Studiens syfte är att undersöka rutiner kring elever med neuropsykiatriska anpassningar och kollegialt lärande med särskilt fokus på NPF-anpassning för gynnsam lärandemiljö. Denna studies frågeställningar söker svar på vilket sätt som skola och fritidshem kan ge en personlig utveckling för elever med diagnosen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kollegialt lärande kan vara ett led i arbetet med NPF-anpassningar i skolan. Med ett fokus kring anpassningar och kollegialt lärande undersöks och analyseras verksamheternas möjligheter att vidareutveckla skolpersonal för att ge förutsättningar till en positiv studiemiljö för alla elever, men särskilt för de elever i behov av anpassningar. Teorianknytning i denna studie kan kopplas till den relationella pedagogiken. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper på två grundskolor med två lärare i varje grupp på respektive skola. En av skolorna var belägen i stadsmiljö och den andra skolan var belägen på landsorten i en närliggande kommun. Resultatet ger indikationer på den långvariga, men även direkta nyttan i elevernas mående av att få anpassningar i tidigt skede för att få positiv personlig utveckling. Studiens resultat pekar även på fördelarna med generella anpassningar i förebyggande syfte utifrån kollegialt lärande med lektionsstrukturer som ett mål. Sammanfattningsvis kan resultaten visa tecken på att det relationella arbetet i skola och fritidshem är av yttersta vikt för att bidra till en gynnsam lärandemiljö för alla elever inte enbart de elever med underliggande diagnoser.

Detta är en kunskapsöversikt som redogör om olika metoder för att nå vad en god klassrumsmiljö är och vad det innebär. Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningarna Vad skapar en god klassrumsmiljö för bild? och Vilka faktorer påverkar dynamiken mellan lärare och elever? I vår sökprocess har vi använt oss av databaserna Eric, ERC samt Swepub. Utifrån en bred pedagogisk utgångspunkt har vi analyserat forskning kring vad det innebär att ha en god klassrumsmiljö, och vilken betydelse den kan ha för bildundervisning i högstadiet. Baserat på frågeställningarna har det möjliggjorts att ta del av olika sätt att behandla och arbeta för en god klassrumsmiljö samt faktorer som påverkar dynamiken mellan lärare och elever. Forskningen berör ämnen som lärarens roll, innovativa lösningar, strategier, miljö och design. Vårt jobb är att angripa frågeställningarna från flera olika håll, för möjligheten  att få  en  variation på att forskningen gett resultat.  Bild är det ämne som är i vårt fokus, men många av strategierna och lösningarna går att applicera på mer än bara bildämnet.

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjuvstudie med syftet att undersöka personalen i fritidshemmets föreställningar om “starka elever” och deras beskrivning av hur de arbetar med “starka elevers” kunskapsutveckling. Genom tematiska analyser i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande ges studien möjlighet att förstå hur de situationer som lärarna beskriver kan vara möjligheter för en kognitiv utveckling hos eleverna. En ”stark elev” i fritidshemmet beskrivs vara en elev som besitter goda kvalitéer att råda i en social praktik och därmed förstå hur man vårdar sociala relationer.  Den “starka eleven” nyttjar sina kvalitéer på ett sätt som gynnar sig själv och andra vilket gör att den ”starka eleven” beskrivs som en förebild som inspirerar sina kamrater.  Vem den ”starka eleven” är beror på vilka aktiviteter fritidshemmet erbjuder i stunden, där den “starka eleven” ser möjligheter för lärande. För att främja kunskapsutveckling hos de ”starka eleverna” bidrar lärarna med kommunikativa redskap, samt låter eleven själv vara med och utvecklas i ett gemensamt lärande. Därav beskrivs den "starka eleven" ofta få ansvara för sin egen utveckling.

The following study is a qualitative interview that studies the student as a resource during the swedish religious education lessons. The essay foucuses on the students feelings of stress and anxiety when their teacher in religious studies inquire them to share their religious experiences for their classmates. Which religion is more stressful to represent for the student? The aim of the study is also to examine the students suggestions on how the teacher in religious education studies can create a safe enviroment in the classroom. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was used. The material that was used to answer the purpose was through seven junior high students whom I got to interview. The result shows that junior high students find it more difficult to share their religious experiences if they have an islamic faith in comparison to christianity and buddhism. The students suggestions on how the teacher could create a safe classroom was among lived religion, the importance of receiving the question and the teachers responsibility to create a safe classroom. The results showed that the pupils suggestions were consistent with previous research. My intention with the following essay is to assist current and future religion teachers in order to manage the student as a resource in a safe way, but also to feel safer in the classroom.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer. / The survey's aim is to find out how pupils consider laboratory experiments, within the matter of physics. We want to map pupil's views about the group work within it. Thus it can have importance for the pupil's activity and learning. In total 250 pupils in the compulsory education's latter classes and upper secondary pupils that study the matter of physics participated in the questionnaire survey. The result in the survey shows that the students think that it is interesting with laboratory work, they see to a certain extent links between their everyday existence and physics education and they think that they learn more through laboratory work. These views agree well with what didactics research considers being purposes with laboratory work.

Fler och fler elever har svårt med att gå i skolan. Problematisk skolfrånvaro påverkar eleven, familjen, skolan och till sist samhället. Skolsköterskans profession utgör en essentiell del för att bemöta och stödja elever genom att uppmärksamma riskfaktorer för ökad frånvaro i skolan och med detta främja elevers hälsa. Syftet med studien är att belysa riskfaktorer kopplat till problematisk skolfrånvaro hos elever i åldrarna 13-18 år. För att få en översikt av forskningsläget genomfördes en systematisk integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet blev 15 artiklar som beskriver olika riskfaktorer som presenteras i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna blev ”Skolvärldens relationer”, ”Hemmet som plats för trygghet eller utsatthet” och ”Balansera hälsa och ohälsa”. Orsakerna till problematisk skolfrånvaro är komplexa med flertal variationer av riskfaktorer. Som skolsköterska är det en nödvändighet att förstå riskfaktorer som är kopplade till elevens problematiska skolfrånvaro för att arbeta hälsofrämjande. Vid mötet med eleven behöver skolsköterskan förstå elevens livsrytm för att främja hälsa och välbefinnande i en vårdande relation. / More and more pupils are finding it difficult to go to school. Problematic school absence affects the student, the family, the school and ultimately society. The profession of school nurse is an essential part of responding to and supporting pupils by identifying risk factors for increased school absenteeism and thereby promoting pupils' health. The aim of this study is to highlight on risk factors for increased school absence in students aged 13-18 years. A systematic integrative literature review was conducted to provide an overview of the state of research. The literature search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. The result was 15 articles describing different risk factors presented in three categories and nine subcategories. The three categories were "School world relations", "The home as a place of safety or vulnerability" and "Balancing health and ill health". As a school nurse, understanding the risk factors associated with a student's problematic school absence is a necessity to work in a health-promoting way. When meeting with the student, the school nurse needs to understand the student's rhythm of life to promote health and well-being in a caring relationship.

Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. / What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.

En förståelse för elevernas uppfattning av ett innehåll är essentiellt i en didaktisk kontext. Denna studie undersöker relationen mellan elev och innehåll i den didaktiska triangeln, med utgångspunkten hur högstadieelever uppfattar och förhåller sig till geografiämnet. Studien ställer elevernas uppfattning om ämnet i relation till ämnets typologier och selektiva traditioner samt lärares perspektiv på elevers uppfattning om ämnet. Utgångspunkten är en svensk skolkontext. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever i årskurs åtta, individuella semistrukturerade intervjuer med högstadielärare i SO (samhällsorienterade ämnen) och en enkätundersökning för högstadieelever genomförts. Den bearbetade och analyserade empirin visar att eleverna både har en ensidig och mångsidig uppfattning om geografiämnet. Den redogör även för hur aktualitetsbaserade aspekter av ämnet i media, såsom miljöfrågor, både kan färga elevernas uppfattning och medvetandegöra en mer omfattande uppfattning om ämnet hos eleverna. Slutligen har studien uppmärksammat hur språkkunskaper och -färdigheter kan influera elevers förutsättningar till en bredare uppfattning om ämnet. Studien argumenterar för att en förförståelse kring elevers uppfattning om geografiämnet skapar möjligheter att erbjuda eleverna en adekvat undervisning som optimerar elevernas meningsskapandeprocesser om ämnet.

<p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus.</p></p> / <p>The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.</p>