In accordance with a phenomenographic approach, I have assumed that people perceive a certain phenomenon in different ways as they have different relationships with the world. In this study, I, as a researcher, made the assumption that teachers have varied perceptions of inclusion of integrated students, which led to my decision to investigate this. The purpose of this study is to investigate what some teachers who teach students who read integrated have for perceptions of inclusion of these students, which has led to the two questions of the study: What percepetions of pedagogical inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have and what percepetions of social inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have?   The method of this study is interview and data collection has been through qualitative interviews with seven teachers who teach integrated students. All interviews have been recorded and then transcribed. A phenomenographic analysis of the data collected resulted in five different perceptions of inclusion: Inclusion depends on special education skills, inclusion depends on the teacher's experience, inclusion depends on the teacher's knowledge of the special school education curriculum, inclusion depends on having a community with schoolmates and inclusion depends on school staff creating conditions for communities. The first three perceptions are linked to pedagogical inclusion, thus responding to the first issue of the study. The remaining two perceptions are linked to social inclusion, thus responding to the second issue of the study.

En elev som är mottagen i grundsärskolan kan få sin undervisning inom grundskolan som integrerad särskoleelev. Detta medför att lärare och skolorganisation behöver arbeta för att skapa en meningsfull skolvardag för eleven och tillgodose dennes behov av stöd. Skolverket (2015) och Skolinspektionen (2016) konstaterar att det finns utmaningar kring att skapa pedagogisk och social delaktighet för den integrerade eleven och utmaningarna kan bli större i takt med att eleven blir äldre. Detta både på grund av att skillnaderna mellan grundskoleelevers och grundsärskoleelevers kognitiva nivå ökar, samt att högstadiets organisation och ämnesspecificering bidrar till en mer komplex skolmiljö. Även forskning inom området visar på utmaningar i att inkludera särskoleelever i grundskolan. Det finns stora utmaningar i att skapa social delaktighet, men även det pedagogiska arbetet i klassrummet kräver lärare med god kunskap och kompetens kring hanterande av olikheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om förutsättningarna för inkludering av särskoleelever på grundskolans högstadium. Genom intervjuer med specialpedagoger och speciallärare har deras erfarenheter och uppfattningar om arbete med integrerade elever på högstadiet undersökts. Denna studie utgår från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv (KoRP) och de ömsesidigt påverkande processerna delaktighet, kommunikation och lärande används för att studera villkor och förutsättningar för inkludering i skolan. Resultatet visar på såväl hinder som möjligheter i arbetet med integrerade elever. Det framgår att specialpedagoger och speciallärare inte anser att det går att utforma specifika undervisningsmetoder och rutiner för dessa elever. Skolan bör i stället arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer och differentierad undervisning för alla elever. Skolutvecklingsarbetet bör syfta till att utveckla en inkluderande skolmiljö och de centrala processerna delaktighet, kommunikation och lärande kan vara viktiga verktyg för att analysera och utveckla det inkluderande arbetet på olika nivåer i skolans verksamhet.

The aim of this study is to describe school teachers` experience that in their mainstream class teach students received in compulsory school for students with intellectual disability. How do teachers work so the students with intellectual disability became included in the class? To get answers to my purpose, I have used the following research questions: How is the experience of working with didactic, social and spatial inclusion described? What appears as challenges for including processes with integrated students? I have performed qualitative interviews with five primary school teachers. The teachers in the study teach or have taught integrated pupils who are enrolled in compulsory school. They teach or have taught the pupils in grade five in their class. As a conceptual starting point, I have chosen to use Asp Onsjös`(2008) different aspects of inclusion. Didactic, social and spatial inclusion. The result of the study shows that in the theoretical subjects mathematics and Swedish integrated pupils more often get individual support outside the classroom by a remedial teacher. In the practical subjects such as physical education and art, on the contrary the integrated pupils are taught with their classmates.  The result of the study reveals that teachers' didactic knowledge and skills are important for how the inclusion looks like in the classroom. Teaching is a social activity - a large part of the students´ social life takes place in the classroom. How teachers plan their lessons is related to how students with learning disabilities can participate. The teachers in the study describe that it is a challenge to have integrated students. According to them it is not just that students develop knowledge. A major challenge, according to the teachers, is to enhance the opportunities for the students being socially included with their classmates. The teachers in the study ask for the need for cooperation with remedial teacher and asking for more guidance. Working together with remedial teacher and other colleagues to support the integrated student in their learning is a recurring theme during the interviews. / Syftet med denna studie är att beskriva grundskollärares erfarenheter av att i den egna grundskoleklassen undervisa elever mottagna i särskolan. Hur arbetar lärarna för att elever med utvecklingsstörning ska bli inkluderade i klassen? För att få svar på mitt syfte harföljande forskningsfrågoranvänts: Vilka erfarenheter av arbete med didaktisk, socialt och rumslig inkludering beskrivs? Vad framstår som utmaningar för inkluderande processer kring integrerade elever? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare. Grundskollärarnai studien undervisar eller har i sin klass undervisat integrerade elever som är mottagnai särskolan. De undervisar eller har undervisat eleverna i årskurs fem. Som begreppslig utgångspunkt har jag valt att använda mig av Asp-Onsjös (2008) olika aspekter på inkludering. Didaktisk, social och rumslig inkludering. Studiens resultat visar att i de teoretiska ämnena matematik och svenska får integrerade elever oftare individuellt stöd utanför klassrummet av en speciallärare. I de praktiska ämnena exempelvis idrott och bild däremot undervisas de integrerade elever tillsammans med sina klasskamrater. I studiens resultat framkommer att lärarnas didaktiska kunskaper och färdigheter har betydelse för hur inkluderingen ser ut i klassrummet. Undervisning är en social aktivitet -en stor del av elevens sociala liv sker i klassrummet. Hur lärarna planerar sin undervisning hör ihop med hur elever med utvecklingsstörning kan delta. Lärarna i studien beskriver att det är en utmaning att ha integrerade elever. Enligt dem handlar det inte bara om att eleverna utvecklas kunskapsmässigt. En stor utmaningen är enligt lärarna är att stärka möjligheterna till att eleven är socialt inkluderad med sina klasskamrater. Lärarna i studien lyfter fram ett behov av ett nära samarbete med speciallärare och efterfrågar mer handledning. Att arbeta tillsammans med en speciallärare och andra kollegor för att stötta den integrerade eleven i sitt lärande är ett återkommande tema under intervjuerna.

The purpose of this study is on the basis of frame factors such as time, policy documents and student diversity, to examine some teachers' perceptions of opportunities and difficulties to teach mainstreamed pupils. The underlying intensions is to show what is found in the teachers' statements concerning what conditions they feel they have to teach on the basis of two different curricula, how they express themselves on various frame factors such as time, policy documents and student diversity, and if other possible frame factors become visible in the teachers´ statements. Interviews have been used as a method and carried out with six different teachers who are teaching in grades 7-9. They come from different parts of the country and teaches different subjects. This study has a frame factor theoretical perspective and the theory has been the basis regarding study design, implementation and analysis. The results show that the teachers in this study have intentions of customize their teaching based on all students' different needs, but it can be difficult with great student variation and cognitive discrepancy. The teachers told that it is the primary school curriculum that mostly determines the education and that adjustments then are made to fit the students who take the special school curriculum. The risk is that students who follow special school curriculum does not get the opportunity to show their skills in a fair manner since the curricula differs greatly in certain subjects between school types. The teachers in this study were generally positive about teaching mainstreamed pupils, but expressed that it often is a lack of knowledge in primary school about intellectual disabilities and special school. Previous studies show that knowledge is a key factor for the success of creating teaching that is characterized by the participation of all students. / Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorerna tid, styrdokument och elevvariation undersöka några lärares upplevelser av möjligheter och hinder för att undervisa integrerade elever. Underliggande frågeställningar är att synliggöra vad som framkommer i lärarnas utsagor gällande vilka förutsättningar de upplever att de har att undervisa utifrån två olika kursplaner, hur de uttrycker sig om olika ramfaktorer som tid, styrdokument och elevvariation samt om andra möjliga ramfaktorer blir synliga i lärarnas utsagor. Intervju har använts som metod och genomförts med sex olika lärare som undervisar i årskurs 7-9. De kommer från olika delar av landet och undervisar i olika ämnen. Studien har ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och teorin har legat till grund för studiens utformande, genomförande och analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien har intentioner om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov, men att det kan vara svårt när elevvariationen och den kognitiva diskrepansen är stor. Lärarna har berättat om att det oftast är grundskolans kursplan som styr och att anpassningar sedan görs för att passa för elever som läser efter särskolans kursplan. Risken med detta är att eleverna som läser efter särskolans kursplan inte får möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt då kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig mycket åt i vissa ämnen. Lärarna i studien var över lag positivt inställda till att undervisa integrerade elever, men uttryckte att det ofta saknas kunskap i grundskolan om intellektuella funktionsnedsättningar och om särskola som skolform. Tidigare studier visar på att kunskap är en nyckelfaktor för att lyckas med att skapa undervisning som präglas av delaktighet för alla elever.

Vårt syfte med studien har varit att via några lärares uppfattningar få en ökad insyn om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan.     För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på åtta intervjuer med grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt integrerade i grundskolan.   Den teoretiska utgångspunkten för studien är det relationella perspektivet och perspektivet KoRP - kommunikation, delaktighet och lärande, som är förutsättningar för att skapa en framgångsrik inkludering.                    Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattningar om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolans undervisning är komplext, dels utifrån att lärarna saknar kunskaper om intellektuella funktionsnedsättningar, samt att lärarnas olika syn på inkludering inom skolans organisation är otydlig. Lärarna ser att finns såväl utmaningar som möjligheter med att bedriva ett framgångsrikt inkluderingsarbete, men att det är förenat med betydligt större svårigheter att genomföra detta med de elever som läser mot grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden.   Den slutsats som kan dras av studiens resultat är att det finns stora möjligheter till utveckling för grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan, det handlar mycket om lärarna får rätt förutsättningar till att kunna bedriva en för eleven givande undervisning. / Our purpose with the study was to gain more knowledge about the effects that shows when teachers work to include students with intellectual disabilities in compulsory schools.   The method we used to collect data was qualitative research interviews. The study is based on eight interviews with teachers in compulsory schools, who work with, or have experience from teaching students with intellectual disabilities, and who are completely included in compulsory schools.   The theoretical basis for the study is the relational perspective and the perspective KoRP, communication, participation and learning, who are important basis for a successful inclusion.   The result shows that the teacher´s perceptions about teaching students with intellectual disabilities in compulsory school are complexed. One of the reasons for that could be that teacher´s knowledge about intellectual disabilities are weak. Another reason could be the differences in teacher`s consensus about inclusion in their organization. The teachers can see both opportunities and challenges to manage a successful inclusion for the students. The biggest challenge with inclusion for students with intellectual disabilities in compulsory schools, is to include the students who don´t read academic school subjects.   The conclusion to be drawn from the result of the study, is that there are great opportunities for development for students with intellectual disabilities by being included in compulsory school. It is about teacher´s possibilities to give the students the teaching they need to succeed.

The purpose of the study is to contribute knowledge of some primary schools’ principals and special schools’ principals views on the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To collect data to the study, we have chosen to use a qualitative research interview as a method. The study is based on the views of 12 primary school principals and special school principals regarding the inclusion of pupils with intellectual disabilities in the activities of primary school. To analyze the results, we use the framework factor theory, which is based on the idea that frames provide room for a process, which is based on the purpose of the study can be seen as the possibilities and conditions given for inclusion work. The result shows that the informants generally have a similar view on the concepts of integration and inclusion, however, the majority of the informants state that the consensus on inclusion work is generally poor at schools. Success factors the informants raise regarding the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school, among other things, the teacher’s competence, consensus, and collaboration. The result also shows that the informants have internal and external frames to relate to. Examples of internally impactful frameworks are the content of working hours and skills development as well as how the school should be managed and structured. Examples of external unaffected frameworks are governance documents, finances and working time agreements. The conclusion we can draw from the study is that the inclusion of pupils with learning disabilities in the activities of primary school is difficult and complex. The informants have great opportunities to influence the inclusion work, which leads to both opportunities and challenges. One challenge that the result shows is the lack of time in the work of inclusion. / Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskole - och grundsärskolerektorers uppfattningar om inkludering av grundsärskoleelever i grundskolans verksamhet. För att samla in data till studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju som metod. Studien bygger på 12 grundskole- och grundsärskolerektorers uppfattningar gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan.  För att analysera resultatet använder vi oss av ramfaktorteorin som bygger på tankegången att ramar ger utrymme för en process, vilket utifrån studiens syfte kan ses som de möjligheter och förutsättningar som ges gällande inkluderingsarbetet.  Resultat visar att informanterna har liknande syn på begreppen integrering och inkludering, däremot fastslår flertalet av informanterna att samsynen kring inkluderingsarbetet överlag är dålig på skolorna. Framgångsfaktorer informanterna lyfter gällande inkludering av grundsärskolans elever i grundskolan är bland annat lärarnas kompetens, samsyn och samverkan. Resultatet visar också att informanterna har inre och yttre ramar att förhålla sig till. Exempel på inre påverkningsbara ramar är arbetstidens - och kompetensutvecklingens innehåll samt hur skolan ska ledas och struktureras. Exempel på yttre opåverkningsbara ramar är styrdokument, ekonomi och arbetstidsavtal. Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan är svårt och komplext. Informanterna har stora möjligheter att påverka inkluderingsarbetet vilket leder till både möjligheter och utmaningar. En utmaning som resultatet påvisar är tidsbristen i arbetet med inkludering.