Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ”digital”, ”kompetens” och uttrycket ”digital kompetens.” Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna. Resultatet visar att utveckling är den centrala målsättningen. Utifrån perspektivet ansvar framvisas vad som förväntas göras för att uppnå målsättningarna. Utifrån perspektivet personliga villkor framvisas vad som krävs av individerna och vilken roll organisationen har för att skapa förutsättningar till att förverkliga målsättningarna. I avsnittet diskussion jämfördes det teoretiska materialet med resultatet som slutligen visar att digital kompetens uppmanar individualism framför kollektivism. / <p>Godkännandedatum 2013-09-20</p>

Studien diskuterar hur sociala interaktioner och identiteter förändras i en digital värld. Syftet är att sätta online och offline i kontext till varandra för att kunna analysera användares beteende och identiteter. Följande tre forskningsfrågor har valts ut för att besvara studiens syfte genom en kvalitativ intervjustudie, (1) Hur beskriver respondenterna att deras identitet har influerats när en betydande del av deras sociala interaktion sker online? (2) På vilket sätt försöker respondenterna återskapa sociala institutioner som vanligtvis existerar i face-to-face-interaktioner i det digitala landskapet? (3) Vilken betydelse menar respondenterna att sociala medier har för deras relationsskapande? Vi har använt oss av följande teorier: social identitetsteori, social penetrationsteori och begreppet affordance för att analysera materialet. Goffmans främre och bakre rum har en framträdande och betydande roll genom studien. Resultatet av vår undersökning är att online- och offlinekontexterna kompletterar varandra och behöver varandra för att vara fullständiga. Sociala institutioner offline är också framträdande online. Samma sak gäller normer, att gå utanför ramar kan skapa utanförskap även i en onlinekontext. Sammanfattningsvis är sociala interaktioner och identiteter två fenomen som ständigt är i utveckling. Den här studien bygger på ett litet antal respondenter där resultatet inte kan svara för allmänheten, men vi hoppas att studien kan vara värdefull för vidare inomvetenskaplig forskning. Nyckelord: Sociala medier, identitet, sociala interaktioner, online- och offlinekontext, beteende, relationer.