<p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas<strong>. </strong>En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.</p>

<p>Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.</p>

<p>A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools.</p><p>The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu.</p><p>The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed.</p><p>Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.</p>

<p>Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som är i behov av särskilt stöd inte erhåller detta. Vidare förklaras att skolor har svårigheter att anpassa det särskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) fastställer även att fem procent av pedagogerna inte upprättar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslår att åtgärdsprogram begränsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod. Vårt underlag baserades på sammanlagt fem stycken intervjuer; med en rektor, en specialpedagog och tre pedagoger, vilka samtliga var verksamma inom årskurserna ett till tre. Resultaten visade att pedagogernas bedömning av elever utgår från ett normalitetsbegrepp. I individuella utvecklingsplaner koncentrerar sig pedagogerna på vad som skiljer mellan eleverna och målet och hur elevernas kunskapsmässiga och sociala förmågor kan utvecklas. De individuella utvecklingsplanerna utvärderas inte och är enligt pedagogerna ett utvecklingsområde. Uppföljning sker dagligen i arbetet med eleverna. Pedagogerna framhåller att det är en viktig faktor att vara begränsad i antalet kunskapsmässiga och sociala mål i upprättandet av åtgärdsprogram. Vid utvecklingssamtal sker uppföljning av åtgärdsprogram och utvärdering görs av rektorn. Pedagogerna tilldelar till stor del eleverna svårigheter och granskar inte sin egen yrkesroll eller verksamheten i elevernas skolsituation. Det finns en inställning till att utveckla och förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studiens slutsatser är i linje med vad som tidigare belysts i den forskning som har gjorts i ämnet. Till skillnad från tidigare forskning ges sociala svårigheter mindre utrymme i åtgärdsprogrammen.</p>

<p>Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige.</p><p>Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer. Studien har genomförts i fem klasser i årskurs ett. Intervjuerna har varit semistrukturerade och en intervjuguide med temafrågor har använts. Observationerna har varit strukturerade och icke-deltagande. De ovan nämnda fem klassernas lärare har medverkat i intervjudelen och de har också observerats tillsammans med tre barn från varje klass. Detta innebär att det är inalles 15 barn som har deltagit i observationsdelen av denna studie.</p><p>Resultatet av studien visar att lärarna i studien poängterar att samspelet i skolan, då särskilt i läsinlärningssituationen, är mycket betydelsefullt för att en lyckad läsutveckling skall ske hos barnet. Resultatet visar också att lärarna använder sig av hela sig själv såsom ögonkontakt, gester, röstläge, tonfall, och närhet och att de visar i sitt bemötande sin tro på barnet, sina förväntningar, oftast positiva, och försöker ta sig tid för varje barn. De lyssnar på barnet och för en dialog om bland annat skolarbetet och läsutvecklingen. Dessa lärare påpekar också att det inte finns en saliggörande läsinlärningsmetod utan de använder sig av valda delar från olika metoder, som de funnit vara framgångsrika i sitt arbete med läsinlärning under åren lopp.</p>

<p>Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering. Vi har även gjort intervjuer med fyra informanter som har konflikthantering som arbetsuppgift. Den skola vi valde för intervjuer och enkätstudier är en partnerskola till Mälardalens Högskola, detta för att underlätta samarbetet mellan oss och pedagogerna. Resultatet visar att informanterna anser att verbala konflikter är bland de vanligaste. Informanterna anser sig ha goda interna resurser på skolan för att lösa konflikter. Både elever och pedagoger har funnit ett behov av att bilda ett MåBra-team på skolan, för att lättare kunna kommunicera och lösa konflikter med varandra. Likabehandlingsplanen är känd på skolan och 50 % av informanterna anger att den genomsyrar deras undervisning. I vår diskussion lyfter vi upp de resultat vi fått fram och diskuterar hur vi ser på dessa.</p>

<p>Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.</p>

<p>Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning. När det gäller elevers uppfattningar av åtgärd vid kränkning har vi funnit tre kategorier, vilka är åtgärd som tillsägning, åtgärd som delegering och åtgärd som ignorering. Slutsatser vi kommit fram till är att avgörande för hur kränkning en uppfattas av eleven är vem som utför den och kränkningens art. Noggrant utarbetade handlingsplaner är en förutsättning för att personal i skolan ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Tydliga vuxna som vistas ute bland eleverna skulle kunna minska antalet kränkningar.</p>

<p>Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång. Vi vill även undersöka hur lärare och föräldrar till barn med diagnosen upplever barnets skolsituation. </p><p>Vi har utfört en kvalitativ studie, där vi med hjälp av sju ungdomar med diagnosen Asperger syndrom, fyra lärare som arbetar med barn i behov av särskilt stöd och två föräldrar som har barn med diagnosen Asperger syndrom. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna är väl medvetna om vad som krävs av skola och lärarna för att de ska känna delaktighet i undervisningen. Vår studie visar att regelbunden kontakt med hemmet är mycket viktigt för både barnet, föräldern och läraren. Denna studie ger tänkvärd information för pedagoger och föräldrar som antingen arbetar eller kommer i kontakt med barn med diagnosen Asperger syndrom.</p>

<p>I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar. Skolkuratorn har i många skolor blivit en känd företeelse på skolan, och de ökar därmed kunskapen om vad en kurator har för arbetsuppgift.</p> / <p>In this study, we go through counselor's subjective view on the relationship between counselor and student, and how their work goes to. In this study, we have made use of qualitative method, where we have interviewed ten schools counselors, and their views on the relationship between them and students at the school. Counselor's responsibilities have become greater because their area has grown in the school, they must be able to see individuals from both family relationships but also from a cultural perspective, as they have great influence on teenagers. Counselor must also ensure that the various external requirements affecting the student, and therefore it becomes important for the counselor to update itself with new knowledge. The counselor uses many different methods of reaching out to students when in the study found that one of the counselor use books, another of the arts and a third of cooperative exercises. The counselor has been in many schools, become a well known phenomenon in the school, and therefore increases the understanding of what a counselor has for task assignment.</p>