Background: Trade regulations, the pandemic, and other disruptions have revealed the vulnerability of long and complex supplier networks. At the same time, there is an increasing need for firms to operate sustainably. An emerging topic in supply chain management literature is the phenomenon of near- and reshoring, addressing the process of moving previously offshored activities closer to or back into the country of origin. However, a missing link in research has been to base findings on in-depth primary data from managers, especially in times of crisis. Therefore, this study explores how relocation decisions are affected by disruption events and the increasing need for sustainable businesses. Purpose: This study aims to discover how the relocation of value-adding activities is influenced by today’s unpredictable business environment and the increasing awareness of economies’ social and environmental impact. Method: The study employs a qualitative research method using an inductive approach by semi-structured interviews with five Swedish manufacturing enterprises with global supply chains. The interviews were conducted with two CEOs, two supply chain managers, one sales and production manager, and one project manager. Conclusion: Recent disruption events have made near- and reshoring decisions a serious consideration amongst business leaders. The findings and analysis showed that relocation decisions are implemented more partially in order to diversify the manufacturing facilities geographically, in order to make supply chains more resilient. Additionally, there exists a great tension between the rapidly changing, unpredictable business environment and the long-term nature of relocation decisions. Sustainability, on the other hand, was identified as a positive side effect rather than the main driver for the relocation of production sites within the traditional manufacturing industry.

Bakgrund: Ledare i dagens samhälle leder sina organisationer och medarbetare under ständig förändring. VUCA världen, en osäker och komplex värld som saknar en tydlighet om vad som komma skall för morgondagen. Vilket sätter ledare i en svår situation när att arbeta och leda utifrån ett hållbarhetsperspektiv för att säkra upp för framtiden i en VUCA värld. Syfte: Att tolka hur ledare praktiserar ett hållbart ledarskap i kontexten av en VUCA värld. Metod: Studien antar en induktiv ansatsmetod med en kvalitativ strategi. En fallstudie har genomförts med sex semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant empiriska data. Resultatet från empiriinsamlingen har analyserats genom en induktiv tematisk analys där fyra huvudteman framkom: Målsättning och beslutsfattande, Teamarbete: Individuella ledarskapet – vem ingår i ditt team, Delegering och Rätt kompetens i huset. Slutsats: Analysen av studiens empiri har påvisat att det hållbara ledarskapet praktiseras utifrån fyra byggstenar: Hållbar målsättning och beslutsfattande, Hållbart och framgångsrikt teamarbete, Hållbar och effektiv delegering, samt Hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Dessa fyra byggstenar består av 2–3 underteman som påvisar hur det hållbara ledarskapet ska praktiseras. Exempelvis Hållbar målsättning och beslutsfattande består av följande underteman: Leva som vi lär, Alla mål har olika vägar samt Inte bara se till organisationens behov utan även de anställda = nöjd personal = motiverad personal. Vidare har studien påvisat hur det hållbara ledarskapet består utav flertalet ledarskapsstilar: autentiskt ledarskap, etiskt ledarskap, tillitsbaserat ledarskap, tjänande ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Det hållbara ledarskapet praktiseras genom de fyra ovan nämnda byggstenarna i relation till hållbarhetsaspekterna: sociala, ekonomiska och miljömässiga där den sociala aspekten är övervägande i fokus i kontexten av en VUCA värld. / Background: Leaders today are leading their organizations and employees through constant change. The VUCA world, an uncertain and complex world that lacks clarity about what’s coming for tomorrow. This puts leaders in a difficult situation when leading from a sustainability perspective to secure the future in a VUCA world. Purpose: To interpret how leaders practice sustainable leadership in the context of a VUCA world Method: The study takes on an inductive approach with a qualitative strategy. A case study has been conducted with six semi-structured interviews to collect relevant empirical data. The results of the empirical data collection have been analyzed through an inductive thematic analysis where four main themes emerged: Goal setting and decision making, Teamwork: Individual leadership – who is in your team, Delegation, and The right competence in the house. Conclusion: The analysis of the study’s empirical data has shown that sustainable leadership is practiced based on four building blocks: Sustainable goal setting and decision making, Sustainable and successful teamwork, Sustainable and effective delegation, and Sustainable and long-term competence management. These four building blocks consist of 2-3 sub-themes that demonstrate how sustainable leadership should be practiced. For example, Sustainable goal setting and decision making consists of the following sub-themes: Living as we learn, All goals have different paths and Not only looking at the organizational needs but also the need of the employees = satisfied employee = motivated employee. Furthermore, the study has demonstrated how sustainable leadership consist of several leadership styles: authentic leadership, ethical leadership, trust-based leadership, servant leadership and situational leadership. The sustainable leadership is practiced through the four building blocks mentioned above in relation to the sustainability aspects: social, economic, and environmental where the social aspect is predominantly in focus in the context of a VUCA world.

Die vorliegende Dissertation untersucht die digitalen Transformationen in der Arbeitswelt und die daraus resultierenden Anforderungen an die Intraorganisatorische Online-Zusammenarbeit (IOC). Vor dem Hintergrund der dynamischen VUCA-Welt wird die Notwendigkeit hervorgehoben, die IOC-Fähigkeiten von Organisationen ganzheitlich zu bewerten und zu verbessern. Als zentrale wissenschaftliche Beiträge werden ein umfassender Anforderungskatalog für IOC-Steuerungsinstrumente dokumentiert und angewendet, die IOC-Literatur durch die systematische Aufarbeitung von 334 wissenschaftlichen Publikationen synthetisiert und deren Erfolgsfaktoren kategorisiert. Zudem wird ein IOC-Reifegradmodell mit domänenrelevanten Fähigkeiten und einer Entwicklungsstrategie vorgestellt. Der DEDAC-Reifegradmodell-Rahmen stellt einen domänenunabhängigen konzeptuellen Ansatz zur Verbesserung der Reifegradmodell-Praktikabilität dar, ergänzt durch Richtlinien für die Gestaltung von Delphi-Studien zur Reifegradmodell-Entwicklung. Aus praktischer Perspektive bietet die Arbeit einen Anforderungskatalog für IOC-Steuerungsinstrumente, eine systematische Übersicht über IOC-Erfolgsfaktoren, eine Kategorisierung und einen Reifepfad für das Management von IOC. Der DEDAC-Reifegradmodell-Rahmen dient zudem als Ansatz zur Steuerung und kontinuierlichen Verbesserung von IOC und anderen Bereichen. Trotz der umfangreichen Beiträge gibt es Limitationen, insbesondere die fehlende weitere Evaluierung des DEDAC-Reifegradmodell-Rahmens und die fehlende praktische Anwendung des IOC-Reifegradmodell-Prototyps in Organisationen. Zukünftige Forschungen könnten sich auf die Anwendung und Evaluation des IOC-Reifegradmodell-Prototyps in realen Organisationen konzentrieren, die Anpassungsfähigkeit an die Organisation untersuchen und den Reifepfad dynamisieren.