Disputats, Stockholms universitet, 2007. / Heri indgår 4 artikler: Conflicts of interest : an indispensable element of education for sustainability: http://dx.doi.org/10.1080/13504620601122566 ; Identity transformation in education for sustainble development : a question of location / Iann Lundegård & Per-Olof Wickman. Self, values and the world : young people in dialogue on sustainable development ; Pluralism and democracy in discourses on sustainable development : an empirical study of how students constitute free, political subjects / Iann Lundegård. Med litteraturhenvisninger.

Sverige verkar i en ständig digital utveckling, vilket också medför förändrade krav på skolundervisningen gällande elevernas möjlighet att utveckla läs- och skrivförmågan. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad forskning visar om digitala verktygs inverkan på svenskundervisningen, med frågeställning riktad mot hur elever och lärare påverkas av en digitaliserad svenskundervisning. Litteraturstudiens resultat baseras på analyser av 15 studier med olika metoder. Studierna som granskades visade en rad fördelar med att använda digitala verktyg för elevernas läs- och skrivutveckling, som förbättrat textskapande, ordavkodning samt att eleverna motiverades till fortsatt lärande oavsett eventuella språksvårigheter. Även några negativa konsekvenser konstaterades, exempelvis fokus på de digitala verktygen istället för ämnesinnehållet vid eventuella tekniska problem samt minskad kontroll kring vad eleverna gjorde. De kunskapsluckor som identifierats i denna litteraturstudie och som skulle kunna gynnas av vidare forskning, är vilka problem som behöver tas hänsyn till vid val av digitala verktyg för pedagogiskt mervärde i undervisningen samt stöd iför lärare vid beslutstagande om hur digitala verktyg kan implementeras i undervisningen.

I denna studie beskrivs och analyseras nyanlända elevers upplevelse av dansundervisning samt danslärares syn på hur dansundervisning kan användas som ett medel för integration och inkludering av nyanlända. Studien är byggd på intervjuer med nyanlända elever och undervisande danslärare. Ett intersektionellt perspektiv har använts som teoretiskt perspektiv för analys av data. Forskning visar att många nyanlända bär på traumatiska upplevelser som orsakar psykisk ohälsa. Segregation och rasism har visat sig skapa svårigheter för nyanlända att komma in i de svenska samhället. Studiens resultat tyder på att dans har en möjlighet till integration och inkludering av dessa ungdomar. Vidare visar resultatet att dansundervisning skapar möjligheter till språkutveckling och har en positiv effekt på hälsan hos nyanlända elever.

Studiens syfte är att ta reda på hur fritidshem arbetar med inkludering av nyanlända elever. Vi har tagit del av fyra erfarna fritidspedagogers upplevelser och reflektioner kring hur de arbetar med inkludering av nyanlända elever. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Anledningen till val av dessa intervjuer är att få en djupare förståelse för hur fritidspedagogerna upplever mottagandet av nyanlända elever. Språket är en röd tråd genom respondenternas svar, de påpekar hur viktigt språket är, vilka hinder som kan förekommer också samt att en snabbare inkludering sker när språket utvecklas. I resultatet framkom att lek och aktiviteter samt samverkan med vårdnadshavarna påverkar nyanlända elevers inkludering. Fritidspedagogerna nämner även att kulturella skillnader kan vara en utmaning, men poängterar även möjligheter i mötet med olika kulturer som en vikitgare aspekt. Även fritidspedagogernas kunskapsutvecklande, både på en individuell nivå och för fritidshemmets verksamhet ansågs betydelsefulla. En annan utmaning som framkom i vårt resultat är kommunikationen, detta då språket är ett hinder både för nyanlända elever samt dess vårdnadshavare. Vidare framkom det av fritidspedagogerna att fritidshemmet är en viktig arena för inkludering där de nyanlända eleverna är i en verksamhet som präglas av socialt samspel och möten, snarare än målstyd verksamhet.

The aim of this study is to increase our knowledge of teacher’s work with reading comprehension and reading strategies. In order to get an understanding of how the teachers work with reading comprehension, I have performed qualitative interviews with five practicing primary school teachers. The result shows that all the teachers consider that it is important to work with reading comprehension and reading strategies in primary school. The result also shows that the teachers are using different tools and different teaching methods to support and to facilitate the development of the pupils. / Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur olika lärare arbetar med lässtrategier och läsförståelse. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare med olika arbetslivserfarenhet genom vilka jag försöker få en förståelse för hur de arbetar. Lärarna undervisar i årskurs ett till tre. Resultatet visar att samtliga lärare anser att lässtrategier och läsförståelse ska arbetas med i årskurs ett till tre eftersom det påverkar de andra ämnena som undervisas. Resultatet visar även att lärarna har olika tillvägagångsätt när det kommer till hur de undervisar eleverna för att främja deras läsförståelse och lässtrategier.

The purpose of the study is to contribute knowledge of some primary schools’ principals and special schools’ principals views on the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To collect data to the study, we have chosen to use a qualitative research interview as a method. The study is based on the views of 12 primary school principals and special school principals regarding the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To analyze the results, we use the framework factor theory, which is based on the idea that frames provide room for a process, which is based on the purpose of the study can be seen as the possibilities and conditions given for inclusion work. The result shows that the informants generally have a similar view on the concepts of integration and inclusion, however, the majority of the informants state that the consensus on inclusion work is generally poor at schools. Success factors the informants raise regarding the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school, among other things, the teacher’s competence, consensus, and collaboration. The result also shows that the informants have internal and external frames to relate to. Examples of internally impactful frameworks are the content of working hours and skills development as well as how the school should be managed and structured. Examples of external unaffected frameworks are governance documents, finances and working time agreements. The conclusion we can draw from the study is that the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school is difficult and complex. The informants have great opportunities to influence the inclusion work, which leads to both opportunities and challenges. One challenge that the result shows is the lack of time in the work of inclusion. / Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskole - och grundsärskolerektorers uppfattningar om inkludering av grundsärskoleelever i grundskolans verksamhet. För att samla in data till studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju som metod. Studien bygger på 12 grundskole- och grundsärskolerektorers uppfattningar gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan.  För att analysera resultatet använder vi oss av ramfaktorteorin som bygger på tankegången att ramar ger utrymme för en process, vilket utifrån studiens syfte kan ses som de möjligheter och förutsättningar som ges gällande inkluderingsarbetet.  Resultat visar att informanterna har liknande syn på begreppen integrering och inkludering, däremot fastslår flertalet av informanterna att samsynen kring inkluderingsarbetet överlag är dålig på skolorna. Framgångsfaktorer informanterna lyfter gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan är bland annat lärarnas kompetens, samsyn och samverkan. Resultatet visar också att informanterna har inre och yttre ramar att förhålla sig till. Exempel på inre påverkningsbara ramar är arbetstidens - och kompetensutvecklingens innehåll samt hur skolan ska ledas och struktureras. Exempel på yttre opåverkningsbara ramar är styrdokument, ekonomi och arbetstidsavtal. Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan är svårt och komplext. Informanterna har stora möjligheter att påverka inkluderingsarbetet vilket leder till både möjligheter och utmaningar. En utmaning som resultatet påvisar är tidsbristen i arbetet med inkludering.

This study aims to research the student assistant’s workplace situation at the after-school center, wherein we examine the various differences between how school leaders, parents and guardians aswell as student assistants handle their duties at the after-school center. These questions are as follows, ”What duties should the student assistant role encompass”, as well as”Which differences exist in the support which students with special needs receive during school hours respective to after-school hours”. This study derives its information from qualitative research and scripted and improvised interviews. Our results demonstrate a clear link that the student assistant plays a vital role with the work of supporting special needs children. Since it has been difficult acquiring prior research regarding the student assistant’s role at the afterschool center we’ve had to draw parallels between the small amount of existing research regarding the student assistant’s work during school hours.

Jankovic, Daniella & Johannesson, Jenny (2020). Undervisning i grundskolan undercoronapandemin - en tillbakablick på skolans arbete under våren 2020 ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Studien förväntas ge kunskap kring hur den, under 2020, rådande pandemin påverkadeundervisningen för elever i behov av stöd. Studien lyfter specialpedagogernas upplevelser somledde till förändrade förutsättningar för inlärning. Utifrån specialpedagogernas erfarenheter kandet leda till bättre förberedelse inför liknande händelser och skolan kan stå bättre rustad införsituationer som kräver omedelbara förändringar och anpassningar.Studiens syfte är att belysa vilka utmaningar specialpedagoger upplevde i svensk grundskolaunder coronapandemin våren 2020. Detta för att bidra med kunskap kring hur de uppkomnautmaningarna hanterades i arbetet med elever i behov av stöd.• Vilka utmaningar uppstod under pandemin som har påverkat arbetet med elever i behovav stöd?• Hur anser specialpedagogerna att detta har påverkat undervisningen?

Lövgren, Marlene (2021). Det där relationella är ju så viktigt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  I detta arbete är avsikten att belysa hur lärare uppfattar och uttrycker relationskompetens i yrkesrollen och hur detta uppfattas av elever. Arbete fokuserar på vilka relationella aspekter som hjälper elever och frågeställningarna är. • Hur upplever lärare detta?• Vad anser eleverna? Teori  Arbetet utgår från begreppet relationell pedagogik och de teorier om människan som subjekt som dessa bygger på. Metod  Studien är inspirerad av grundad teori och två olika undersökningsmetoder har använts. Enkäter till både elever och lärare samt efterföljande intervjuer. I arbetet pågick analys och inhämtande av data samtidigt eftersom intervjuerna grundade sig på enkätsvaren. Resultat  Resultatet tyder på att skolan behöver arbeta vidare med fördjupad förståelse av det komplexa begreppet relationskompetens. Lärarna behöver fördjupad kunskap både när det gäller hur yrkesprofessionell relationskompetens utvecklas och hur det praktiska relationella arbetet med elever kan utvecklas. Lärarna behöver även fördjupad kunskap om varför det relationella mötet är viktigt för ett framgångsrikt lärande Specialpedagogiska implikationer  Inom specialpedagogiken har de relationella aspekternas vikt för lärandeprocessen varit välkända länge. Därför är det lämpligt att använda sig av skolans specialpedagog i den kompetensutveckling som lärarna är i behov av.

In Swedish schools, teachers are expected to aid their students through feedback to help them develop their different abilities. The feedback itself can be provided differently depending on several different factors in and out of teachers’ control. Most commonly, teachers provide input either through written or oral feedback. Today, with the fast progression of digital tools, teachers also have the opportunity to provide feedback digitally. Therefore, it was of interest to conduct a study examining what feedback methods Swedish teachers of English choose and the reason for their choice. It was also of interest to examine if the teachers’ methods could be backed up by current research. To understand the teachers’ perceptions and experiences, a qualitative study was conducted through semi-structured interviews with five Swedish upper secondary school teachers who currently teach English. The results showed that the teachers work in different ways regarding feedback on students’ written production. While all respondents work digitally with written comments for shorter assignments, some respondents also print out students’ text to mark by hand regarding confidential essays. Further, results showed that all respondents provide written feedback. However, one teacher provides oral feedback through one-to-one conferences as routine, and an additional three teachers give their students the option to receive oral feedback if needed. Moreover, the most common reasons for the teachers’ methods were student appreciation, gaining a positive student-teacher relationship, and available time. All teachers’ methods could be backed up by current research. What can be concluded from this study is that all methods for feedback are more or less efficient and that efficiency sometimes has to do with factors other than the method. Further, Swedish teachers seem to lack time for feedback, especially oral feedback. / I svenska skolor förväntas lärare att vägleda sina studenter genom återkoppling för att hjälpa dem utveckla sina olika färdigheter. Återkopplingen kan ges på olika sätt beroende på flera olika faktorer inom och utom lärares kontroll. Vanligast är att lärare ger kommentarer genom antingen skriftlig eller muntlig återkoppling. Idag, med den fortlöpande utvecklingen av digitala verktyg, har lärare även möjlighet att ge återkoppling digitalt. Därav var det av intresse att utföra en studie som utforskar vilka metoder för återkoppling svenska engelsklärare väljer att jobba med, och anledningarna till deras val. Det var även av intresse att utforska ifall lärarnas metoder kunde stödjas av relevant forskning. För att förstå lärarnas perspektiv och erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med fem svenska gymnasielärare som nuvarande undervisar i engelska. Resultaten visade att lärarna arbetar olika gällande återkoppling på elevers skriftliga produktion. Medan alla deltagare arbetar digitalt med skriftlig återkoppling för kortare uppgifter, så skriver även vissa deltagare ut elevernas texter och markerar dem för hand när det gäller konfidentiella arbeten. Vidare visade resultaten att samtliga lärare arbetar med skriftlig återkoppling. Dessutom ger en lärare muntlig återkoppling genom individuella samtal som rutin, och ytterligare tre lärare ger sina elever möjligheten att få muntlig återkoppling om så behövs. Vidare var de vanligaste anledningarna till lärarnas metoder elevuppskattning, att bilda en positiv relation mellan elev och lärare, och tillgänglig tid. Samtliga lärares metoder kunde stödjas av relevant forskning. Vad föreliggande studie visar är att alla metoder för återkoppling är mer eller mindre effektiva, och att effektiviteten ibland har att göra med andra faktorer än metoden. Vidare tolkas det som att svenska lärare har brist på tid för att genomföra återkoppling, speciellt muntlig återkoppling.