Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades. Sedan tolkade jagbildmaterialet tillsammans med samtalen med hjälp av visuell kultur och semiotiken.Dessa har sammanställts och diskuterats i en diskussionsdel där jag besvarar varje frågafrån frågeställningen. Studien har visat att ungdomarna har berättat om deraslevnadsvillkor, sociala och kulturella förutsättningar. De har använt sig av bilder, ikoneroch andra symboler hämtat från ungdomars visuella värld som är starkt påverkad avmånga olika typer av bilder, medier och populärkultur.

tProgrammet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande: Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? Vad grundas ämnesurvalet på? På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public service-uppdraget? De metoder vi har använt oss av har olika fallgropar. För att stärka resultatets validitet har vi valt att kombinera flera metoder. Med en kvantitativ studie har vi kartlagt vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Denna har kompletterats med en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion och en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. I studien har vi kommit fram till att Vetenskapens världs ämnesvärdering har utvecklats i takt med en ökad indirekt konkurrens och förändrade villkor. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete och en kontinuerlig marknadsanpassning inom både webb och broadcast. Den tekniska utvecklingen av webben är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. Inom broadcast publikanpassas innehålletfrämst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare. Aktuella ämnen ökar parallellt med globaliseringen och anpassas till samhälleliga trender och normer

Programmet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande:  1. Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? 2. Vad grundas ämnesurvalet på? 3. På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public serviceuppdraget?  Vi har valt att kombinera flera metoder, en så kallad triangulering, för att sammanfoga resultaten av dem. Genom en mindre kvantitativ studie fick vi en överblick av vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Därefter gjordes en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion, samt en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. Vi tror att de två sistnämnda metoderna, i kombination med varandra, har gett oss en djupare inblick i Vetenskapens världs redaktions arbete, än vad endast en eller flera intervjuer hade gjort.  I resultatet diskuterar vi hur Vetenskapens världs ämnesvärdering har förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen, samt hur detta har påverkats av en ökad konkurrens från kommersiella aktörer. Den tekniska utvecklingen av Vetenskapens världs webb är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. För deras broadcast publikanpassas innehållet främst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är också att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt omslagens form och innehåll för tre olika livsstilsmagasin för kvinnor: Veckorevyn, Damernas Värld och Femina, har utvecklats från 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte är att kunna diskutera varför utvecklingen sett ut som den gjort. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de undersökta tidskrifterna. Undersökningen visar att livsstilsmagasinens omslag genomgått flera förändringar under de senaste 60 åren, och har ett antal tydliga trender som gäller för samtliga tidningar. Puffarna, alltså de små korta texter på omslaget som sammanfattar en längre text i tidningen, har ökat i antal – från någon enstaka till att under 2000-talet kunna vara upp till tio stycken. Puffarnas innehåll har förändrats från att handla om allt möjligt, både mode, mat och längre reportage om kända personer till att bli mer inriktade på mode, skönhet och hälsa. Utseendet på puffarna har förändrats genom att gå från sparsmakat och diskret till flera färger och stora kontraster. Undersökningen visar även att omslagsbilderna under det senaste decenniet är mer likartade och tydligt arrangerade än vad de var framför allt under de tre första undersökta decennierna. En genomgående trend som funnits redan från början av den undersökta perioden har varit kvinnor som oftast ler och ser direkt in i kameran. Våra analyser visar också att Veckorevyn är den tidning som varierat mest och experimenterat mest med sina omslag under de undersökta åren.

Denna rapport redovisar arbetet med att uppdatera webbplatsen qnodd.se, en webbplats som är till för att presentera läromedlet Qnoddarnas värld, utgivet av Natur & Kultur. I rapporten redovisas för tidigare studentuppsatser samt teorier rörande användarvänlighet och designprinciper som har används för att utföra användartester och utvärderingar. Webbplatsen har under tiden för projektet genomgått två uppdateringar och arbetet med webbplatsen kommer med hjälp av användartesterna fortsätta även efter projektavslutet. / This report describes the process of updating the website qnodd.se, a website that is designed to introduce the teaching material Qnoddarnas värld, published by Natur & Kultur, Sweden. The report presents former student essays and theories of usafulness and design principles that have been applied when preforming user testing and evaluations. The site has during the project undergone two updates and further development of the site will through the user tests continue even after the project is finished.

<p>Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell</p><p>som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att</p><p>inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att</p><p>konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder</p><p>i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt</p><p>barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen</p><p>möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.</p>

<p>Vad är Second Life? En värld på Internet som fungerar likt ett socialt nätverk men till skillnad från andra virtuella världar är det inte ett spel. Det är en förlängning av verkligheten. Man vinner ingenting i Second Life, förutom nya bekantskaper och fascinerande upplevelser i en vacker tredimensionell miljö. Den uppdaterade versionen av Internet har suddat ut gränserna mellan användare och producent. Second Life är ett resultat av samspelet mellan virtuell värld och verklighet. Den virtuella världens genombrott på webben är här.</p>

Vad är Second Life? En värld på Internet som fungerar likt ett socialt nätverk men till skillnad från andra virtuella världar är det inte ett spel. Det är en förlängning av verkligheten. Man vinner ingenting i Second Life, förutom nya bekantskaper och fascinerande upplevelser i en vacker tredimensionell miljö. Den uppdaterade versionen av Internet har suddat ut gränserna mellan användare och producent. Second Life är ett resultat av samspelet mellan virtuell värld och verklighet. Den virtuella världens genombrott på webben är här.

Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och på vilket sätt media bekräftar och reproducerar Yvonne Hirdmansgenuskontrakt under perioden 1960-1990. Genom att utföra en diskursanalys ämnar studien att kunna visa påvilket sätt Damernas Värld väljer att porträttera framgångsrika kvinnor i sin tidning. Perioden som studienbehandlar präglas av stora jämställdhetsförändringar i Sverige och Hirdman argumenterar för attgenuskontraktet görs om från ett husmoderskontrakt till ett jämställdhetskontrakt. Representativa citat frånDamernas Värld presenteras och länkas samman med Hirdmans teori för att kunna undersöka om huruvidagenuskontraktet samt förändringen av genuskontraktet går att utläsa i materialet. Studiens resultat visar på atten förändring går att utläsa samt att husmoderskontraktet tycks prägla materialet under hela perioden.