Syftet med detta examensarbete är att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs, hälsopedagogik. Studieplanenen utgör en delkurs. Genom att ta del av material och teorier som finns inom det aktuella ämnet har underteckand framtagit ett studiematerial som kan genomföras under fem lektioner på 60 minuter.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen. / En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika faktorer som påverkar elevers möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet från språkintroduktionsprogrammet, samt vilka förutsättningar dessa faktorer tillsammans skapar för studieframgång hos elever.  En kvalitativ forskningsstrategi användes där fem lärare och tre studievägledare från olika gymnasieskolor i Sverige intervjuades om sin uppfattning kring studiens ämne. Resultatet visar att utifrån de förutsättningar skolorna har idag är det svårt för elever att ta sig vidare till fortsatta studier med individuell studieplan som stöd. Mottagande och kartläggning av nya elever skiljer sig åt på respondenternas skolor, vilket antyder att en likvärdighet kring språkintroduktionsprogrammets organisation saknas. Detta blir även synligt i den individuella studieplanen som inte i tillräckligt stor utsträckning används som ett levande dokument som kontinuerligt utvärderas och revideras. Slutsatsen tyder på att utifrån programmets utformning som det ser ut idag är det svårt att tillgodose varje enskild elevs behov och bedriva en organisation där undervisning individanpassas, vilket kan ha en avgörande betydelse för elevens möjligheter att gå vidare inom utbildningsväsendet.

Denna studie syftar till att studera vad som händer mellan representanter från skolförvaltning och gymnasierektorer när huvudmannens styrning och kvalitetsarbete av gymnasieskolans introduktionsprogram sätts i centrum i ett utvecklingsarbete. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om vad som händer när skolförvaltning och rektors roll och ansvar sätts i fokus i ett utvecklingsarbete med målet att öka kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkterna för denna studie har varit tre teorier om skolutvecklingsforskning och den metoden som tillämpats är Kritisk aktionsforskning. Teoretiska perspektiv inom utbildningspolicy, utbildningskvalité och ledarskap har fungerat som förklaringsmodeller av möjliga samband i en skolutvecklingskontext. Den bild som framträder är att genom information, samverkan och återkoppling stärks en lokal strategi och ett samband mellan den lokala styrningen och kvalitetsarbetet konkretiseras. Samstämmigheten mellan en policy i teorin och en policy i praktik kan öka om styrkedjans medaktörer är involverade och om policyn bygger på faktiska behov av utveckling, där syftet är att stödja arbetet mot elevers lärande. / This study aims to study what happens between representatives from school administration and upper secondary school principals when the principal's governance and quality work of the upper secondary school's introductory program is placed at the center of a development work. The purpose of the study is also to contribute with knowledge of what happens when school administration and the principal's role and responsibilities are put in focus in a development work with the goal of increasing knowledge about the systematic quality work. The starting points for this study have been three theories about school development research and the method applied is critical action research. Theoretical perspectives in education policy, education quality and leadership have functioned as explanatory models of possible connections in a school development context. The picture that emerges is that through information, collaboration and feedback, a local strategy is strengthened and a connection between local governance and quality work is concretized. The coherence between a policy in theory and a policy in practice can increase if the power chain's actors are involved and if the policy is based on actual needs for development, where the purpose is to support the work towards students' learning.

Denna uppsats ämnar belysa om det går att digitalisera den individuella studieplanen på en institution vid Uppsala universitet. Digitalisering anses vara en av de största trenderna som påverkar dagens samhälle och det har visats bidra till ökad tillgänglighet och effektivitet inom offentlig förvaltning. Vid Uppsala universitet finns det i dagsläget behov av ett digitalt system för hanteringen av den individuella studieplanen. Studieplanen hanteras för tillfället som ett papper i form av en PDF och upplevs enligt tidigare studier, som ett mindre bra planerings- och uppföljningsverktyg. Forskningsarbetet har utförts baserat på forskningsstrategin Design & creation. Resultatet av forskningsprocessen är en informationsmodell, en processmodell i olika nivåer, samt en databas. Dessa modeller och databas är baserade på tidigare forskning, befintliga dokument och empiriskt material från intervjuer. Tidigare forskning omfattar ett verktyg för digitalisering, problem med identifierare, samt forskning kring modellering. De befintliga dokumenten utgörs av en tidigare studie om den individuella studieplan, samt lagstiftning, riktlinjer och allmän information gällande denna studieplan. Intervjuerna genomfördes med 9 informanter som använder studieplanen i sin roll på Uppsala universitet. Modellerna och databasen har utvärderats i en kriteriebaserad intervju med ämnesexpert, samt i en teoribaserad utvärdering. Forskningsresultatet tyder på att det är möjligt att digitalisera studieplanen med hjälp av de framlagda modellerna och databasen. Dessa modeller och databas kan med viss modifikation användas för att bygga ett digitalt gränssnitt och ett fullständigt system för studieplanen. / This thesis aims to illustrate whether it is possible to digitize the individual study plan at an institution at Uppsala university. Digitalization is considered one of the biggest trends that affects today’s society and it has been shown to contribute to increased accessibility and efficiency in public administration. Uppsala university has a need for a digital system for the individual study plan. It is currently handled as a paper in the form of a PDF and is perceived as an inferior planning and monitoring tool, according to previous studies. The research work has been carried out based on the research strategy Design & creation. The result of the research process is an information model, a process model at different levels and a database. These models and database are based on previous research, existing documents and empirical material from interviews. Previous research includes a tool for digitalization, problems regarding identifiers and research regarding modeling. The existing documents comprise a previous study of the ISP, legislation, guidelines and general information regarding the ISP. The interviews were conducted with 9 informants who use the study plan within their role at Uppsala university. The models and database have been evaluated in a criteria-based interview with a subject matter expert and in a theory-based evaluation. The research results indicate that it is possible to digitize the study plan using the presented models and database. These models and database can be used with slight modifications to build a digital interface and a complete system for the ISP.

Denna kvalitativa intervjustudie sökte svar på frågan om hur tidigare kraftigt omotiverade elever som exponerats för allehanda insatser i syfte att stimulera studiemotivationen beskriver betydelsen av de olika påverkansfaktorer som ledde fram till att eleven i sin motivationsutveckling blev så studieinriktad att måluppfyllelsen räckte, eller såg ut att räcka, till minst en komplett gymnasieexamen. Resultaten gav för handen att endast en av skolans insatser beskrevs som betydelsefull: etablering av en förtroendefull relation med någon personal, oaktat vilken, men endast om den också utmynnade i en studieplan som eleven kunde tro på och som med fördel kontinuerligt följdes upp. Vårdnadshavares betydelse beskrevs som nästintill obefintlig. Studiens viktigaste bidrag utgörs av den mycket stora betydelsen av elevens egna beslutsamhet att såväl i som utanför klassrummet radikalt reducera umgänge med kompisar som inte sköter skolan och istället utveckla en nära vänskapsrelation till en annan allierad vän som tillsammans med eleven vill ta skolan på allvar. Samtliga informanters berättelser var därutöver oförenliga med diskursen om inre motivation och det lustfyllda lärandet. Istället var det berättelsen om nödvändigheten av att oaktat intresse och lust tvinga sig studera som framträdde.

The main purpose of the present study is to investigate how students and teachers of Spanish as a modern language perceive homework. Although appearing to be a frequently used tool in the Swedish school (Skolverket, 2014), not a lot of thorough investigations have been conducted regarding Spanish homework in upper secondary schools in Sweden. Given that the current Swedish course plan proposes that the students are more involved in their own learning (Skolverket 2011), getting to know their opinion on the subject could be useful for teachers making decisions regarding homework. Therefore, the objectives of this research are a) investigate possible dependencies between students’ attitudes towards homework and variables such as gender, grade and level, and b) determine if there are any differences of opinion regarding frequency and type of homework preferred amongst teachers and pupils.  With the aim of finding out the opinions and preferences from both groups, an inquiry was given to teachers and pupils of modern language Spanish classes in upper secondary schools in the south of Sweden. These inquiries constitute of closed questions, on the basis of the quantitative method. In order to find possible associations between a positive attitude towards homework and other variables, the statistical analysis Fisher’s exact test was used.  The results obtained from the questionnaires indicate that certain variables can influence students’ view and opinion on Spanish homework. Firstly, it is shown that the girls who participated in the study tend to view Spanish homework in a more optimistic way. The same results were found when observing the students from higher levels or with the grade B or higher. Secondly, regarding the preferences of homework, both teachers and students who participated in the study agreed that glossary words are their preferred type of homework. However, the results also indicated a difference of opinion in respect of frequency, as the students preferred twice a month, and the teachers once a week.  Due to the scarcity of studies concerning preferences and attitudes towards homework, as well as the importance of understanding the students’ opinions (Skolverket, 2011), it is suggested that the topic is studied on a more thorough level, while also investigating other possible factors and dependencies. / A continuación, se presenta un estudio cuyo tema principal son los deberes escolares, los cuales Cooper define como cualquier tipo de tarea que les da el profesor a los alumnos para que trabajen con ella fuera de clase. A pesar de ser una herramienta frecuentemente usada en la escuela sueca (Skolverket, 2014), no se han investigado en gran medida los puntos de vista del profesorado y de los alumnos respecto a las tareas de español como lengua moderna en el bachillerato. Debido a que el plan de curso sueco propone que los estudiantes deben estar más involucrados en su aprendizaje, el conocer la opinión de estos con relación a las tareas, puede ser útil para el profesor a la hora de tomar decisiones relacionadas con los deberes. Por eso, los objetivos principales de la investigación que se plantean son a) investigar si existe alguna dependencia entre la actitud de los estudiantes respecto a las tareas con variables como el género, la nota y nivel , y b) averiguar si existen diferencias entre la opinión de ambos grupos en cuanto a la frecuencia y tipo de deberes. Con el fin de llegar a conocer las opiniones y preferencias de ambos grupos, se ha repartido una encuesta a los estudiantes y a los profesores de clases de español como lengua moderna en bachilleratos en el sur de Suecia. Las encuestas están constituidas por preguntas cerradas, por lo cual se ha partido de lo que se define como un método cuantitativo. Se ha llevado a cabo, además, un análisis estadístico llamado Fisher’s exact test, para hallar posibles asociaciones entre una actitud positiva hacia los deberes con otras variables. Los resultados obtenidos de los cuestionarios indican que sí pueden influir algunas variables en el cómo perciben los estudiantes las tareas de español. Se observa, en primer lugar, que las chicas tienden a percibir las tareas de español de una manera más optimista, junto con los estudiantes del nivel alto o con la nota A o B. En lo referente a las preferencias de los deberes, tanto el profesor como el alumno están de acuerdo de que el glosario es su tipo elegido de deber, aunque los maestros prefieren tenerlos semanalmente, mientras que el alumnado opina que dos veces al mes es óptimo. Dada la escasez de estudios respecto al tema y la importancia de conocer las opiniones del alumnado (Skolverket, 2011), se sugiere que se investigue el aspecto de los deberes de forma más profunda, investigando otros posibles factores y correlaciones.