Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska kändisskapet blir konstruerat i subgenren realitysåpa samt att urskilja likheter och skillnader inom genren gällande hur celebritetsskapet skildras. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar upp, hur konstrueras det svenska kändisskapet i subgenren realitysåpa samt vilka likheter och skillnader sett till programmens sätt att skildra celebritetskap uppmärksammas. Med avstamp i teorier och tidigare forskningar som berör forskningsområdena celebritetskultur och reality-tv utformades en kvantitativ innehållsanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen utgick från ett tidsbestämt urval för tv-serier som sändes på kommersiella tv-kanaler hösten 2018. Materialet består av avsnitt från fyra svenska tv-serier som hör till subgenren realitysåpa om totalt 43 stycken avsnitt som omfattar cirka 26,5 timmar. De tv-serier som denna studie grundar sig på ärCirkus Bagge, Hyséns, Lailaland och Wahlgrens värld. Utifrån olika komponenter i tv- serierna har ett kodschema bildats som omfattar 56 olika variabler inom 12 kategorier; kanal, serie, avsnitt, miljö, personer, centrala teman, medieaktiviteter, konsumtion, celebritetsaktiviteter, vardagsaktiviteter, celebritetens lyxkonsumtion och förnedrings-tv. Resultatet visar att kändisskapet blir till en viss del konstruerat genom lyx och flärd sett till lyxkonsumtion och mycket organiserade upplevelser. Till störst del visar däremot resultatet att subgenren realitysåpa konstruerar det svenska kändisskapet genom fokus på ett mer privatiserat innehåll, det vill säga mer fokus på celebritetens privatliv. Tv-programmens sätt att skildra celebritetsskapet visar på stora likheter vilket tyder på att produktionsbolagen har valt att skildra det svenska kändisskapet på likadant sätt.

Återkomsten av religion i form av ortodox kristendom är ett intressant fenomen som kommer att undersökas i denna studie. Målet är att försöka förstå vilken roll har Rysk Ortodox Kyrka i identitetsskapandet och värderingsförändringar i ryskt samhälle samt analysera relation mellan kyrkan och de stora politiska aktörerna.

Studiens syfte var att belysa pedagogers uppfattningar kring lärplattan, med utgångspunkter i det teoretiska begreppet handlingserbjudande och genom detta se vad som blev tillåtet och inte tillåtet för vidare lärande och utforskande i den virtuella världen inom lärplattan. Utgångsläget till denna studie var den kunskapslucka som genom den tidigare forskningen tydligt framkom. Forskning visar att pedagoger har brister på kunskaper vad gäller de digitala verktygen, med grund i detta vill vi med denna studie försöka bidra med kompetens och förståelse med fokus på lärplattan. Åtta intervjuer har genomförts med pedagoger från olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger ser lärplattan som en viktig del av verksamheten men att många inte riktigt vet hur de ska använda sig av den för att ett lärande ska ske. Studien visar att pedagogernas upplevda kompetens påverkar det synsätt och förhållningssätt som de har till lärplattan. I studien beskrivs även pedagogernas syn på integreringen av lärplattan i både val av aktiviteter och den plats som lärplattan tilldelas i verksamheten samt de handlingserbjudanden som där kan beskrivas avvisade eller uppmuntrade av pedagogen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Det finns många sätt som spelutvecklare kan använda ljus vid skapandet av spelet. Två exempel på hur ljus kan användas är, dels för att lysa upp eller för att vägleda. Den här studien har haft i syfte att utforska hur spelare upplever ljuset som är synligt i spel. Medverkande har fått spela igenom ett enklare spel med en bana där de ska navigera i en öppen värld med förstapersonsperspektiv för att försöka hitta tre verktyg. Efteråt fick deltagarna medverka i en intervju för att undersöka hur de upplevde de ljuset. Resultatet från undersökningen visar att spelare generellt har en gemensam uppfattning av vad ljuset faktiskt har för syfte. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ”Resultat, analys och teoretisk tolkning”. De använda barnböckerna är listade i slutet av arbetet. Analysen har därefter utgått både ifrån böckernas texter samt illustrationer, då samtliga böcker innehåller bilder. Illustrationerna blir på så sätt en del av boken och hjälper till att förmedla bokens innehåll. För att koppla detta till tidigare forskning har empirin sedan analyserats utifrån olika teorier. Större delar av dessa teorier kommer att presenteras i kapitel tre, ”Teori och tidigare forskning”.Som läsare kan man genom arbetet få en inblick och bredare förståelse i hur förskolans och skolans värld gestaltas i skönlitterära barnböcker. Detta arbete kan ses som ett verktyg och hjälp för pedagoger som analyserar och granskar sin yrkesroll. Resultatet kan även användas till diskussion för både föräldrar och pedagoger med sina barn och elever. Detta för att synliggöra böckernas innehåll och för att reflektera och koppla innehållet till verkligheten.

Studiens syfte var att undersöka om studenters tro på en rättvis värld (BJW) kan predicera deras subjektiva tillfredställelse med livet. Två frågeställningar formulerades, ”Kan Generell BJW predicera tillfredställelse med livet?” samt ”Kan Personlig BJW predicera tillfredställelse med livet?”. Då Generell BJW inte uppnådde regressionskravet avseendekorrelation till tillfredställelse med livet, genomfördes en enkel regression med Personlig BJW som oberoende variabel och tillfredställelse med livet som beroende variabel. Data samlades in med en elektronisk enkät och genererade 83 deltagare. Rekrytering av deltagare gjordes företrädesvis genom Facebookgrupper för studenter, men enkäten publicerades också i andra grupper på Facebook, samt på en lärplattform för psykologi A-studenter. För att mäta deltagarnas Generella tro på en rättvis värld användes instrumentet General belief in a just world och för att mäta Personlig BJW användes den personliga delen av Just world scale.Satisfaction with life scale (SWLS) användes för att mäta deltagarnas tillfredställelse med livet. Eftersom Generell BJW inte uppfyllde korrelationskravet för att göra en regression, visade sig Generell BJW därmed inte kunna predicera tillfredställelse med livet. En enkel regressionsanalys påvisade hur den Personliga delen av BJW kunde predicera tillfredställelse med livet hos deltagarna, med en förklarad varians på strax över en femtedel. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning som gjorts i andra länder, där både Generell och Personlig BJW visats kunna predicera tillfredställelse med livet. Skillnader i kultur och sekularitet skulle kunna förklara varför resultaten länderna emellan skiljer sig. / The aim of the study was to examine whether students' belief in a just world (BJW) can predict their subjective satisfaction with life. Two questions were formulated, "Can General BJW predict satisfaction with life?" and "Can Personal BJW predict satisfaction with life?". As General BJW did not meet the requirements for regression regarding correlation to satisfaction with life, a simple regression was made with Personal BJW as the independent variable and satisfaction with life as the dependent variable. Data were collected using an electronic survey and generated 83 participants. Recruitment of participants was made preferably through Facebook groups for students, but the survey was also published in other groups on Facebook, as well as on a learning platform for psychology A students. To measure the participants' BJW the instrument General belief in a just world was used, and to measure Personal BJW, the personal part of the Just world scale was used. Satisfaction with life scale (SWLS) was used to measure the participants' satisfaction with life. Since General BJW did not meet the correlation requirement, General BJW was found to be unable to predict satisfaction with life. A simple regression analysis demonstrated how the Personal part of BJW could predict satisfaction with life in the participants, with an explained variance of just over one fifth of the participants' satisfaction with life. The result differs from previous research conducted in other countries, where both General and Personal BJW have been shown to predict satisfaction with life. Differences in culture and secularity could possibly explain why the results differ amongst the countries.

The design process of an interaction design student is mostly collaborative and computer oriented. Based on this, it’s hard to believe that we have not yet found a tool that will facilitate our needs. With this in mind, which elements do we need to promote collaboration in a virtual design process?This thesis will include design processes, collaboration, creativity and virtual awareness, amongst others. We have also conducted observations and user tests, on which we have based our prototype. We explore which elements to transfer from the physical collaboration into a virtual collaboration to create mutual awareness. Although, we claim that too much awareness will disrupt the workflow of the group.There are a few functions we found to be fundamental for virtual collaboration, such as: pointing-tool, finding each other and tracking each other’s contributions. These functions were all included in our prototype for user testing.

Ny teknik utvecklas dagligen och ger upphov till nya möjligheter för användaren. Med tanke på teknikutvecklingens framfart kan de etiska aspekterna ibland försummas. Syftet med uppsatsen är att lokalisera etiska problemställningar som uppkommer vid utövandet av yrkesrollen informationsarkitekt. För att lokalisera dessa utfördes en litteraturundersökning samt en etisk analys av resultatet. Litteraturundersökningen resulterar i tre teman: immaterialrätt, sociala nätverk och beteende och identitet på nätet. På dessa teman applicerades Tavanis analysmodell för att lyfta fram olika etiska perspektiv. Uppsatsen kunde utifrån resultaten lokalisera att det finns ett allmänt behov av etik för utvecklare. / New technologies are being developed every day which creates new opportunities for users.Given the technological advancement, the ethical issues can sometimes be neglected. The purpose of this paper is to locate the ethical issues that arise when working as an Information architect. To locate these issues a literature survey was conducted and an ethical analysis was performed of the results. The survey covers three areas: intellectual property, social networks and human behaviour. To deliberate on the ethical issues Tavanis analysis model was used. The result of the paper concluded a general need of ethics for developers.

Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner. Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar: - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad? Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan. Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag. Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.