest riskeras att anammas av deras barn och därav sänka motivationen för ämnet. Som lärare är det relevant att vara medveten kring de påverkande faktorerna till matematikångest som genereras av föräldrar och lärare för att kunna bidra till lösningar för eleverna. / Students with math anxiety tend to avoid math, perform worse in the subject, and show a worse well-being in context with teaching. The purpose of this literature study is to investigate how significant people, as parents and teachers, influence the students' math anxiety. The result of the study shows that teachers and parents play a significant part as role models towards students in relation to creating good conditions for learning in mathematics. Both parents and teachers that suffer from math anxiety affect the students in different ways and creates a negative development towards the students’ achievements in mathematic. The result also indicates that the higher degree of math anxiety among parents and teachers the worse did the students performed in mathematics. Lastly, the study showed that parents’ math anxiety or bad attitude towards mathematics can be adopted by their children and thereby lower the motivation for the subject. As a teacher, it is relevant to be aware of the influencing factors for math anxiety that are produced by parents and teachers to be able to contribute to solutions for the students.