<p>Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag.</p><p>Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.</p>

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.

En del personer ses inte som brottsoffer i allmänhetens ögon trots att de är ett brottsoffer i juridisk mening. De som begår brott och de som blir utsatta för brott är ofta samma personer, vilket kallas överlappningen mellan brottsoffer och förövare. Polisen har kontakt med brottsoffer och kriminella personer dagligen och deras uppdrag är att göra skillnad för brottsoffer, att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Syftet med studien var att försöka förstå hur polisen uppfattar kriminella personer som utsätts för brott. Studien hade en kvalitativ ansats och information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser i Mellansverige. Vad gäller polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer visade resultatet att en överlappning mellan brottsoffer och förövare var vanligt. Vidare beskrev de begreppet brottsoffer i juridiska termer vilket innebar att allmänna föreställningar om brottsoffer inte verkade påverka polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer. Sett till polisens resonemang om kriminella jämfört med icke-kriminella personer återfanns en skillnad i polisens bemötande. Polisen uppgav även att det fanns en skillnad mellan kriminella och icke-kriminella personer i form av trovärdighet samt avståndstagande från polisen och rättsprocessen.

Inledning: Relationen mellan analytiker och patient i det terapeutiska rummet är av stor betydelse för terapin, men vilken betydelse har samma relation utanför nämnda rum? Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka psykoanalytikers upplevelser av patientens närvaro i deras inre, utanför terapin, hur analytikern, det terapeutiska samarbetet och processen i terapin påverkas av detta. Metod: Fem analytiker intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuerna analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis. Resultat: Analytikerna beskrev erfarenheter av en lugn, kreativ, rörlig och drömsk närvaro av patienten i terapeutens inre, av en betungande närvaro präglad av oro, av en närvaro präglad av både kärleksfulla känslor och oro, av en överföring och motöverföring präglad av stark aggressivitet, där analytikern känner sig ockuperad av patienten samt av patientens närvaro kopplad till rambrott. Diskussion: Samtliga analytiker uppgav att patienterna för dem blivit inre objekt, vilka utgjorde en bestående del av deras inre värld. Detta kunde upplevas både som berikande, i form av känslor av glädje, tillfredställelse och kreativitet, och krävande, i form av känslor av oro, frustration och ilska. I båda fallen upplevdes dock närvaron av patienten i analytikerns inre värld utanför terapin som en tillgång och ett verktyg i den terapeutiska processen. / Introduction: The relationship between analyst and patient in the therapeutic setting is of great importance in therapy, but what is the importance of this relationship outside the therapeutic setting? Question: The purpose of this study is to examine psychoanalysts’ experiences of the patient’s presence in their inner world, outside the therapeutic setting, how the analyst, the therapeutic collaboration and the therapeutic process are affected by this. Method: Five analysts were interviewed using semistructured qualitative interview. The interviews were analyzed using IPA. Results: The analysts described experiences of a calm, creative, fluid, dreamlike presence of the patient, of a burdening presence characterized by concern, of a presence characterized by feelings of both affection and concern, of a transference and counter transference characterized by aggression, where the analyst feels occupied by the patient, and of the patient’s presence linked to frame break. Discussion: All analysts stated that the patients had become internal objects, and a permanent part of their inner world. This could be experienced as both enriching, with feelings of joy, satisfaction and creativity, and demanding, with feelings of concern, frustration and anger. In both cases this presence was, however, experienced as an asset and a tool in the therapeutic process.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan? Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken – särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till – och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling. Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan. Att kunna förleda är baksidan av den djupt mänskliga förmågan att kunna säga som det är. Till vardags är vi väl medvetna om detta och god berättare tar med sig den insikten även upp på scenen. / In this essay I seek answers to the following questions: What is a storyteller in fact accomplishing? What distinguishes professional, oral storytellers from other public narrators such as authors of fiction and actors? What can a storyteller do, that they can’t? I use research investigating the conditions of these professions – in particular how narratives are constructed and how narration works – and apply it to a real case: my own experiences in preparing and performing The Pied Piper of Hamlin at Ljungby storytelling festival 2012 . What I did and the way I looked at it afterwards, is compared to the activities of fictional storytellers in Mario Vargas Llosa’s novel The Storyteller and Ursula K. Le Guin’s The Telling. I test the image of a pied piper as a metaphor for an oral storyteller, and reach the conclusion that the teller can be just as captivating and deceitful. Authors of fiction and actors can also spellbind their public, but not deceive the way a storyteller can. This talent is the obverse to the human capacity of telling it like it is. We are well aware of this in our daily lives and a good storyteller keeps this insight in mind also on stage.

Dagens globaliserade samhälle är sammankopplat bl.a. via den digitala tekniken, vilket bidrar till utvecklingen av individens språk och kommunikationsförmåga. Dagens barn utvecklar sitt engelska språk och digitala kompetenser i skolan men även utanför genom interaktion via sociala medier och spelifiering. Detta faktum stärks såväl av tidigare forskning som presenteras i denna studie, som av de intervjuade lärarna som också presenteras här. Den sociokulturella teorin och multiliteracitet-teorin (multiliteracies) anses vara relevanta i denna studie eftersom båda anses bidra till elevers utveckling av språket, kommunikationsförmågan samt digitala kompetenser.   Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare som undervisar i årskurs 4–6 ser på implementering av digitala verktyg i engelskundervisningen, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas enligt lärare samt vilka konkreta digitala verktyg som används. Denna studie vilar på den kvalitativa ansatsen. Den är viktig eftersom fokuset ligger på individens personliga tankar, idéer samt resonemang kopplad till språkinlärning och digitala verktyg. För att få svar på studiens frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att engelsklärarna är positivt inställda till digitaliseringen och de använder olika digitala verktyg i sin engelskundervisning men även i andra ämnen dagligen. Dock visar studien att lärarna efterfrågar fortbildningar inom engelskan kopplade till digitala verktyg, bl.a. hur vissa andra program, hemsidor samt appar som lärarna inte har använt kan implementeras i engelskan för att stärka elevernas språkinlärning. De digitala verktygen som används är oftast filmer, musik, kunskapsspel, där Youtube, SLI, British Council Kids/Teens, Elevspel, Bingel och Kahoot används som mest. Dock anser de flesta engelsklärarna i studien att papper och penna inte bör bytas ut mot digitala verktyg, utan digitala verktyg är och bör vara ett komplement i språkundervisningen.

Bakgrund: Ledare i dagens samhälle leder sina organisationer och medarbetare under ständig förändring. VUCA världen, en osäker och komplex värld som saknar en tydlighet om vad som komma skall för morgondagen. Vilket sätter ledare i en svår situation när att arbeta och leda utifrån ett hållbarhetsperspektiv för att säkra upp för framtiden i en VUCA värld. Syfte: Att tolka hur ledare praktiserar ett hållbart ledarskap i kontexten av en VUCA värld. Metod: Studien antar en induktiv ansatsmetod med en kvalitativ strategi. En fallstudie har genomförts med sex semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant empiriska data. Resultatet från empiriinsamlingen har analyserats genom en induktiv tematisk analys där fyra huvudteman framkom: Målsättning och beslutsfattande, Teamarbete: Individuella ledarskapet – vem ingår i ditt team, Delegering och Rätt kompetens i huset. Slutsats: Analysen av studiens empiri har påvisat att det hållbara ledarskapet praktiseras utifrån fyra byggstenar: Hållbar målsättning och beslutsfattande, Hållbart och framgångsrikt teamarbete, Hållbar och effektiv delegering, samt Hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Dessa fyra byggstenar består av 2–3 underteman som påvisar hur det hållbara ledarskapet ska praktiseras. Exempelvis Hållbar målsättning och beslutsfattande består av följande underteman: Leva som vi lär, Alla mål har olika vägar samt Inte bara se till organisationens behov utan även de anställda = nöjd personal = motiverad personal. Vidare har studien påvisat hur det hållbara ledarskapet består utav flertalet ledarskapsstilar: autentiskt ledarskap, etiskt ledarskap, tillitsbaserat ledarskap, tjänande ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Det hållbara ledarskapet praktiseras genom de fyra ovan nämnda byggstenarna i relation till hållbarhetsaspekterna: sociala, ekonomiska och miljömässiga där den sociala aspekten är övervägande i fokus i kontexten av en VUCA värld. / Background: Leaders today are leading their organizations and employees through constant change. The VUCA world, an uncertain and complex world that lacks clarity about what’s coming for tomorrow. This puts leaders in a difficult situation when leading from a sustainability perspective to secure the future in a VUCA world. Purpose: To interpret how leaders practice sustainable leadership in the context of a VUCA world Method: The study takes on an inductive approach with a qualitative strategy. A case study has been conducted with six semi-structured interviews to collect relevant empirical data. The results of the empirical data collection have been analyzed through an inductive thematic analysis where four main themes emerged: Goal setting and decision making, Teamwork: Individual leadership – who is in your team, Delegation, and The right competence in the house. Conclusion: The analysis of the study’s empirical data has shown that sustainable leadership is practiced based on four building blocks: Sustainable goal setting and decision making, Sustainable and successful teamwork, Sustainable and effective delegation, and Sustainable and long-term competence management. These four building blocks consist of 2-3 sub-themes that demonstrate how sustainable leadership should be practiced. For example, Sustainable goal setting and decision making consists of the following sub-themes: Living as we learn, All goals have different paths and Not only looking at the organizational needs but also the need of the employees = satisfied employee = motivated employee. Furthermore, the study has demonstrated how sustainable leadership consist of several leadership styles: authentic leadership, ethical leadership, trust-based leadership, servant leadership and situational leadership. The sustainable leadership is practiced through the four building blocks mentioned above in relation to the sustainability aspects: social, economic, and environmental where the social aspect is predominantly in focus in the context of a VUCA world.

Studien diskuterar hur sociala interaktioner och identiteter förändras i en digital värld. Syftet är att sätta online och offline i kontext till varandra för att kunna analysera användares beteende och identiteter. Följande tre forskningsfrågor har valts ut för att besvara studiens syfte genom en kvalitativ intervjustudie, (1) Hur beskriver respondenterna att deras identitet har influerats när en betydande del av deras sociala interaktion sker online? (2) På vilket sätt försöker respondenterna återskapa sociala institutioner som vanligtvis existerar i face-to-face-interaktioner i det digitala landskapet? (3) Vilken betydelse menar respondenterna att sociala medier har för deras relationsskapande? Vi har använt oss av följande teorier: social identitetsteori, social penetrationsteori och begreppet affordance för att analysera materialet. Goffmans främre och bakre rum har en framträdande och betydande roll genom studien. Resultatet av vår undersökning är att online- och offlinekontexterna kompletterar varandra och behöver varandra för att vara fullständiga. Sociala institutioner offline är också framträdande online. Samma sak gäller normer, att gå utanför ramar kan skapa utanförskap även i en onlinekontext. Sammanfattningsvis är sociala interaktioner och identiteter två fenomen som ständigt är i utveckling. Den här studien bygger på ett litet antal respondenter där resultatet inte kan svara för allmänheten, men vi hoppas att studien kan vara värdefull för vidare inomvetenskaplig forskning. Nyckelord: Sociala medier, identitet, sociala interaktioner, online- och offlinekontext, beteende, relationer.

Informationsintag har blivit lättare i och med internets tillkomst. För att göra upplevelsen mer uppslukande, rolig och interaktiv har nya designkoncept på webbplatser utvecklats. Ett sådant designkoncept är tredimensionella virtuella världar. Den tredimensionella virtuella värld designen på webbplatser används flitigt inom utbildnings- och hälsovårdssektorerna, men det saknas forskning inom andra sektorer som riktas till målgrupper som äldre och personer med lägre teknisk kompetens. Syftet med studien i denna kandidatuppsats är alltså att undersöka hur lantbrukare upplever nyttan av en webbplats som är designad utifrån en virtuell tredimensionell värld för jordbrukssektorn. För att genomföra denna studie har en agronomiwebbplats utformad som en tredimensionell värld tagits som exempel och undersökts. För detta togs en kvalitativ ansats, där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och observationer i form av användbarhetstester med utvalda deltagare i form av intressenter från lantbruksföretaget och äldre lantbrukare. Den insamlade datan analyserades tematiskt vilket mynnade ut i tre huvudteman, inklusive flera underteman, som representerar resultaten. Fynden diskuterades med hjälp av relevant litteratur, som innefattar begrepp som användarupplevelse, användbarhet och Hedonic-Motivation System Adoption theory. Resultatet visade att upplevelsen är unik och rolig, men att det finns tydliga användbarhetsproblem inom webbplatsen, vilket hindrar användare från att vilja använda webbplatsen för dagligt bruk. Denna studie förmedlar en djupare förståelse för användarens upplevelse av tredimensionella virtuella världar och hur produktutvecklare bör hänvisa till designprinciper i användbarhet och användarupplevelse. / Information intake has become easier with the advent of the internet. To make the experience more immersive, fun and interactive, new design concepts on websites have been developed. One such design concept is three-dimensional virtual worlds. The three-dimensional virtual world design on websites is used widely in education and healthcare sectors, however there is lack of research in other sectors that address target groups such as elderly and people with lower technical proficiency. Thus, the purpose of the bachelor’s thesis research is to examine how farmers experience the usefulness of a website which is designed based on a virtual three-dimensional world for the agricultural sector. To conduct this study, an agronomy website designed as a three-dimensional world has been taken as an example and researched. For this, qualitative research was conducted, where data was collected through individual semi-structured interviews and observations in the form of usability tests with purposely selected research participants, stakeholders of the agricultural company and elderly farmers. The collected data was analyzed thematically to conclude three main findings, including several sub-themes, which represent the research findings. The findings were discussed with the help of relevant literature, which included concepts such as user experience and usability, and the Hedonic-Motivation System Adoption theory. The research findings showed that the experience is unique and fun, but that clear usability problems exist within the website, which prevents users from wanting to use the website for daily use. This study conveys a deeper understanding of users' experience of threedimensional virtual worlds and how practitioners should refer to design principles in usability and user experience.

The three dystopian novels Brave New World by Aldous Huxley, Kallocain by Karin Boye and Nineteen Eighty-Four by George Orwell have been highly discussed amongst literary critics and scholars. Although these works are well-known, some themes have had very little or no recognition. Biological reproduction is a recurring subject in dystopian literature. Although it is not the main theme in the novels, it is a very important part in dystopian culture and dystopian society. By focusing on reproduction and the structure of gender roles in these three dystopias, I hope to bring to light something that's been in the shadows for a long time i.e. the women of dystopian society. I will address the role of nature and technology in terms of reproduction by using Pia Maria Ahlbäck's theory of the heterotopia. Later, I will discuss the problems and possibilities of the role of women in biological reproduction.