Syftet med denna studie är att undersöka hur sex verksamma lärare i årskurs 1–3 ser på sitt arbete för att elever ska våga tala i klassrummet och hur de arbetar för att stötta elever till att våga tala. Utifrån syftet har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka strategier rapporterar lärare att de använder för att få eleverna att våga tala i klassrummet? Kan klassrumsklimatet påverka elevernas förmåga att våga tala inför varandra? Vilken plats ges förmågan tala i lärarnas undervisningsplanering? Den tidigare forskningen belyser hur klassrumsklimatet, trygghet och relationer påverkar elevernas förmåga att våga tala. I studien beskrivs även betydelsen av lärares arbete och syn på att utveckla elevernas förmåga att tala. Teoretisk bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet och pragmatismens Learning by doing-modell. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare samt ett observationstillfälle. Resultatet av studien visar att lärarna har en viktig roll för att stötta eleverna och arbetar med olika strategier för att eleverna ska bli trygga och våga tala i klassrummet. Resultatet visar också att lärare planerar in förmågan tala i undervisningen på ett varierat sätt.

Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat. / The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare kan förebygga att elever förlorar motivation vid matematikundervisningen. I studien undersöks det också hur lärare kan fånga upp samt arbeta med omotiverade elever. För att möjliggöra studien har kvalitativ data i form av intervjuer och observationer använts. Undersökningen genomfördes på en grundskola där tre klasslärare i årskurs 2–3 intervjuades och observerades under matematiklektioner. Resultatet påvisar att brist på motivation kan ses på ett flertal olika sätt i undervisningen såsom osäkerhet, att eleverna saknar det inre drivet samt att undervisningen inte är tillräckligt tillfredsställande. I resultatet framkommer det också olika metoder som lärare kan använda för att skapa motivation hos eleverna. Där ingår bland annat en varierad undervisning, uppmuntran och beröm samt att läraren har en positiv syn på elevernas förmågor och lärande. Att elevers motivation har en stor betydelse i lärandet är det ingen tvekan om. Därför är det mycket väsentligt att lärare har förståelse för detta och på så sätt förebygger att elevers motivation och intresse minskar i undervisningen.

Som blivande lärare i biologi och kemi på gymnasiet är det intressant att undersöka elevers inställning till dessa ämnen. Finns det en parallell mellan elevers intresse för en kurs och vad elever upplever är en svår kurs? För att kunna göra en jämförelse mellan kurserna har studien gjorts utifrån ämnesomsättningen i Biologi 2 samt Kemi 2. Syftet har varit att ta reda på vad som påverkar gymnasieelevernas intresse till Biologi 2 och Kemi 2, samt vilken kurs de tycker är svårast. Syftet har även varit att undersöka elevernas beskrivning av ämnesomsättningen i de båda kurserna. Studien behandlar även vad lärare i kurserna tror att eleverna har svarat på dessa frågor. Studien har genomförts genom enskilda kvalitativa intervjuer med 20 gymnasieelever samt två lärare från ett naturvetenskapligt program. Intervjuresultatet visade att 94 procent av eleverna tyckte att Kemi 2 var svårt och ointressant. Kemikursen innehöll delar som de hade svårt att relatera till samt var svåra att koppla till sin vardag. Biologi 2 beskrevs som mer intressant då kursen bland annat var lättare att koppla till vardagen. Elevernas beskrivningar av ämnesomsättningen i de båda kurserna hade stora skillnader. Eleverna beskrev området utifrån spjälkning av näringsämnena i Biologi 2, men utifrån cellandningen i Kemi 2. Studien har givit ny kunskap om gymnasieelevers inställning till Biologi 2 och Kemi 2. För att ta reda på varför eleverna har beskrivit ämnesomsättningen olika i de båda kurserna samt varför Kemi 2 anses vara en svår kurs krävs vidare forskning. / As a future teacher in biology and chemistry in high-school it’s interesting to investigate students' attitude towards these courses. Is there a parallel between students' interest in a course and what they experience is a difficult course? To make a comparison, the study has been done based on the metabolism in Biology 2 and Chemistry 2. The purpose has been to find out what influences the high schoolers' interest in Biology 2 and Chemistry 2, and what course they find most difficult. It has also been to investigate how students describe the metabolism in both courses. The study corporate what teachers think that the students have answered on these questions. The study has been conducted through individual qualitative interviews with 20 high-school students and two teachers from a science program. The result showed that 94% of the students felt that Chemistry 2 was difficult and uninteresting. Chemistry included parts that students had difficult to relate to and to connect to their everyday lives. Biology 2 was described as more interesting as the course easier connected to their everyday life. The students' descriptions of the metabolism in both courses differed. The students described the area from the digestion of nutrients in biology, but from the respiration in chemistry. The study has given new knowledge of high-school students attitudes towards Biology 2 and Chemistry 2. To find out why the students have described the metabolism differently in both courses and why Chemistry 2 is considered a difficult course, further research is required.

Abstrakt Syftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola. Materialet som framkom under studien ställdes sedan mot tidigare forskning och teorier kring samspel, språk och miljö och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.   Resultatet som framkom var att både pedagoger och lärare arbetar på liknande sätt och att boksamtalen genomförs på ungefär samma tillvägagångssätt i de olika verksamheterna. Studien visar även att barn och elever utvecklar språket, samspelet och att våga tala inför andra.     Nyckelord: samspel, samtal, miljö, barn/elev, pedagog/lärare

The aim of this study was to study how Swedish teachers in Physical education work with mental health, their own perceived level of knowledge and how they wish to work.   A quantitative survey has been conducted via Facebook. In total 146 respondents participated in the survey. The results were analyzed with the theories KASAM and OCB role perception taken into account, and linked to previous research.   The result shows that teachers plan for mental health in the education quite rarely, but nevertheless talk about mental health relatively often outside of scheduled time. Most teachers consider themselves to have a fairly good knowledge of mental health. However, more than half of them perceive that the subject has been treated to a low degree during their own education. Most teachers want mental health to take a greater part in lessons. Several teachers suggest that mental health should become an own subject. / Studiens syfte var att studera hur lärare i Idrott och hälsa arbetar med psykisk hälsa, deras upplevda kunskapsnivå samt hur de önskar arbeta med psykisk hälsa.   En kvantitativ enkätundersökning har genomförts via Facebook. I denna deltog totalt 146 respondenter. Resultatet har analyserats och tolkats utifrån teorierna KASAM och OCB rolluppfattning, samt utifrån tidigare forskning inom området.   Resultatet visar att nästan alla respondenter anser att skolan har ansvar för undervisning i psykisk hälsa. Lärare planerar ganska sällan för psykisk hälsa på lektionstid, men berör ändå ämnet relativt ofta utanför schemalagd lektionstid. De flesta lärare anser sig ha en ganska god kunskap om psykisk hälsa, dock upplever mer än hälften att ämnet behandlats i låg omfattning under lärarutbildningen. De flesta lärare vill att psykisk hälsa ska utgöra en större del av undervisningen även om bristande tid och utrymme utgör hinder. Flera lärare föreslår att psykisk hälsa borde bli ett eget skolämne.

Syftet med denna studie är att med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp synliggöra hur nyanlända elever upplever de hinder och möjligheter som uppstår när eleverna arbetar med det koncept som Ung Företagsamhet har utformat samtidigt som de studerar på Språkintroduktionen. Genom semistrukturerade intervjuer har elevernas berättelser tolkats med hjälp av Bourdieus begrepp med fokus på kulturellt kapital, utbildningskapital, språkligt kapital och habitus. Studien har visat att nyanlända elever arbetar hårt med att finna sin nya identitet (habitus) eftersom de upplever att de har mycket att lära sig i sitt nya land oavsett om det handlar om det kulturella kapitalet, utbildningskapitalet eller språkliga kapitalet. Eleverna beskriver arbetet med Ung Företagsamhet med positiva termer då eleverna upplever att deras tidigare tillgångar blir användbara men också att de får en bättre inblick i det svenska samhället. / The aim of this study is, by using Bourdieu's capitalconcept, visible how newly arrived students experiencing the obstacle and opportunities that arise when the students work with the concept that Junior Achievment Program has designed while they study at the program languageintroduction. Through semi-structured interviews the students stories have been interpreted by using Bourdieu's concept with focus on cultural capital, educational capital, linguistic capital and habitus. The study has shown that newly arrived students are working hard to find their new identity (habitus) because they feel like they have a lot to learn in their new country whether it is about culture capital, educational capital or linguistic capital. Students describe their work with Junior Achievment Program only in positive terms because they feel like their previous skills become useful but also that they learn more about the Swedish country.

<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: <em>Gruppsykologi</em> (Svedberg, 2007), <em>Det potentiella rummet </em>(Winnicott, 1993)<em>,</em> <em>Ungdomstidens kriser</em> (Cullberg, 2006)<em>,</em> <em>Den konkreta och abstrakta socialiteten</em> (Asplund, 1987)<em>,</em> <em>Benämnandets kraft</em> (Crafoord, 2005)<em>,</em> <em>Emotionsteori</em> (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort. Den grundläggande problematiken i arbetet mot en god elevhälsa är dock samhället; ett samhälle där resurserna till det psykosociala välmående inom gymnasievärlden inte prioriteras.</p> / <p>From a social psychological approach, our aim with this study is to take advantage of student health care and support business activities and cooperation in a secondary school in a medium sized city. Using a qualitative method, we have conducted six individual interviews, one pair interview and an experiment. We have used the following theories: <em>Group Psychology</em> (Svedberg, 2007), <em>the potential space</em> (Winnicott, 1993), <em>Youth of the future crisis</em> (Cullberg, 2006),<em> the concrete and abstract sociality </em>(Asplund, 1987), <em>the telling force</em> (Crafoord, 2005), <em>Emotion theory</em> (Scheff, 1990). With these theories, we have tried to highlight difficulties, and provide an understanding of how the student's position in the school environment looks like and how to work within, and cooperation, student health care and support operations against a good student health appears. We have in the present study found that some types of problems and difficulties of student attention while others are forgotten. The fundamental problem at work against a good student health is society: a society where resources for the psychosocial well-being in the secondary world are not a priority.</p>

Uppsatsen syfte är att undersöka elevers medieupplevelse av medierna läs- och surfplatta samt tryckt bok, då läsupplevelsen kan påverkas av medieupplevelsen. Frågeställningarna är av didaktiskt karaktär och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer. I bakgrunden ligger fokus på läsning, språkande och medium. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, där ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer och rör således tre undersökningsgrupper från två olika skolor. Eleverna som ingår i dessa grupper går på högstadiet eftersom lässtatistik indikerar att det är i högstadieåldern läsningen börjar gå nedåt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frågeställningarna på medieupplevelse och läsupplevelse kopplat till främst skola och undervisning. Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns. Den tryckta boken premieras ofta framför läs- eller surfplattan trots att merparten av eleverna i undersökningsgrupperna observerar en mängd fördelar med framför allt surfplattan. Eventuellt är upplevelsen av medierna kopplat till vana. Slutsatser utifrån resultatet blir svåra att dra då undersökningsgrupperna inte är tillräckligt stora. Det som dock framkommer är att killar överlag verkar mer positiva till läsning på platta än tjejer, vilket inte gör läs- och surfplattan mindre viktig i sammanhanget. Diskussionen utgörs av två delar: diskussion av resultat och allmän diskussion. / The purpose of this thesis is   to investigate pupils’ experience of the media – reading with a tablet, an   iPad, and a traditional book, as the reading experience may be influenced by   the experience of medium. The research questions concern didactics and possible   differences between the media and what kind of possible pedagogical   consequences that may have.   The background focuses on   reading, language, and the medium. The starting point begins with a historical   perspective, which naturally leads to the present time where the perspectives   of gender and pedagogy are actualized. The investigation is based on a   survey and interviews related to three focus groups from two schools. The   pupils’ that are included in this research are studying at secondary school,   as statistics regarding reading indicates that reading decreases for this age   group. This occurs in both terms of time spent reading and the actual reading   abilities. The investigation concentrates on the research questions concerning   experience of medium and reading experience related mainly to school and   teaching. The results indicate that a   difference in experience between tablets and book exist. The pupils’ often   prefer the traditional book rather than the tablets despite the fact that the   majority of the pupils’ observed several advantages of especially the iPad.   The experience of medium may be a result of habit. General conclusions are problematic to state since the focus groups are not sufficient in terms of numbers. Moreover the investigation indicates that boys seem to find the tablet more appealing than girls in general. The discussion is divided in two parts: discussion of the result and a more general discussion. / MLS: Medie-, litteratur- och språkdidaktik

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting. In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school. My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power. My theoretical definition of power is that power is the capacity to accomplish things. My operational definition is that power is the capacity of either teachers or students to accomplish change in he life of other individuals. My investigation shows that these categories are useful to deal with, classify and analyse a great number of student-teacher interactions. Other conclusions that I draw in this study are for example that power displays great variation in kind and in the situations where it occurs, that some sorts of power are more common than others, and that students’ power is more fragile than teachers’.