Studie- och yrkesvägledning utgör en central funktion för introduktionsprogrammens elever redan på gymnasiet. Men intresset för karriär och vägledning är ofta litet. Forskning visar att det kan vara en effekt av att det finns brister i kompensatoriskt stöd från skola och vägledning där faktorer som dålig självkänsla, psykisk ohälsa och otillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser ofta är vanliga bland dessa elever. Brytpunkten efter gymnasiet är en viktig händelse där både hämmande och främjande faktorer påverkar övergången till vidare studier för introduktionsprogrammets elever och tidigare studier visar att intresset för vägledning blir viktigare för deras karriärval. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vägledares erfarenhet och upplevelser av vägledning och övergången till vuxenutbildningen för elever som gått de olika introduktionsprogrammen på gymnasiet. Detta undersöks i två frågeställningar där den ena är: Faktorer som främjar eller hämmar (motivationen) till vidare studier på vuxenutbildningen och den andra frågeställningen utforskar hur vägledare på vuxenutbildningen använder karriärteorier och modeller i vägledningen av dessa individer. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor till nio verksamma studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning, styrdokument och begrepp från karriärteorierna Careershipteorin och SCCT har använts i resultatanalysen av empirin. Studiens resultat visar att det kompensatoriska stödet från skola och vägledning är en viktig faktor som ofta brister, främst för elever från introduktionsprogrammet. Det visar sig också att det kompensatoriska stödet skiljer sig mellan olika skolformer. Valfriheten på vuxenutbildning är en viktig främjande faktor för dessa individers motivation att studera vidare samtidigt som det egna ansvaret på vuxenutbildningen kan bli för stort.Andra resultat påvisar att karriärteorier sällan används som analysram i vägledningssamtal utan i stället används karriärmodeller och metoder som stöd i vägledningsprocessen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet. / Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.