Då det är känt att den psykiska ohälsan ökar är det betydelsefullt att undersöka hur elever med psykisk ohälsa upplever sin hälsa i skolan och hur de anser att skolsköterskor kunde eller borde agera. Bipolär sjukdom är en kronisk cyklisk stämningslägessjukdom, med depression, hypomani och mani, vilken kan bero på både ärftliga faktorer såväl som faktorer i miljön. Det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om dessa tillstånd bland dem som möter barn med problem. Skolsköterskor är centrala för elevhälsans arbete och som barnens representanter är de skyldiga att våga se, lyssna och fråga dem om psykisk ohälsa.   Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplevde sin psykiska hälsa under skoltiden. Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Studien bygger på nio intervjuer med personer diagnostiserade med bipolär sjukdom, som analyserades med hjälp av narrativ metod. I resultatet framkommer hur informanternas psykiska hälsa tog sig uttryck i hemmet, tillsammans med familjen och i skolan. Informanterna beskriver svårigheter att leva med bland annat djupa depressioner, förhöjd sinnesstämning, dåligt självförtroende och stress. Det meningsbärande är att alla upplevt psykisk ohälsa på olika sätt under skoltiden. Upplevelsen var att det fanns okunskap om psykisk ohälsa hos dem som arbetar i skolan. Gemensamt var att informanterna inte bad om hjälp och inte ville be om hjälp, men samtidigt önskade att någon skulle se, lyssna och fråga dem. Konklusionen är att skolan behöver uppmärksamma barns psykiska hälsa / Since it is known that mental illness is increasing, it is important to investigate how students with mental illness perceive their health in school and how they feel that school nurses could or should act. Bipolar disorder is a chronic, cyclical mood disorder, depression, hypomania and mania, which can be caused by both genetic factors as well as environmental factors. It is important that there is a high awareness of the condition among those who meet children with problems. School nurses are central to student health work and children's representatives, they must dare to look, listen and ask them about mental illness.The aim of the study was to describe how people with bipolar disorder experienced their mental health at school. The study was conducted using qualitative method. The study is based on interviews with nine people diagnosed with bipolar disorder, which was analyzed using the narrative method. The result shows how the informants' mental health was reflected in the home, along with the family and at school. The informants describe the difficulties of life, including severe depression, elevated mood, low self-esteem and stress. It is meaningful to all experienced mental illness in different ways at school. The perception was that there was ignorance about mental illness in those who work in the school. Common was that the informants are not asked for help and did not want to ask for help, but at the same time wished someone would look, listen and ask them. The conclusion is that the school needs to pay attention to children's mental health.

No description available.

Vårt syfte med studien har varit att via några lärares uppfattningar få en ökad insyn om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan.     För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på åtta intervjuer med grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt integrerade i grundskolan.   Den teoretiska utgångspunkten för studien är det relationella perspektivet och perspektivet KoRP - kommunikation, delaktighet och lärande, som är förutsättningar för att skapa en framgångsrik inkludering.                    Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattningar om grundsärskoleelevers inkludering i grundskolans undervisning är komplext, dels utifrån att lärarna saknar kunskaper om intellektuella funktionsnedsättningar, samt att lärarnas olika syn på inkludering inom skolans organisation är otydlig. Lärarna ser att finns såväl utmaningar som möjligheter med att bedriva ett framgångsrikt inkluderingsarbete, men att det är förenat med betydligt större svårigheter att genomföra detta med de elever som läser mot grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden.   Den slutsats som kan dras av studiens resultat är att det finns stora möjligheter till utveckling för grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan, det handlar mycket om lärarna får rätt förutsättningar till att kunna bedriva en för eleven givande undervisning. / Our purpose with the study was to gain more knowledge about the effects that shows when teachers work to include students with intellectual disabilities in compulsory schools.   The method we used to collect data was qualitative research interviews. The study is based on eight interviews with teachers in compulsory schools, who work with, or have experience from teaching students with intellectual disabilities, and who are completely included in compulsory schools.   The theoretical basis for the study is the relational perspective and the perspective KoRP, communication, participation and learning, who are important basis for a successful inclusion.   The result shows that the teacher´s perceptions about teaching students with intellectual disabilities in compulsory school are complexed. One of the reasons for that could be that teacher´s knowledge about intellectual disabilities are weak. Another reason could be the differences in teacher`s consensus about inclusion in their organization. The teachers can see both opportunities and challenges to manage a successful inclusion for the students. The biggest challenge with inclusion for students with intellectual disabilities in compulsory schools, is to include the students who don´t read academic school subjects.   The conclusion to be drawn from the result of the study, is that there are great opportunities for development for students with intellectual disabilities by being included in compulsory school. It is about teacher´s possibilities to give the students the teaching they need to succeed.

Bakgrund Ett stort antal nyanlända barn och ungdomar har börjat skola i Sverige under de senaste åren. Skolsköterskor har en unik möjlighet att på ett jämlikt sätt främja hälsa och en hälsosam livsstil hos dessa barn och ungdomar. Tidigare studier visar en särskild utsatthet i denna grupp vilket ligger till grund för föreliggande studie. Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar för att främja en god livsstil hos nyanlända barn och ungdomar i Sverige.   Metoden var kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genererade i två huvudkategorier som mynnade i ett tema. Huvudkategorierna var Följsam och lyhörd i mötet och Driva arbetet framåt genom att tänka nytt och temat som dessa mynnade i var Genom mötet med individen skapas möjligheter och utveckling. Konklusionen visar på betydelsen av att skapa ett möte med det nyanlända barnet genom att på ett följsamt sätt skapa trygghet, tillit och att ge relevant information. Men även behovet av att tänka nytt, anpassa och på så sätt skapa förutsättningar för hälsofrämjande arbete. Föreliggande studie pekar även på de utmaningar som skolsköterskor ställts inför de senaste åren och behovet av ytterligare forskning. / The background A large number of newly arrived immigrant children and adolescents have started school in Sweden in recent years. School nurses have a unique opportunity to promote health and a healthy lifestyle in these children and adolescents equally. Previous studies show a particular vulnerability in this group, which forms the basis of the present study. The purpose of the study was to describe how school nurses work to promote a good lifestyle with newly arrived immigrant children and adolescents in Sweden. The method used was qualitative with an inductive approach. Semi-structured interviews were used as a data collection method and analyzed according to qualitative content analysis. The result generated in two main categories that resulted in a theme. The main categories were Flexible and responsive in the meeting and Force the work forward by thinking new and the theme that these resulted in was Through the meeting with the individual, opportunities and progress are created. The conclusion shows the importance of creating a meeting with the newly arrived immigrant child by providing security, trust and relevant information. Present study also points to the challenges faced by school nurses in recent years and the need for further research.

Mänsklighetens påverkan på planeten gör att utbildning framhålls som avgörande för hållbar utveckling. Tidigare forskning har visat på behovet av nya strategier att undervisa naturvetenskap vilket innebär stora utmaningar för lärare. I studien har författaren tillsammans med en lärare vidareutvecklat en didaktisk modell, med tillägget att öka elevers agentskap, vid arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll med ställningstagande om förnybara energikällor. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar av samtal mellan elever på samhällsprogrammets första årskurs. Ett analytiskt ramverk utvecklades utifrån Sadlers aspekter av SNI (Sadler, Barab & Scott, 2007) och Biesta och Tedders (2007) definition av agens. I linje med tidigare forskning visar resultatet att elevernas argumentation kännetecknas av komplexitet, mångfald av perspektiv respektive SNI-frågans pågående karaktär, samt en låg grad av kritiskt förhållningssätt. Studien bidrar med nya insikter om agens och ger lärare möjligheter att reflektera överstrategier för SNI-undervisning, utifrån både innehåll och demokratiska arbetsformer genom elevers agentskap. / The planetary impact from human activities calls attention to education for sustainable development. Previous research shows the need for new practice like socio-scientific issues (SSI) education and accordingly brings new challenges for science teachers. In collaboration with a teacher the present study is developing a didactic model, specifically enhancing students’ agency in the context of a SSI aimed at making students decide on future renewable energy. The data consisted of audio-recordings from group talk between Swedish social science students in grade 10. An analytical framework was designed based on Sadler’s four aspects of SSI (Sadler, Barab & Scott, 2007) and the concept of agency defined by Biesta andTedder (2007). The results show a high level of three aspects; complexity, multiple perspectives and SSI as an ongoing inquiry and also a low level of students’ scepticism towards biased information. The study presents new knowledge of agency in science education and opportunities for teachers to reflect on strategies for designing SSI in a democratic setting.

Inom elevhälsan erbjuds alla grundskoleelever vaccinationer vid flertalet tillfällen. Den som är ålagd att utföra vaccinationen är skolsköterskan. Forskning visar att många barn känner rädsla inför ”stick”. Det finns risk för att denna rädsla, när den uttrycks, kan ha negativ känslomässig påverkan på skolsköterskan som är ålagd att genomföra vaccinationen. Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor beskriver sina erfarenheter i mötet med elever som är så rädda inför vaccination att den kan vara svår att genomföra. En kvalitativ intervjustudie med åtta skolsköterskor genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fjorton underkategorier identifierades, dessa sammanfattades i fyra kategorier: hantera intressekonflikter, bemöta utmaningar, mobilisera resurser och mötet som möjlighet. Skolsköterskorna beskrev att det fanns både svårigheter och möjligheter i mötet med de rädda eleverna och de beskrev att de hade förutsättningar att hantera mötet på ett sätt som gjorde att de för det mesta upplevde situationen som oproblematisk. Den okomplicerade bild som skolsköterskorna hade av mötet med elever som uttryckte rädsla för stick kontrasterar mot tidigare forskning. Detta skulle möjligen kunna förklaras med att tidigare forskning eventuellt inte är direkt överförbar till förhållandena inom elevhälsan samt bero på att det i urvalsgruppen kan ha funnits ett intresse för frågan eftersom de tackat ja till deltagande. Förslag på kliniska implikationer är att undersöka möjlighet till farmakologisk intervention inför vaccination, samt ett utökat samarbete inom elevhälsan runt de elever som upplever rädsla inför vaccination. Även elevernas upplevelser av mötet bör undersökas för att belysa resultatet från studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

Denna studie har genomförts för att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med alternativa arbetsplatser så som grupprum och övriga lokaler i sin undervisning med utgångspunkt ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studien visar att lärare nyttjar alternativa arbetsplatser under grupparbeten och enskilt arbete, för att skapa arbetsro och för att elever ska kunna växa och utvecklas i sitt lärande.   Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer med lärare som verkar inom grundskolan. Intervjuerna analyserades och diskuterades sedan vidare i diskussionsavsnittet där även kopplingar till den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att lärare använder alternativa arbetsplatser i förhållandevis låg utsträckning, i den mån de anser sig kunna, men gärna gjort det i högre grad.

Syftet med studien är att, utifrån lärares och specialpedagogers uppfattningar, undersöka om och i så fall hur specialpedagoger kan stötta lärare i deras relationer till eleverna. I bakgrund och tidigare forskning lyfter vi relevant forskning, litteratur, skollag, läroplan och specialpedagogprogrammets examensförordning. De är kopplade till vikten av relationen mellan lärare och elev i skolan, samt specialpedagogens roll. I studien har enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod och har genomförts med lärare och specialpedagoger. Det empiriska materialet har transkriberats och resultatet kategoriserats. Därefter bearbetades datan genom analys för att senare diskuteras och utifrån det drogs slutsatser. Analysen har utförts ur ett specialpedagogiskt perspektiv med ett särskilt fokus på relationellt och kategoriskt förhållningssätt. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Informanterna har fått förhandsinformation där syftet för studien framgår. Där framgår även att deltagandet är frivilligt, att alla uppgifter de ger kommer att avidentifieras och att all data endast används i forskningssyfte. Resultatet visar att både lärare och specialpedagoger uppfattar relationen mellan lärare och elev som central för att eleven ska lyckas i skolan. Det visar även på att lärare söker kunskap, genom handledning av specialpedagogen, om hur de ska hantera problematiska relationer till elever. Specialpedagoger upplever att de kan göra mer men har för lite tid till handledning. Vidare visar resultatet på att lärare och specialpedagoger har problematiska uppfattningar om respektive yrkesgrupp. Vår slutsats är att relationen mellan lärare och specialpedagog är viktig och något som behöver arbetas på för att de tillsammans ska kunna utveckla arbetet med lärarens relation till eleverna.

Med den kvalitativa metoden design-research har vi i vår studie, likt en bro kombinerat teori och praktik genom att genomföra tre lektioner, i en cyklisk process med en årskurs 3. Vårt syfte var att skapa förståelse för hur en lektionssekvens kan främja SUM-elevers inlärning av rimlighetsbedömning samt lämpligt val av  subtraktionsstrategi, genom inkludering i den ordinarie undervisningen. Lektionssekvensen har bestått av utvalda matematiska centrala moment, vilka skapat design-principer som varit lektionernas utgångspunkt. Dessa principer har prövats, efter analys förändrats och anpassats under studien gång. Vårt resultat visar att begreppsförståelse måste läras in på en konkret nivå, där uppgifter är anpassade efter elevens verklighet i ett känt sammanhang. Korta och tydliga genomgångar, samt modellering hjälper till med begreppsutveckling av uppskattning och rimlighetsbedömning. Studiens slutsats är att SUM-elever utvecklas bäst genom reflektion och resonemang, i par, där kamraten har något högre kunskapsnivå. Reflektion och resonemang ger djupare kunskap och begrepp kan då förstås i ett sammanhang. Läraren har en viktig roll genom att vara SUM-elevers tankestöd samt ställa kontrollfrågor av typen; ”Är det rimligt?” för att uppmana elever att tänka efter om exempelvis strategin eller svaret kan vara möjligt. Representationsformen tallinje har vi sett som ett viktigt redskap för att SUM-elever ska synliggöra sambandet mellan talen som ska subtraheras på ett konkret sätt, för att se om talen är nära och då förstå att strategin ”räkna uppåt” är mest lämplig att använda. De steg som skiljer dessa tal blir då enklare att räkna och eleverna har förutsättning att göra en rimlighetsbedömning.