This degree project focuses on the English classroom in the Swedish language introduction program, more specifically on the use of translanguaging as a teaching tool for newly arrived students. This thesis is an attempt to better understand the classroom dynamics in the program during English lessons by answering the following questions: What are the challenges of teaching English in the language introduction program in Sweden? What do teachers think about translanguaging as a teaching tool in the language introduction classes? Is using it taking advantage of pre-existing knowledge? The research was conducted with three teachers from one school in central Stockholm, all coming from different socio-cultural backgrounds and having varying degrees of experience as teachers. The data was gathered through classroom observations and interviews, which allowed for triangulation, thus offering a better understanding and a deeper view of their teaching practices. Three lessons were observed, one with each teacher. These observations were conducted prior to the interviews, to facilitate the comparison between the teaching styles of each teacher. Doing so allowed for more exhaustive and informative interviews. Although the qualitative nature of the data does not allow for the results to be generalizable, triangulation does give the results legitimacy and transferability. The results of this research will be beneficial in understanding how to tackle a multilingual environment, given that that is the direction in which Sweden is heading.

The aim of the study is to elucidate and analyze newcomer students´ experiences of the Language Introduction Program, in more detail, how the students describe their time at the program and how experiences could differ between girls and boys. Finally, the study examines how the program, according to the students, can be significant for their future. The analysis of the students´ dictums is based on the perspective of intercultural education. To answer the study´s aim and research questions, the investigation consists of eight semi-structured interviews with students who are studying at the Language Introduction Program at an upper secondary school in Uppsala.The results show that the main advantages with studying at the Language Introduction Program are, according to the students, that they learn the Swedish language and that they meet students with several cultural backgrounds. The main disadvantages that were noted were that the Language Introduction Program takes a long time to finish, and furthermore, the contact with the students at the other programs at the school is not enough. To some extent, the students´ experiences differ, however, the differences are not always due to gender. The students feel that the Language Introduction Program has helped them with the Swedish language and prepared them for future studies. In conclusion, the study shows that good knowledge in the Swedish language is considered to be the key to success in school and society, both for social life and for educational purposes.

Skolorna i Sverige har tagit emot många nyanlända elever och trots erfarenheten identifieras detfortfarande utvecklingsområden, framför allt inom studie- och yrkesvägledning. Vi har valt attundersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på vägledningsarbetet med nyanlända elever påspråkintroduktion. Syftet med studien är att undersöka huruvida och i sådana fall på vilket sätt deupplever att vägledningen främjar eleverna för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.Datainsamlingsmetoden har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta utbildade studie- ochyrkesvägledare som är verksamma vid språkintroduktion. Resultatet visar på att studie- ochyrkesvägledarna upplever att eleverna har möjlighet att fortsätta sin utbildning på gymnasienivå, mende står inför många utmaningar. Det framkommer att eleverna har ett större behov av vägledning dåfaktorer som språkbarriärer, bristande utbildningsbakgrund och kunskap kring det svenskautbildningssystem saknas. Respondenterna menar att dessa faktorer kan begränsa elevernasmöjligheter till vidare studier och att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiens slutsats äratt vägledare är en viktig faktor för att eleverna ska kunna navigera i det svenska utbildningssystemetoch fatta välgrundade studie- och yrkesval. / The schools in Sweden have received many newly arrived students and despite the schools’experiences, there are still areas of development, especially within the field of study and careerguidance. Therefore, this study focuses on study and career counsellors’ guidance work with newlyarrived students in language introduction programs. The aim of the study is to examine the perceptionof whether, or in what ways, study and career counseling promotes students' ability to make wellinformed study and career choices. The data has been collected through qualitative interviews witheight trained study and career counsellors who work in language introduction programs. The resultsshow that study and career counsellors perceive that students can continue their education at thesecondary level, but they face many challenges. The study also reveals that students have a greaterneed for guidance when factors such as language barriers, lack of educational background, andknowledge about the Swedish education system are missing. Moreover, the respondents argue thatthese factors can limit students' opportunities for further studies and establishing themselves in theSwedish labor market. The study's conclusion is that counsellors are an important factor for students tonavigate through the Swedish education system and make well-founded study and career choices.

I gränslandet mellan barn- och vuxenliv ställs ungdomar inför många utmaningar. Under denna komplexa period finns bland annat en förväntan, att denne på ett vuxet och moget sätt, ska hantera och ta beslut om framtida utbildning och karriär. Samtidigt som det sker ett sökande efter identitet och tillhörighet. Om man dessutom tvingas fly, utan sina föräldrar, från ett land drabbat av krig blir dessa utmaningar än fler och ännu större. Socialstyrelsens (2021) statistik visar att 35 369 ensamkommande barn kom till Sverige under 2015. Endast 8% av dessa var flickor. Tidigare forskning åskådliggör ett mottagande, till största del baserat på pojkar och deras behov, vilket gör att flickorna kommer i skymundan och i många fall missgynnas i framtida karriärvägar. I denna kvalitativa studie har fokus varit att studera och analysera karriärvägar för fem ensamkommande flickor från Afghanistan. Ett land med stark könsegregation, där korrupta juridiska system missgynnar landets kvinnor skriver Brunnberg och Darvishpour (2016). Studien tar även del av flickornas upplevelser av mötet med studie- och yrkesvägledning. Resultaten visar att tidigare skolerfarenhet, föräldrars utbildning samt typ av uppehållstillstånd är betydande för flickornas framtida karriärvägsmöjligheter. Således finns det ett stort behov av att vidare undersöka ensamkommande barns väg in i det svenska skolsystemet. Framförallt finns det behov av fler studier som ser till de ensamkommande flickornas erfarenheter och behov. Den här kvalitativa uppsatsen har som ambition att bidra med ny kunskap inom detta område. / In the borderland between childhood and adulthood, young people face many challenges. During this complex period, there is an expectation that they, in an adult and mature way, will handle and make decisions about their future education and career. At the same time as there is a search for identity and belonging. If you are also forced to flee, without your parents, from a country affected by war, these challenges will be even more and even greater. The National Board of Health and Welfare's (2021) statistics show that 35,369 unaccompanied children came to Sweden in 2015. Only 8% of these children were girls. Previous research illustrates a reception, largely based on boys and their needs, which means that the girls are overshadowed and in many cases disadvantaged in future career paths. In this qualitative study, focus has been on studying and analyzing career paths for five unaccompanied girls from Afghanistan. A country with strong gender segregation, where corrupt legal systems disadvantage the country's women (Brunnberg och Darvishpour, 2016). The study also shows the girls experiences of the meeting with studying and career guidance. The results show that previous school experience, parents education and type of residence permit are significant for the girls future career path opportunities. Thus, there is a great need to further investigate the path of unaccompanied children into the Swedish school system. Above all, there is a need for more studies that look at the experiences and needs of unaccompanied girls. This qualitative thesis aims to contribute new knowledge in this area.

Ett ovanförperspektiv avseende kartläggningen av nyanlända elevers behov präglar det svenska samhället och skolsystem. Detta leder således till en indelning av elever i språkintroducerande förberedelseklasser som separeras från elever från ordinarie klasser vilket försvårar integrering. Syftet med denna studie är att fånga aktörens perspektiv genom en så kallad narrativ identitetsanalys som ämnar att undersöka hur 7 elever som läser Språkintroduktion på en gymnasieskola i Stockholm presenterar sina identiteter i deras berättelser om sin skolsituation. Detta har genomförts med hjälp av livshistorieintervjuer om elevernas erfarenheter och tolkningar av händelser på skolan. Berättelser rörande bytet av skolsystem, möte med klassen samt framtidsförhoppningar har presenterats på olika sätt av eleverna. De mest framträdande berättelserna utgörs av ontologiska berättelser som bygger på individens subjektiva upplevelser och självbild, offentliga berättelser om integration samt konceptuella berättelser om rasism. Eleverna skildrar en likställd bild av lärarnas och elevernas roller på skolan, en samhörighet med sina klasskamrater, kamp om erkännande från de andra eleverna och makthavarna på skolan, samt ett lyckligt avslut i sina berättelser om framtiden vilka beror på deras uppfattningar av sig själva. Det lyckliga slutet skildrar således en ovisshet om framtiden där en osäkerhet avseende den genomgående kampen om erkännande framgår. / An overarching perspective regarding the mapping of newly arrived pupils's needs characterizes the Swedish society and school system. This leads to a breakdown of pupils in so-called “Language Introductory Preparation Classes” which separates newly arrived pupils from pupils in ordinary classes and complicates integration. The purpose of this study is to capture the pupils`s perspective through a so-called narrative identity analysis aimed to investigate how 7 pupils from a Language Introduction- class at a high school in Stockholm, Sweden present their identities through their stories about their school situation. This has been implemented using interviews about the pupils' experiences and interpretations of events that has taken place at their school and class. Stories regarding the change of school system, the meeting with the class and future hopes have been presented in different ways by the students. The most prominent stories consist of ontological narratives based on the individual's subjective experiences and self-image, public stories about integration, and conceptual stories about racism. The students portray a similar picture of the roles of teachers and students at the school, a community with their fellow classmates, a struggle for recognition from the other students and the rulers of the school, as well as a hope for a happy ending and a resolution of the fight for recognition. The happy end also depicts an uncertainty about the future where an uncertainty regarding the ongoing struggle for recognition appears.

Syftet med denna studie är att med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp synliggöra hur nyanlända elever upplever de hinder och möjligheter som uppstår när eleverna arbetar med det koncept som Ung Företagsamhet har utformat samtidigt som de studerar på Språkintroduktionen. Genom semistrukturerade intervjuer har elevernas berättelser tolkats med hjälp av Bourdieus begrepp med fokus på kulturellt kapital, utbildningskapital, språkligt kapital och habitus. Studien har visat att nyanlända elever arbetar hårt med att finna sin nya identitet (habitus) eftersom de upplever att de har mycket att lära sig i sitt nya land oavsett om det handlar om det kulturella kapitalet, utbildningskapitalet eller språkliga kapitalet. Eleverna beskriver arbetet med Ung Företagsamhet med positiva termer då eleverna upplever att deras tidigare tillgångar blir användbara men också att de får en bättre inblick i det svenska samhället. / The aim of this study is, by using Bourdieu's capitalconcept, visible how newly arrived students experiencing the obstacle and opportunities that arise when the students work with the concept that Junior Achievment Program has designed while they study at the program languageintroduction. Through semi-structured interviews the students stories have been interpreted by using Bourdieu's concept with focus on cultural capital, educational capital, linguistic capital and habitus. The study has shown that newly arrived students are working hard to find their new identity (habitus) because they feel like they have a lot to learn in their new country whether it is about culture capital, educational capital or linguistic capital. Students describe their work with Junior Achievment Program only in positive terms because they feel like their previous skills become useful but also that they learn more about the Swedish country.

Den här licentiatuppsatsen behandlar berättade erfarenheter av att vara elev på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i den svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända ungdomar i åldrarna 16 till 19 år. Utbildningen på Språkintroduktion har en tyngdpunkt på svenska språket samt andra ämnen som eleverna har behov av att studera. Sålunda ska undervisningen organiseras utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Studien bygger på intervjuer med språkintroduktionselever. Analysen fokuserar följaktligen 22 elevers berättade erfarenheter av att vara elever på Språkintroduktion. Elevernas berättelser blir ett sätt att förstå hur deras erfarenheter av programmet flätas samman med tidigare skol- och arbetslivserfarenheter liksom med tankar om framtiden. I resultaten presenteras tre teman som framträder i berättelserna.  Det första temat gäller samtliga elever och behandlar erfarenheten av att inte kunna svenska. Det andra temat innefattar vissa elever och synliggör två elevidentiteter som särskilt framträder. Den första av dem handlar om att gå från att vara en högpresterande elev till att vara nybörjare och den andra om att gå från att vara en elev med kort eller ingen skolbakgrund till att äntligen vara elev. Slutligen handlar det tredje temat om hur Språkintroduktion tar form som ett mellanrum.

Den här licentiatuppsatsen behandlar berättade erfarenheter av att vara elev på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i den svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända ungdomar i åldrarna 16 till 19 år. Utbildningen på Språkintroduktion har en tyngdpunkt på svenska språket samt andra ämnen som eleverna har behov av att studera. Sålunda ska undervisningen organiseras utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Studien bygger på intervjuer med språkintroduktionselever. Analysen fokuserar följaktligen 22 elevers berättade erfarenheter av att vara elever på Språkintroduktion. Elevernas berättelser blir ett sätt att förstå hur deras erfarenheter av programmet flätas samman med tidigare skol- och arbetslivserfarenheter liksom med tankar om framtiden. I resultaten presenteras tre teman som framträder i berättelserna.  Det första temat gäller samtliga elever och behandlar erfarenheten av att inte kunna svenska. Det andra temat innefattar vissa elever och synliggör två elevidentiteter som särskilt framträder. Den första av dem handlar om att gå från att vara en högpresterande elev till att vara nybörjare och den andra om att gå från att vara en elev med kort eller ingen skolbakgrund till att äntligen vara elev. Slutligen handlar det tredje temat om hur Språkintroduktion tar form som ett mellanrum.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet. / Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.

Sverige har en historia präglad av invandring och har genom åren tagit emot en stor mängd nyanlända barn. Sverige har haft sina perioder med hög migration till landet och år 2015 var ett år som utmanade många offentliga verksamheter, bland dessa skolor. Detta har medfört nya förändringar och anpassningar för att de nyanlända ska få en god skolgång. Syftet med denna kandidatuppsats är att få en djupare inblick på de nyanlända elevernas upplevelser kring skolan och kunskapskraven, men även lärarnas uppfattningar och arbete med nyanlända elever. Utifrån studiens syfte togs två frågeställningar fram: Hur upplever nyanlända att de kan bemöta skolkraven i Göteborg? Hur upplever lärarna arbetet kring ny integrering av nyanlända elever på skolan? Forskningsmetoden som används för denna kandidatuppsats är en kvalitativ metod. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på plats i en skola i Göteborg. Studien fördjupar sig på ett studieområde och geografiskt område i stället för att jämföra olika skolor. Arbetet grundar sig även i vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Teoretiska ramverket i uppsatsen är mellanrumsteorin som handlar om att nyanlända individer hamnar i en position där de förväntas ta sig an den nya kulturen i landet men inte riktigt blir accepterade, samtidigt som de förlorar kontakt med sin gamla kultur. Således skapas det ett mellanrum där individen succesivt förlorar sin identitet. Resultaten visar på en god inkludering av nyanlända elever sett ur elevernas och lärarens perspektiv. Lärarna arbetar med inkludering genom att lära övriga elever hur omvärlden ser ut för att skapa en acceptans av olikheter. Övriga elever visade sig även vara mottagliga för att hjälpa nyanlända elever och skapa relationer. Studien kommer även fram till att det att övergången mellan förberedelseklass och ordinarieklass kan skapa känsla av utanförskap. Vidare är språkbarriärer vanligt förekommande bland nyanlända elever och de kan uppleva att det kan utmana utvecklingen i skolan. Skolkraven är möjliga att uppnå och skolan arbetar aktivt med att specialanpassa undervisningen. Dock brister det i skolsystemet för att det inte finns tillräckligt med personal för att fullt stödja elevernas skolutveckling, både nyanlända och övriga elever. Det önskas en ökad personalstyrka och eventuella externa insatser för att kunna skapa bättre förutsättningar för en mer lyckad skolgång. / Sweden has a history marked by immigration and over the years has received a large number of newly arrived children. Sweden has had its periods of high migration to the country and the year 2015 was a year that challenged many public activities, among these schools. This has brought about new changes and adaptations so that the new arrivals will have a good schooling. The purpose of this master's thesis is to gain a deeper insight into the newly arrived students' experiences of school and the knowledge requirements, but also the teachers' perceptions and work for new arrivals. Based on the purpose of the study, two issues were raised: How do new arrivals feel that they can meet the school requirements in Gothenburg? How do the teachers experience the work around new integration of newly arrived students at the school? The research method used for this master's thesis is a qualitative method. We have conducted qualitative interviews with teachers and students on site in a school in Gothenburg. The study delves into a field of study and geographic area instead of comparing different schools. The work is also based on scientific articles and relevant literature. The theoretical framework in the essay is the gap theory which deals with newly arrived individuals ending up in a position where they are expected to take on the new culture in the country but are not really accepted, at the same time as they lose contact with their old culture. Thus, a gap is created where the individual gradually loses his identity. The results show a good inclusion of newly arrived students seen from the perspective of the students and the teacher. The teachers work with inclusion by teaching other students what the outside world looks like in order to create an acceptance of differences. Other students also proved to be receptive to helping newly arrived students and creating relationships. The study also concludes that the transition between preparatory class and regular class can create a feeling of exclusion. Furthermore, language barriers are common among newly arrived students and they may experience that this can challenge development at school. It is possible to achieve the school requirements and the school works actively to specially adapt the teaching. However, there is a flaw in the school system because there are not enough staff to fully support the students' school development, both newcomers and other students. An increased staff strength and possible external efforts are desired in order to create better conditions for successful schooling.