Sverige har en historia präglad av invandring och har genom åren tagit emot en stor mängd nyanlända barn. Sverige har haft sina perioder med hög migration till landet och år 2015 var ett år som utmanade många offentliga verksamheter, bland dessa skolor. Detta har medfört nya förändringar och anpassningar för att de nyanlända ska få en god skolgång. Syftet med denna kandidatuppsats är att få en djupare inblick på de nyanlända elevernas upplevelser kring skolan och kunskapskraven, men även lärarnas uppfattningar och arbete med nyanlända elever. Utifrån studiens syfte togs två frågeställningar fram: Hur upplever nyanlända att de kan bemöta skolkraven i Göteborg? Hur upplever lärarna arbetet kring ny integrering av nyanlända elever på skolan? Forskningsmetoden som används för denna kandidatuppsats är en kvalitativ metod. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på plats i en skola i Göteborg. Studien fördjupar sig på ett studieområde och geografiskt område i stället för att jämföra olika skolor. Arbetet grundar sig även i vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Teoretiska ramverket i uppsatsen är mellanrumsteorin som handlar om att nyanlända individer hamnar i en position där de förväntas ta sig an den nya kulturen i landet men inte riktigt blir accepterade, samtidigt som de förlorar kontakt med sin gamla kultur. Således skapas det ett mellanrum där individen succesivt förlorar sin identitet. Resultaten visar på en god inkludering av nyanlända elever sett ur elevernas och lärarens perspektiv. Lärarna arbetar med inkludering genom att lära övriga elever hur omvärlden ser ut för att skapa en acceptans av olikheter. Övriga elever visade sig även vara mottagliga för att hjälpa nyanlända elever och skapa relationer. Studien kommer även fram till att det att övergången mellan förberedelseklass och ordinarieklass kan skapa känsla av utanförskap. Vidare är språkbarriärer vanligt förekommande bland nyanlända elever och de kan uppleva att det kan utmana utvecklingen i skolan. Skolkraven är möjliga att uppnå och skolan arbetar aktivt med att specialanpassa undervisningen. Dock brister det i skolsystemet för att det inte finns tillräckligt med personal för att fullt stödja elevernas skolutveckling, både nyanlända och övriga elever. Det önskas en ökad personalstyrka och eventuella externa insatser för att kunna skapa bättre förutsättningar för en mer lyckad skolgång. / Sweden has a history marked by immigration and over the years has received a large number of newly arrived children. Sweden has had its periods of high migration to the country and the year 2015 was a year that challenged many public activities, among these schools. This has brought about new changes and adaptations so that the new arrivals will have a good schooling. The purpose of this master's thesis is to gain a deeper insight into the newly arrived students' experiences of school and the knowledge requirements, but also the teachers' perceptions and work for new arrivals. Based on the purpose of the study, two issues were raised: How do new arrivals feel that they can meet the school requirements in Gothenburg? How do the teachers experience the work around new integration of newly arrived students at the school? The research method used for this master's thesis is a qualitative method. We have conducted qualitative interviews with teachers and students on site in a school in Gothenburg. The study delves into a field of study and geographic area instead of comparing different schools. The work is also based on scientific articles and relevant literature. The theoretical framework in the essay is the gap theory which deals with newly arrived individuals ending up in a position where they are expected to take on the new culture in the country but are not really accepted, at the same time as they lose contact with their old culture. Thus, a gap is created where the individual gradually loses his identity. The results show a good inclusion of newly arrived students seen from the perspective of the students and the teacher. The teachers work with inclusion by teaching other students what the outside world looks like in order to create an acceptance of differences. Other students also proved to be receptive to helping newly arrived students and creating relationships. The study also concludes that the transition between preparatory class and regular class can create a feeling of exclusion. Furthermore, language barriers are common among newly arrived students and they may experience that this can challenge development at school. It is possible to achieve the school requirements and the school works actively to specially adapt the teaching. However, there is a flaw in the school system because there are not enough staff to fully support the students' school development, both newcomers and other students. An increased staff strength and possible external efforts are desired in order to create better conditions for successful schooling.

The present study deals with teachers' experiences and perceptions of physical education for newly arrived students at the language introduction programme. The study's questions deal with what the teachers see as central to the teaching of physical education and health at language introduction, as well as what challenges and opportunities they highlight in relation to the teaching. To answer the questions, data has been collected through semi-structured interviews with six different teachers who teach physical education and health at the language introduction programme. The material was processed with inspiration from the six phases in Braun & Clarke's (2006) guide for thematic analysis. In the analysis, Larsson's (2012) sociocultural perspective on movement has been used as a theoretical framework to understand the new context for movement that teaching constitutes, as well as how previous contexts for movement have shaped the students. As an even more relationship-oriented complement to Larsson's (2012) perspective, Aspelin & Persson's (2011) relational pedagogy has guided the understanding of the teachers' approach to students, and the social processes that arise in teaching. The results of the study show that relationships between teacher and student are central to the teaching of sports and health in the language introduction programme. Another central aspect, which is described as characterizing for the specific teaching context, is the heterogeneity of the student groups. The heterogeneity is made visible through different conditions, needs and goals as well as a great variation in the students' school background: everything from a stable school background to no experience at all. Against the background of this heterogeneity, the teachers also highlight how a central challenge places itself within a subject-specific category: the newly arrived students' varying experiences of movement. The result shows an effort by the teachers to create a teaching environment in which the students are not afraid to fail, and which is characterized by a distinction between performance and individual. The results also show that the students' multilingualism is seen as an important asset by the teachers, regarding how the students help each other in order to understand what the teachers convey. / Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och uppfattningar av idrottsundervisning för nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet. Studiens frågeställningar behandlar vad lärarna ser som centralt i undervisningen i idrott och hälsa på språkintroduktion samt vilka utmaningar och möjligheter de lyfter i relation till undervisningen. För att besvara frågeställningarna har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i idrott och hälsa på språkintroduktion. Materialet bearbetades med inspiration från de sex faserna i Braun & Clarkes (2006) guide för tematisk analys. I analysen har Larssons (2012) sociokulturella perspektiv på rörelse använts som teoretiskt ramverk för att förstå det nya sammanhang för rörelse som undervisningen utgör, samt hur tidigare sammanhang för rörelse präglat eleverna. Som ett än mer relationsorienterat komplement till Larssons (2012) perspektiv har Aspelin & Perssons (2011) relationella pedagogik agerat vägledning i förståelsen för lärarnas förhållningssätt till eleverna, och de sociala processer som uppstår i undervisningen. Studiens resultat visar att relationsskapande mellan lärare och elev är centralt för undervisningen i idrott och hälsa på språkintroduktionsprogrammet. En annan central aspekt, som beskrivs som karakteriserande för undervisningssammanhanget, är undervisningsgruppernas heterogenitet. Heterogeniteten synliggörs genom olika förutsättningar, behov och målsättningar såväl som en stor variation i elevernas skolbakgrund: allt från en stabil skolbakgrund till ingen erfarenhet alls. Mot bakgrund av denna heterogenitet lyfter lärarna även hur en central utmaning placerar sig inom en ämnesspecifik kategori: de nyanlända elevernas varierande erfarenheter av rörelse. I resultatet synliggörs en strävan hos lärarna att skapa en undervisningsmiljö i vilken eleverna inte är rädda att misslyckas, och som präglas av åtskillnad mellan prestation och individ. Resultatet visar även att elevernas flerspråkighet ses som en viktig tillgång av lärarna, i det avseendet att eleverna hjälps åt sinsemellan i syfte att förstå vad lärarna förmedlar.