Background: Previous research has recently focused on the relationship between teachers and students in the classroom and what significance it has for students' well-being and schooling. Research shows that the relationship is important for students, not least to facilitate schooling and achieve the knowledge goals. Overall, it is important for students' well-being and success. However, many studies focus on what happens in the classroom, this study instead highlights the importance of the relationship between teacher and student in a broader perspective.Aim: The purpose was to study how teachers and students view their relationship outside the classroom and what significance it has from a health-promoting perspective. Method: A qualitative study was conducted in the spring of 2020, with a structured sample consisting of three 15-year-old students and three teachers, who were interviewed from a semistructured interview guide. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in two categories of social support and communication as well as the physical environment that is important for creating a good relationship between teachers and students outside the classroom to increase a health-promoting school climate. The analysis revealed two categories and eight subcategories that are important for students and teachers from a health-promoting perspective. Conclusion: A good relationship between students and teachers is important for both parties, by giving and receiving social support, where social interaction is a central factor and having a personal commitment to create and maintain the relationship. The physical environment in the corridors is also important in order to be able to promote health, for example teachers are more often in the corridor to build and maintain relationships. / Bakgrund: Tidigare forskning har senaste tiden fokuserat på relationen mellan lärare och elever i klassrummet och vilken betydelse det har för elevers välmående och skolgång. Forskningen visar på att relationen är viktig för elever, inte minst för att underlätta skolgången och klara kunskapsmålen. Sammantaget är det av vikt för elevers välbefinnande och framgång. Många studier fokuserar dock på det som sker i klassrummet, den här studien lyfter istället betydelsen av relationen mellan lärare och elev i ett vidare perspektiv. Syfte: Syftet var att studera hur lärare och elever ser på deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Metod: En kvalitativ studie har genomförts våren 2020, med ett strukturerat urval som utgjordes av tre elever och tre lärare, vilka intervjuades från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två kategorier socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön som är viktig för att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet för att öka ett hälsofrämjande skolklimat. Av analysen framkom två kategorier och åtta subkategorier som är betydelsefulla för elever och lärare ur ett hälsofrämjande perspektiv. Slutsats: En god relation mellan elever och lärare är viktig för båda parter, detta genom att ge och få socialt stöd, där det sociala samspelet är en central faktor och att ha ett personligt engagemang för att skapa och bibehålla relationen. Även den fysiska miljön i korridorerna är viktigt för att kunna främja hälsan, att exempelvis lärare befinner sig oftare i korridoren för att bygga och bibehålla relationer.

Denna kvalitativa intervjustudie sökte svar på frågan om hur tidigare kraftigt omotiverade elever som exponerats för allehanda insatser i syfte att stimulera studiemotivationen beskriver betydelsen av de olika påverkansfaktorer som ledde fram till att eleven i sin motivationsutveckling blev så studieinriktad att måluppfyllelsen räckte, eller såg ut att räcka, till minst en komplett gymnasieexamen. Resultaten gav för handen att endast en av skolans insatser beskrevs som betydelsefull: etablering av en förtroendefull relation med någon personal, oaktat vilken, men endast om den också utmynnade i en studieplan som eleven kunde tro på och som med fördel kontinuerligt följdes upp. Vårdnadshavares betydelse beskrevs som nästintill obefintlig. Studiens viktigaste bidrag utgörs av den mycket stora betydelsen av elevens egna beslutsamhet att såväl i som utanför klassrummet radikalt reducera umgänge med kompisar som inte sköter skolan och istället utveckla en nära vänskapsrelation till en annan allierad vän som tillsammans med eleven vill ta skolan på allvar. Samtliga informanters berättelser var därutöver oförenliga med diskursen om inre motivation och det lustfyllda lärandet. Istället var det berättelsen om nödvändigheten av att oaktat intresse och lust tvinga sig studera som framträdde.

Tim Randberg and Filip Lindahl carried out this study under the institution for pedagogy, didactics and educational studies at Uppsala University. In relation to the lack of research regarding students’ perspectives regarding the legitimizing aspects of the school subject of social science(samhällskunskap), and in contrast to the existence of such research regarding teachers’ perspectives, this study is an attempt at contributing to the lack of previous research and note the importance of working towards a reality in which students’ and teachers’ attitudes, regarding the importance and the purpose of social studies, aligns.  This didactic study, which analyzes which attitudes are connected to a small group of students (age 18), as well as a small group of social science teachers, regarding what legitimizes studying social science, along with the key differences between these two groups, is an interview study in which a didactic theory formed by Gert Biesta was applied in relation to the results of the interview. Biesta’s theoretical framework, which is central for this study, categorized the legitimizing aspects of education into three categories: qualification, socialization and subjectification, in which every relevant analytical finding was categorized into each of Biesta’s three categories. This study concludes that both teachers and students found the internalization of democratic values as well as citizenship development to be the central legitimizing aspects of civic studies. The results regarding the teachers’ comments aligned with most previous research, except for the aspect of power, which in contrast to previous research was absent in the results for this study. Regarding the three theoretical categories, no significant differences were to be found but rather smaller differences that could be considered noteworthy. Teachers discussed the legitimizing aspects of civic studies from a qualification-related point of view more than the students did. In contrast, the students made comments that were connected to the concepts of socialization as well as subjectification in a greater sense compared to the teachers. Regarding the concept of qualification, both teachers and students related the purpose of civic studies to skills and knowledge necessary to engage politically in society, or to prosper in society. Connected to the concept of socialization, students found that it was important that people internalized democratic values and norms related to democracy, which aligns with the teachers’ responses, only that the latter as a group further discussed the legitimizing aspect of civic studies as it being a means to prevent extremism, racism as well as other anti-democratic aspects that a few students were described as gravitating towards. In relation to the concept of subjectification, students, unlike the teachers, noted the importance of becoming global citizens. Both groups argued for the importance of developing a culturally adaptive mindset as well as forming an individual political opinion. Most teachers discussed the importance of students, along with the civic studies, becoming less self-centered and more focused on their role in relation to a social, collective context. In contrast, several students made individualistic claims; that a legitimizing aspect of civic studies, regarding certain skills and abilities that comes with the subject and that was regarded as a key element in a modern, democratic social context, is that they develop a sense of what others think of them and how successfully they present themselves to other people, groups and institutions. One conclusion is that there is a reason for the didactic research-field to investigate whether there needs to be a function in Swedish education which investigates whether students and teachers share the same idea of why they are studying a subject or various content related to a subject,

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte lederautomatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet medexamensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontextenkan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning.Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi ellerNO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordesen enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Detempiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna somomfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt läranderespektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell.Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stöddlärandet som beskrivs i forskningsöversikten.Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kanutnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex. vid utveckling av förmågor som lära attlära, metakognition, kommunikation och digital kompetens. Identifierade positivafaktorer för en effektiv IT användning är ett elevcentrerat undervisningsupplägg,lärarnas IT-intresse och elevernas guidning kring datoranvändning och kunskapsmålen.I arbetet identifieras också en rad utmaningar och riskfaktorer som kan lätt äventyrapositiva effekter av IT och 1:1 kontexten. Som mest besvärlig upplevs ITsdistraktionskraft på eleverna samt lokala förutsättningar som är svårare att påverka(teknisk utrustning, klassens sammansättning, elevernas motivation och förmåga tillsjälvkontroll, samt lärarnas möjligheter till att kunna utveckla sin TPACK).Analysen visar att positiva effekter för undervisningen och elevers lärande uppstårmer sannolikt när IT och 1:1 kontexten används selektiv för att stödja effektivaläraktiviteter som är aktiva, elevcentrerade, kognitiv utmanande, skapande och (social-)konstruktivistiska samt för att ge formativ bedömning. / Teaching science with one computer per pupil:opportunities and challenges from teachers’ perspective

Denna studies syfte är att ge djupgående kunskap om en lågstadieläraresuppfattningar om och användning av kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal i svenskundervisning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och är utformad som en fallstudie med tre klassrumsobservationer i årskurs 1 och en uppföljande intervju med klassläraren. Den insamlade datan har analyserats med en innehållsanalys som sorterat materialet i kategorier och underkategorier. Resultatet är att läraren inte benämner begreppen som kunskapsreproducerande och kunskapsutforskande samtal men använder och anpassar samtalen till sin undervisning efter hur gruppdynamiken i klassen fungerar. Vidare framkommer att det kollegiala samarbetet är viktigt för planeringen av klassrumssamtalen. När läraren reflekterade över de observerade lektionerna framkom det att hon var nöjd med att blanda samtalstyperna med såväl slutna som öppna frågor och att hon kunde styra lektionerna med valet av samtal. Hon hade planerat lektionerna så att eleverna skulle ta det största talutrymmet, vilket observationerna visade stämde.

Att som lärare hantera en hel klass och se till allas olika förutsättningar är inte alltid lätt. Det kräver kännedom om utmaningar i det sociala samspelet. Goda relationer både elever emellan och mellan lärare och elever är viktigt för att skapa trygghet och delaktighet (Skolforskningsinstitutet 2020). Syftet med denna studie är att undersöka gruppdynamik i skolämnet idrott och hälsa ur ett lärarperspektiv. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra utbildade lärare i idrott och hälsa. Insamlade data analyserades genom en tematisk analys och som teoretiskt ramverk tillämpades Tuckmans teori om grupputveckling. Resultatet visar att lärare upplever gruppdynamik som viktigt i idrott och hälsa eftersom att flertalet aspekter, så som aktiviteter, deltagande, insats, inkludering och lärande kan påverkas antingen positivt eller negativt beroende på vilken dynamik som finns i klassen. Vidare visar resultatet att gruppdynamik påverkas av flertalet faktorer, vilket leder till utmaningar som lärare behöver förhålla sig till. Lärarna reflekterar och arbetar för att skapa en god gruppdynamik både i början av grupputvecklingen och kontinuerligt under kursens gång. Slutligen visar resultatet att lärarna upplever att det är viktigt att fokusera på gruppen som helhet i undervisningen då en väl fungerande grupp skapar bättre förutsättningar för individerna inom den att prestera.

<p>Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.</p><p>Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.</p><p>Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.</p><p>Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ”fenomenet” PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.</p><p>Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs. att elevportfolio bidrar positivt till att stärka den pedagogiska lärandeprocessen. Ett nytt rön som framträder i studien, är att flickor i högre grad än pojkar i åk 5, inser portfoliometodikens betydelse för lärandeprocessen. Resultatet visar även att programvaran Portfolio Manager 2 är väl användaranpassat, både som redskap för digital elevportfolio och som ett läraradministrativt redskap.</p><p>Ämnet slöjd är inte ett primärt studieobjekt, men omskrivs kort i studien utifrån den ”överskottsinformation” enkäterna gav. Resultatet för slöjdämnet var positivt.</p><p>Titel: Portfolio som arbetsredskap i skolan - En studie kring portfolio och dataprogrammet Portfolio Manager 2.</p><p>Nivå: C uppsats</p><p>Författare: Lärare i Specialpedagogik, Mats Agnarson - Karlstad.</p><p>Handledare: Hugo Wikström, Karin Bengtsson – Karlstads Universitet.</p><p>Examinator: Anders Arnqvist – Karlstads Universitet</p> / <p>Portfolio methodology and digital portfolio for pupils are nowadays well known conceptions. These two things, just as one of the computer programmes developed in purpose to be an active digital portfolio for pupils, have an essential part of this study. Portfolio Manager 2, which is the name of the programme, is developed in Sweden, by Swedish pedagogues.</p><p>The study has a quantitative disposition, with questionnaires as instrument. A gender and special needs approach was part of the study, which resulted in new pedagogical experiences. The study was made at 2 different Swedish schools, in 5 classes in form 5. The subject was woodworks and textile craft. The teacher questionnaire was shaped in such a manner that it could provide a judgement of the “phenomena” PM2 as a unit, since PM2 also consists from tools of the more administrative kind.</p><p>The result of the study corroborates earlier studies, which was that the use of portfolio helps pupils in their learning process. The study also shows that girls in form 5, more than boys in the same age group, understand the connection between learning and portfolio methodology. Further more this examination points out that the software Portfolio Manager 2 is very user-friendly, both for pupils using digital portfolio as well as for teachers as an administrative tool.</p><p>The school subject woodworks and textile craft is not the primary object of the study, but is discussed in the text through the “excess information” from the questionnaires. The result regarding the school subject woodworks and textile craft was positive.</p><p>Title: Portfolio as a working tool in school – A study concerning portfolio and the computer programme Portfolio Manager 2</p><p>Level: C</p><p>Writer: Pedagogue Mats Agnarson – Karlstad</p><p>Supervisor: Hugo Wikström, Karin Bengtsson – Karlstads Universitet</p><p>Examinator: Anders Arnqvist – Karlstads Universitet</p>

The aim of the study is to examine factors influencing students’ feelings of pleasure or pain associated with school mathematics. Own experience of students’ frustration about mathematics and concern about students not reaching desired goals is the driving force in this study. It contributes with knowledge from the students' perspective. Hopefully the result can help others, teachers and parents, to strengthen pupils’ desire and ability to learn. Students’ emotions about mathematics are important for learning and mathematics can cause joy as well as anxiety. The students who are positive often need stimulation and challenge, but are usually not a problem for the adults. The negative emotions, especially fear, is something that adults should take into account and try to develop for the better. Anxiety can be described as "a lack of well-being". It can cause panic, paralysis and mental disorganization when students are required to solve math tasks. Math anxiety can also be defined as a combination of stress before the test, low self-esteem, fear of failure and negative attitudes towards learning mathematics. Symptoms can include avoidance of formal mathematics instruction, poor test results and that instructions will not have the expected effect. There is a phenomenological approach of the study. Phenomenology studies how the consciousness creates meaning. The focal point is trying to learn about the students’ experience of their 'Being-in-the-World'. How do students view school mathematics, and why? What can create desire for learning mathematics? What can create uneasiness in learning mathematics? In order to get a better view of this complex area four different data sources are used. Eight pupils are interviewed individually. 19 students participated in focus group interviews. 134 students, ages 11-13, answered questions in a web survey. One class observation was also made. The result was formed into three important factors, Student’s own view of capacity and attitude to mathematics, Importance of relations to others (teachers, class mates, parents) and Content and working forms. Three different themes came into focus – Understanding, Working atmosphere and Safety. The four main areas of importance, as seen in this study, are Interaction student-teacher, Understanding and feeling of success, Good atmosphere in the classroom and Awareness about the use of mathematics. The results show areas of importance for pupils who are feeling math anxiety. They are less aware of how mathematics can be of use for them also outside school and the importance of mathematics in their future lives. They need a much stronger support from adults, teachers and parents, in their math studies, than pupils without anxiety. The classroom environment can also cause problems, if students do not feel safe or feel stressed or disturbed by other pupils or teachers. There are also a few differences between the girls’ and the boys’ experiences, where girls seem to reflect more about their uneasiness when it comes to mathematics, sometimes caused by the boys. What can teachers learn from this study? In short: motivate, teach and let the pupils talk.

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger. Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön. Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5. Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ”fenomenet” PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget. Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs. att elevportfolio bidrar positivt till att stärka den pedagogiska lärandeprocessen. Ett nytt rön som framträder i studien, är att flickor i högre grad än pojkar i åk 5, inser portfoliometodikens betydelse för lärandeprocessen. Resultatet visar även att programvaran Portfolio Manager 2 är väl användaranpassat, både som redskap för digital elevportfolio och som ett läraradministrativt redskap. Ämnet slöjd är inte ett primärt studieobjekt, men omskrivs kort i studien utifrån den ”överskottsinformation” enkäterna gav. Resultatet för slöjdämnet var positivt. Titel: Portfolio som arbetsredskap i skolan - En studie kring portfolio och dataprogrammet Portfolio Manager 2. Nivå: C uppsats Författare: Lärare i Specialpedagogik, Mats Agnarson - Karlstad. Handledare: Hugo Wikström, Karin Bengtsson – Karlstads Universitet. Examinator: Anders Arnqvist – Karlstads Universitet / Portfolio methodology and digital portfolio for pupils are nowadays well known conceptions. These two things, just as one of the computer programmes developed in purpose to be an active digital portfolio for pupils, have an essential part of this study. Portfolio Manager 2, which is the name of the programme, is developed in Sweden, by Swedish pedagogues. The study has a quantitative disposition, with questionnaires as instrument. A gender and special needs approach was part of the study, which resulted in new pedagogical experiences. The study was made at 2 different Swedish schools, in 5 classes in form 5. The subject was woodworks and textile craft. The teacher questionnaire was shaped in such a manner that it could provide a judgement of the “phenomena” PM2 as a unit, since PM2 also consists from tools of the more administrative kind. The result of the study corroborates earlier studies, which was that the use of portfolio helps pupils in their learning process. The study also shows that girls in form 5, more than boys in the same age group, understand the connection between learning and portfolio methodology. Further more this examination points out that the software Portfolio Manager 2 is very user-friendly, both for pupils using digital portfolio as well as for teachers as an administrative tool. The school subject woodworks and textile craft is not the primary object of the study, but is discussed in the text through the “excess information” from the questionnaires. The result regarding the school subject woodworks and textile craft was positive. Title: Portfolio as a working tool in school – A study concerning portfolio and the computer programme Portfolio Manager 2 Level: C Writer: Pedagogue Mats Agnarson – Karlstad Supervisor: Hugo Wikström, Karin Bengtsson – Karlstads Universitet Examinator: Anders Arnqvist – Karlstads Universitet