Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort. Vi kunde även tydligt se sambanden mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Till exempel visade resultatet att pedagogerna var mer kreativa i sin undervisning och eleverna mer positivt inställda till såväl läroboken som ämnet då matematikläroboken användes mer sparsamt i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om åtgärdsprogram samt att titta på samspelet mellan elev, vårdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. Frågeställningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssätt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger från olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjälp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern –Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij – Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu – Habitus. Ett åtgärdsprogram är ett verktyg som syftar till att stötta och handleda en elev i behov av särskilt stöd. Det gemensamma för pedagogerna är deras tro på det kompetenta barnet. Utgångspunkten i arbetet var individen, dess bakgrund, förutsättningar, erfarenheter och kunskaper. Det gäller att bygga på vad individen redan kan, dess styrkor. Hela processen ska ske i samråd och samspel med både hemmet och eleven själv. De ska få möjlighet till inflytande och ansvar över innehållet i ett åtgärdsprogram. Det är ett samarbete där den ena delen inte kan existera utan den andre! Studien har även resulterat i det skriftliga dokumentets dolda syfte. Pedagogerna uttryckte att det fanns skilda syften för eleven, föräldern, skolan samt för dem själva. Pedagogerna såg ingen användning av själva dokumentet utan mer en underförstådd tanke, som en säkerhet inför framtiden.

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning.

Detta arbete handlar om några valda lärares syn på elevinteraktion, vilket fått större utrymme i styrdokument på senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lärare verksamma på grundskolans senare år genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnå de mål i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lärarnas uppfattningar som visar på hur de använder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens påverkan på lärande samt nivågrupperingens påverkan på elevinteraktionen. Vårt resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och våra hypoteser om interaktionens frånvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra är att majoriteten av lärarna lägger stor vikt på att uppnå de individuella målen i styrdokumenten, vilket medför att målen som berör interaktion hamnar lite i skymundan.

According to reports from the department of education the majority of school children consider school as a place for happiness, security and development. However, one of ten children experience cruelty and abuse on a daily basis and research shows that children are more often violated by their teachers rather than their peers. In year 2006 legislature decided that school children needed to be protected from the harmful abuse and bullying from other children as well as their teachers. Despite the law approximately 50 000 children are the victims of adult abuse in school every year. Meanwhile science also proves that teachers dare not, for different reasons, confront colleagues when witnessing violations of children. As a social worker I pondered about how this effected children growing up and if there was any correlation between teacher abuse and future deviant behavior and alienation. Due to the brief time frame this study only aims to describe the phenomena of teachers who violate their students. By asking adults working with children about their comprehension of abuse, children and school environment, but also what would improve relations between teachers and students, I tried to explain the matter. My result shows that the question was not easily answered but implied that several causes most likely interacted with one another. All informants condemned teachers violating their students but suggested the behavior be accounted for as an outcome of a single person overwhelmed by stress and failing to perform professionally. My chosen theory by Juul and Jensen explains competence at establishing positive relations between children and adults not only as a way to prevent violations of children but also as way of improving learning and structurally humanizing school.

Det här arbetet har haft som syfte att ta reda på vilka uppfattningar eleverna på en Komvuxskola har om integralkalkyl. I undersökningen medverkade 28 elever och fyra av dem blev intervjuade. Jag använde mig av ett skriftligt test och kvalitativa ostrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Studiens resultat visade att endast några elever tolkade begreppen primitiv funktion samt integral som ett objekt och utvecklade relationell förståelse. De andra eleverna som på det skriftliga testet kunde tillämpa reglerna för att bestämma primitiva funktioner och för att beräkna integraler, uppfattade begreppen som en process och utvecklade instrumentell förståelse. De felaktiga svaren grundade sig på svårigheter med: algebraiska manipulationer, grundläggande algebra och hantering av grafräknaren. När det gäller elevernas förståelse om sambandet mellan funktionens och primitiva funktionens graf visade eleverna svårigheter med övergången från den grafiska till den symboliska representationsformen. De eleverna som använde sig av grafräknaren på ett effektivt sätt fick bättre resultat än de andra som skrev att grafräknaren inte kom till någon användning.

Syftet är att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sämre studieresultaten i den svenska skolan och ställa dem mot varandra utifrån fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras är samhället, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som används i arbetet är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lärare gjorda under hösten 2010.I intervjuerna fick lärarna göra egna definitioner av vad motivation innebär för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lärarens profil som de anser är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning. Framträdande resultat i dessa intervjuer var att det är läraren och familjen som är de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lärarens ämneskunskaper och sociala kompetens är dennes vikigaste egenskaper.De viktigaste slutsatserna från litteraturstudien är att det i hög grad är skolan och samhället som påverkar elevers studieresultat genom den bild av förväntade krav som målas upp; samhällets roll är att utbilda och rekryterar rätt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier kräver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet är elevernas kamratgrupper som i hög utsträckning styr deras syn på studierna. Dessa kamratgrupper är svårare att påverka eftersom de ligger utanför både samhällets, skolans och familjens direkta kontroll, men även här har skolan en roll att spela genom att gynna förekomsten av kamratgrupper som har en positiv syn på skola och studier. Mer förvånande kan vara att så gott som samtliga större undersökningar inte visar på att vare sig ökad lärartäthet eller mer pengar till skolan har önskad effekt på elevernas studieresultat.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a. att elever med utländsk eller invandrarbakgrund kan ha en misstro till samhället, då många anser att deras föräldrar inte har yrken som motsvarar sin utbildning. De intervjuade eleverna med utländsk eller invandrarbakgrund i denna studie visade ingen negativ attityd till matematik, men flertalet av dem ansåg att bl.a. språket ibland kunde vara en begränsning för deras matematikbetyg. Skolans ansvar att ta tillvara icke svenska elevers erfarenhet belyses också.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ”Resultat, analys och teoretisk tolkning”. De använda barnböckerna är listade i slutet av arbetet. Analysen har därefter utgått både ifrån böckernas texter samt illustrationer, då samtliga böcker innehåller bilder. Illustrationerna blir på så sätt en del av boken och hjälper till att förmedla bokens innehåll. För att koppla detta till tidigare forskning har empirin sedan analyserats utifrån olika teorier. Större delar av dessa teorier kommer att presenteras i kapitel tre, ”Teori och tidigare forskning”.Som läsare kan man genom arbetet få en inblick och bredare förståelse i hur förskolans och skolans värld gestaltas i skönlitterära barnböcker. Detta arbete kan ses som ett verktyg och hjälp för pedagoger som analyserar och granskar sin yrkesroll. Resultatet kan även användas till diskussion för både föräldrar och pedagoger med sina barn och elever. Detta för att synliggöra böckernas innehåll och för att reflektera och koppla innehållet till verkligheten.

Utvecklingssamtal – syftet ur lärare och elevperspektiv / Discussion on progress – the aim from a teacher and student view