Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan – och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper. Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken. För att få en djupare bild av elevers inställning till lärarens egenskaper genomförde jag även intervjuer med sex elever. Dessa elever var jämt fördelade i kön och hälften var i behov av särskilt stöd. Intervjuerna gav mig möjlighet att ställa följdfrågor samt att få en djupare bild av elevernas inställning. Jag har genom elevers, föräldrars, klasslärares och rektors godkännande kunnat genomföra min studie. Vid samtliga moment i min studie har jag beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar att elever utan – och i behov av särskilt stöd har liknande åsikter om vad som kännetecknar en bra lärare. Samtliga elever menar att en bra lärare har goda ämneskunskaper och undervisningsskicklighet. De skillnader som kan ses är att elever i behov av särskilt stöd värdesätter den personliga relationen och kontakten till läraren högre än elever utan behov av särskilt stöd. I studien framkommer det att flickor och pojkar till viss del värdesätter olika egenskaper hos en lärare.

Denna studie är en kvalitativ undersökning som bygger på semifokuserade gruppintervjuer med 8 lärare från två skolor i grundskolans årskurs 7 – 9. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med motivationshöjande insatser och de forskningsfrågor som ställdes var: - Vilka aspekter anser lärare är viktiga att beakta i motivationsarbete? - Hur arbetar lärare med motivationshöjande insatser i det dagliga arbetet? Som analysmetod användes tematisk analys och de pedagogiska implikationer som låg till grund utgick från påverkan sett ur konstuktionistiskt samt salutogent synsätt. Centralt var antagandet om att lärare och rektor, genom en medvetenhet om hur de sociala konstruktionerna av aktiviteter i skolan fungerar och med hjälp av funktionella och relevanta faktorer, kan påverka aktiviteterna till fördel för eleven och utifrån dennes behov. Detta så att lärarens och elevens målinriktade samspel kan leda till ökad motivation i skolarbetet för eleven. Studien visar att lärarens arbete kräver intresse, passion och kompetens. Den visar även att motivationsinsatser kräver en genuin vilja och en önskan om att det skall gå bra för eleven oavsett var hen befinner sig. Studien visar också att lärare har en stor möjlighet att, med hjälp av en rad faktorer, ta tillvara på den fantastiska möjlighet till utveckling och kunskap som ligger i den unges inneboende resurser. Vilket i sin tur innebär en möjlighet för eleven att få nå sina mål, uppleva att hen kan lyckas och att skolan och kunskapen kan vara meningsfull både nu och för framtiden. En rättighet som alla barn har och som är skolans skyldighet och uppdrag att ge sin elev. Trots det kvarstår faktum att motivationsproblemet växer i västvärlden och i Sverige. Kanske för att lärare ibland saknar stöd och betydelsefulla incitament för att kunna omsätta sin kompetens så att den blir anpassad och effektiv utifrån elevens behov. / <p>Godkännande datum: 2018-10-29</p>

<p>Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer. Efter att ha gjort en kvalitativ analys av min insamlade data kunde materialet kategoriseras . Vad som framgick var att en god lärare-elev-relation karaktäriseras av tillit, trygghet samt att det finns en ömsesidig respekt och acceptans. Vidare menade de intervjuade lärarna att en god lärare-elev-relation innebär att det finns ett samspel mellan lärare och elev där båda parter bekräftar varandra och visar att relationen är viktig. Ett effektivt tillvägagångssätt för att etablera goda relationer är att använda sig av humor och tillämpning av gemensamma referenspunkter. Betydelsen av en god relation tillskrivs av lärarna som stor. De menade att en god relation kunde verka motiverande för eleverna i sitt skolarbete. Svårigheter och hinder som lärarna upplevde i relationsetablerandet är elevens negativa inställning till skolan, att både lärare och elev eller någon av parterna intar en alltför distanserad eller nära förhållningssätt gentemot varandra, men också att personkemin inte fungerar.</p>

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer. Efter att ha gjort en kvalitativ analys av min insamlade data kunde materialet kategoriseras . Vad som framgick var att en god lärare-elev-relation karaktäriseras av tillit, trygghet samt att det finns en ömsesidig respekt och acceptans. Vidare menade de intervjuade lärarna att en god lärare-elev-relation innebär att det finns ett samspel mellan lärare och elev där båda parter bekräftar varandra och visar att relationen är viktig. Ett effektivt tillvägagångssätt för att etablera goda relationer är att använda sig av humor och tillämpning av gemensamma referenspunkter. Betydelsen av en god relation tillskrivs av lärarna som stor. De menade att en god relation kunde verka motiverande för eleverna i sitt skolarbete. Svårigheter och hinder som lärarna upplevde i relationsetablerandet är elevens negativa inställning till skolan, att både lärare och elev eller någon av parterna intar en alltför distanserad eller nära förhållningssätt gentemot varandra, men också att personkemin inte fungerar.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar. Fokus har huvudsakligen legat på aspekter som främjar lärare-elev-relationers positiva utveckling, och vidare hur dessa påverkar lärandefaktorer positivt, men även hur de kan påverkas negativt.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vikten av goda relationer mellan lärare och elever i matematikundervisning. I studien undersöker jag också lärarens profession utifrån begreppet”effective teaching” för att se hur den goda lärare-elev-relationen kan påverka elevens matematikinlärning. Frågeställningarna i studien är: Hur menar några matematiklärare i högstadiet att en god lärare-elev-relation kan motivera eleverna och skapa ämnesintresse och engagemang hos dem? Hur menar lärarna att lärare-elev relationen påverkar elevernas matematiklärande? Och vad kan lärare göra för att stärka lärare-elev-relationen? Studien utgår från den kvalitativa forskningsstrategin, och undersökningen är genomförd med semistrukturerade intervjuer. De som deltar i undersökningen är matematiklärare i högstadiet, årskurs 7–9. Studiens teoretiska perspektiv är sociokulturella perspektiv, effective teaching och fenomenografiska perspektiv. Tidigare forskning baseras på tre delar: lärande, lärare-elev-relation och motivation. Empirin analyseras med hjälp av det fenomenografiska perspektivet, som ska vara neutralt och utan ”första persons” perspektiv, och analysen fokuserar på de intervjuades utsagor, alltså på ”andra persons”. Analysen av resultatdelen utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning visar att lärarna tycker att den positiva och goda relationen mellan lärare och elev har en positiv inverkan på elevernas inlärning och motivation och att den hjälper eleverna att prestera bättre i skolan. Enligt effektiv undervisning (effective teaching) finns det samband mellan lärandemiljön, undervisningen och lärarens egenskaper. En trygg lärandemiljö med god stämning, en god undervisning, lärarens ämneskompetens och lärarens relationskompetens, leder till att eleverna blir sedda och hörda. De får förtroende för sina lärare, och deras självförtroende ökar. Det gör att de känner sig motiverade och högpresterande, och deras inlärning utvecklas.  Nyckelord: effective teaching, lärare-elev-relation, motivation

Läroplanen är ett viktigt styrmedel för att tydliggöra skolans uppdrag. Styrdokumenten har därför betydelse för hur undervisningen bedrivs i skolan. I uppsatsen analyseras olika synsätt på läsförståelse i de svenska kursplanerna för åk 4–6 i Lgr11 och Lgr22. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika synsätt på läsförståelse kan påverka undervisningen i ämnet svenska. De metoder som använts i studien är kvalitativa metoder som exempelvis, innehållsanalys och konstant komparativ metod. Analysen visar bland annat att det finns både likheter och skillnader mellan Lgr11 och Lgr22. I Lgr22 konkretiseras kunskapskraven i läsförståelse i högre grad och i Lgr11 uttrycks lässtrategier mer frekvent. Analysen visar även att lärarna hade mångfacetterade åsikter om kursplanen och att de arbetade med olika lässtrategier i undervisningen, varav vissa strategier återkom i högre grad än andra. Den utmaning som lärarna upplevde i läsförståelse var bristen på motivation hos eleverna. Utifrån resultatet ses att detta är ett viktigt område för vidare forskning.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie. Resultatet påvisade sedan att utvecklingssamtalens samtalsinnehåll inte fokuserade tillräckligt på elevens kunskapsutveckling utan snarare på elevers trivsel i skolmiljön. Fortsättningsvis visade resultatet att anledningar till det bristfälliga arbetet kring samtalen hade stor förbindelse till lärares brist på tidsutrymme. Lärare saknar den tid som krävs för att förbereda samtalet, utföra samtalet och efterarbetet kring samtalet för att varje individ ska utvecklas. I slutändan kom studien fram till att anledningen för det bristande utförandet av utvecklingssamtal grundar sig i att lärare inte hinner med att utföra samtalen så grundligt som det skulle behövas för att främja elevernas utveckling.

<p>Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.</p>

<p>Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.</p>