• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18
  • Tagged with
  • 18
  • 18
  • 14
  • 13
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag : -ur ett ledarskaps- och organisations perspektiv

Larsson, Pia January 2014 (has links)
Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare. Resultatet i min undersökning visar att om inte studie- och yrkesvägledningen implementeras som hela skolans ansvar kommer inte heller studie- ochyrkesvägledarna att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vidare visar resultatet att det fanns en form av segregering av studie- och yrkesvägledningen eftersom den ansågs vara självständig och att de hade en otydlig profession.
2

Högstadielärare och den vida vägledningen : En kvalitativ intervjustudie om hela skolans ansvar

Andreassen, Jannicke, Elg, Johanna January 2022 (has links)
Inom högstadieskolan är det flera yrkesprofessioner som bör samarbeta med skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag för att eleverna ska få med sig rätt förutsättningar till att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Forskning har visat att det är viktigt med tydlighet kring studie- och yrkesvägledningens organisering och mål för att få arbetet med vid vägledning att fungera. Historiskt sett har lärare haft en central roll i skolans studie- och yrkesvägledning. I tidigare läroplaner har studie- och yrkesvägledning ingått i samtliga ämnen och idag har läraren fortfarande ett ansvar över att stärka elevers självkännedom som underlag för val. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur högstadielärare ser på den vida vägledningen och hur uppdraget studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar arbetas med. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta yrkesverksamma högstadielärare. En tematisk analys visade att högstadielärarna har bristande kännedom om sin roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning eftersom de inte fått någon utbildning i ämnet. Viljan och engagemanget bland informanterna parallellt med att det finns ett behov av att ge lärarna rätt förutsättningar för att kunna fullfölja det som står i läroplanen diskuteras.
3

Fostran i skolan : en empirisk studie om vad lärare kan innefatta i begreppet fostran

Nieroth, Niclas, Wiktorsson, Hanna January 2008 (has links)
I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran. Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet. Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas. Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr. Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket. Tidigare forskning och litteratur kring ämnet reflekteras kring och redogörs för. / In the previous essay, we have carried out a study which aims to bring about an insight into the reasoning of teachers, teaching the lower levels of compulsory school, as regarding the notion of child rearing. Earlier research reveals that the concepts found in the course of instruction can be interpreted as vague and ambiguous. It is therefore important to investigate how teachers themselves apprehend their situation. As teachers to be, we find it interesting to get more involved in the realities of working teachers. The collection of data has been carried out with the aid of interviews that we have analysed in a qualitative matter. Our study has the character of a discourse analytical study with an aim to investigate how teachers talk about the notion of child rearing and how that same notion is perceived. The results show up a multifold of varied opinions; there seems to be a rather large insecurity as to what the notion of child rearing actually entails and, mainly, how they as teachers should position themselves as regarding this notion which is thought of as very complex. Our result shows that it is each teacher’s personal interpretation that governs the interpretation of the notion of child rearing. Further on, there is a discussion containing, amongst other things, the responsibilities of the school and the parents, interpretations of the course of study, the foundations of values as well as the ethical language of teachers. Earlier research on the subject is reflected upon and accounted for.
4

Fostran i skolan : en empirisk studie om vad lärare kan innefatta i begreppet fostran

Nieroth, Niclas, Wiktorsson, Hanna January 2008 (has links)
<p>I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran.</p><p>Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet.</p><p>Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.</p><p>Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.</p><p>Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket. Tidigare forskning och litteratur kring ämnet reflekteras kring och redogörs för.</p> / <p>In the previous essay, we have carried out a study which aims to bring about an insight into the reasoning of teachers, teaching the lower levels of compulsory school, as regarding the notion of child rearing.</p><p>Earlier research reveals that the concepts found in the course of instruction can be interpreted as vague and ambiguous. It is therefore important to investigate how teachers themselves apprehend their situation. As teachers to be, we find it interesting to get more involved in the realities of working teachers.</p><p>The collection of data has been carried out with the aid of interviews that we have analysed in a qualitative matter. Our study has the character of a discourse analytical study with an aim to investigate how teachers talk about the notion of child rearing and how that same notion is perceived.</p><p>The results show up a multifold of varied opinions; there seems to be a rather large insecurity as to what the notion of child rearing actually entails and, mainly, how they as teachers should position themselves as regarding this notion which is thought of as very complex. Our result shows that it is each teacher’s personal interpretation that governs the interpretation of the notion of child rearing.</p><p>Further on, there is a discussion containing, amongst other things, the responsibilities of the school and the parents, interpretations of the course of study, the foundations of values as well as the ethical language of teachers. Earlier research on the subject is reflected upon and accounted for.</p>
5

VID VÄGLEDNING PÅ EN SNÄV MARKNAD? : En kvalitativ studie om grundskolans studie- och yrkesvägledning i två landsbygdskommuner

Andersson, Christina, Edvards, Madeleine January 2018 (has links)
I styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning står att läsa att elever behöver utveckla valkompetens för att kunna göra väl underbyggda val och att ansvaret för detta inte bara ligger på studie- och yrkesvägledare, utan även andra yrkesgrupper inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, inom skolan i två landsbygdskommuner i mellersta Sverige. Arbetet fokuserar på innebörden av vid vägledning via uttrycket “hela skolans ansvar” utifrånpolitikernas, rektorernas samt lärarnas perspektiv. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med politiker, rektorer och lärare. Resultatet visar att ingen av yrkesgrupperna är bekanta med begreppet vid vägledning. Vidare tenderar såväl politiker som rektorer och lärare förknippa studie- och yrkesvägledning med den verksamma studie- och yrkesvägledaren. En slutsats är att studie- och yrkesvägledning fortfarande inte är hela skolans ansvar, trots tydliga styrdokument kring detta.
6

MÅLSTYRNINGENS PÅVERKAN PÅ STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING : En kvalitativ studie i en större svensk kommun utifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv

Nilsson, Emma, Östgren Björklund, Elin January 2018 (has links)
Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.
7

Simning- en livsviktig kunksap : En studie om icke simkunniga elevers känslor för simning

Westerberg, Liselotte January 2018 (has links)
No description available.
8

Studie- och yrkesvägledning i grundskolan : Olika aktörers syn på SYV-verksamheten

Karlsson, Elisabet January 2020 (has links)
Tidigare forskning har gång på gång visat att grundskolans elever inte kontinuerligt genom hela skoltiden får studie- och yrkesvägledning (SYV) trots att styrdokumenten kräver detta. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för vilka årskurser som får SYV i grundskolan och i vilken utsträckning de får vägledning i snäv- respektive vid bemärkelse, vilka befattningshavare som ansvarar för vägledningen och vad dessa aktörer anser om SYV-verksamheten vid sin skola. De teorier som använts för analys är Gottfredsons teori om hur vi redan från unga år väljer bort vissa yrken och Savickas teori som pekar på att vi ofta reproducerar våra föräldrars yrken och behöver vägledning för att få perspektiv och se andra möjligheter. Vidare användes även bland annat Lovéns forskning som stöd för analys. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts genom en webbaserad enkät som 22 informanter, Rektorer, Lärare samt Studie- och yrkesvägledare har besvarat. Resultat och analys visar på samma tendenser som tidigare forskning och kvalitetsgranskningar, att tyngdpunkten ligger i årskurs nio och att det till störst del är studie-och yrkesvägledaren som ansvarar för både snäv och vid vägledning, något som lärarna är nöjda med medan SYV gärna skulle se mer samarbete. Flertalet av informanterna menar att verksamheten fungerar bra. Samtidigt har många lärare på flera frågor svarat att de inte vet vilket pekar på att alla inte själva deltar i SYV- verksamheten. De tidigare årskurserna kan alltså sedan en lång tid tillbaka beträffande SYV, betraktas som de glömda eleverna. En slutsats är också att många tar SYV för givet, att SYV av tradition ligger i årskurs nio och att studie- och yrkesvägledaren är den som förväntas ansvara för verksamheten.
9

Hela skolans ansvar : En kvalitativ studie av studie- och yrkesvägledares perspektiv på vid vägledning

Hedin, Malin, Lanerud Weinacht, Cecilia January 2022 (has links)
I en granskning av Skolinspektionen framkom att ansvaret för vägledningen i skolan ligger på den enskilda studie- och yrkesvägledaren, vilket betonas i de styrdokument som reglerar vägledning i skolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare inom grundskolan uppfattar och beskriver skolans arbete med vägledning i vid bemärkelse. Trots tydliga styrdokument som framhäver den vida vägledningens betydelse för eleverna, finns det stora brister i hur skolorna arbetar med detta. Forskning visar att vägledning i vid bemärkelse fungerar bäst när den är förankrad på alla nivåer i kommunen med tydliga mål. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare och resultatet analyserades med stöd av karriärteorier samt styrdokument och tidigare forskning. Resultaten visar att för att elevernas valkompetens ska kunna utvecklas behövs vägledning i vid bemärkelse där flera professioner samverkar med varandra. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara att skapa en likvärdig nationell plan för studie- och yrkesvägledare som alla skolor arbetar utifrån. / A review by the Swedish Schools Inspectorate revealed that the responsibility for guidance in the school lies with the individual study and career counsellor, which is emphasized in the governing documents that regulate guidance in the school. The purpose of the study is to gain an insight into how study and career counsellors in compulsory school perceive and describe the school's work with guidance in a broad sense. Despite clear governing documents that emphasize the importance of broad guidance for students, there are major shortcomings in how the schools work with this. Research shows that guidance in the broadest sense works best when it is anchored at all levels in the municipality with clear goals. Qualitative interviews were conducted with six study and career counsellors and the results were analysed with the support of career theories as well as governing documents and previous research. The results show that in order for the students' choice competence to be developed, guidance is needed in a broad sense where several professions collaborate with each other. Future research in the subject could be to create an equivalent national plan for study and career counselors from which all schools work.
10

Vägledning som hela skolans ansvar ur ett lärarperspektiv: En studie om samhällskunskapslärares syn på den breda vägledningen

Sandberg, Nicklas, Andersen, Patrik January 2018 (has links)
Denna studie behandlar hur samhällskunskapslärare i sex svenska grundskolor bedriver sin undervisning med koppling till vägledning. Studiens syfte var att studera hur lärarna jobbar med vägledning som hela skolans ansvar. Samtliga av de aktuella skolorna har i sina riktlinjer tydliga mål med att vägledning skall inkludera all personal. Vi ville undersöka lärarnas personliga upplevelser av detta och eventuellt vilka verktyg dem använder för att lyckas med sitt uppdrag. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter varav samtliga var utbildade samhällskunskapslärare. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och Theory of action. Resultatet visade på att enbart en del av de tillfrågade bedrev undervisningen enligt framtagna riktlinjer. Samtidigt var det bara några av dem som arbetade utifrån en strukturerad och genomtänkt plan i sina respektive skolor där en kontinuerlig kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare fanns. Resterande informanter bedrev visserligen en medveten undervisning med inslag av bred vägledning. Men dessa moment förekom istället mer spontant utan någon större planering.

Page generated in 0.0489 seconds