Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur några lärare och elever i årskurs 9 på en grundskola i Skåne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig då jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ämneslärare samt 10 elever i årskurs 9, vilka ägde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att såväl elever som lärare är positivt inställda till bedömningsmatriser. De upplever att matrisen förtydligar målen, ger en bild av var eleverna befinner sig i förhållande till dessa, samt visar vad nästa kunskapsmässiga steg är. Samtidigt uttrycks en tydlig önskan från både elever och lärare om kompletterande muntliga eller skriftliga kommentarer, till stor del på grund av att matrisen anses var för ”snäv” i sina beskrivningar och för att eleverna anser att språket i matriserna ofta är svårt att förstå. Varken elever eller lärare upplever någon konflikt i att låta matrisen innefatta en mer traditionell betygsättning på enskilda arbeten. De intervjuade lärarna anser att det krävs mer tid både för samarbete kring utformning av matriser i lärarkollegiet och för arbete med eleverna kring hur matriserna kan användas vidare. Resultatet av undersökningen visar att bedömningsmatriserna är ”färskvara” och inte används i ett fortsatt arbete för att synliggöra lärandeprocessen.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några elevers upplevelser och reflektioner av dialog i helklass i språkundervisning. Urvalet bestod av åtta språkstuderande gymnasieelever i åldern 16–20 år. En semistrukturerad intervjuform användes med efterföljande fenomenologisk tolkning. Martin Bubers dialogfilosofi användes som dominerande teori och stöttades av Vygotskijs sociokulturella teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet i föreliggande studie visar att det inte är helt enkelt att ge en tydlig bild av vad som underlättar eller hindrar elever att delta mer i dialog, eller vilka metoder som underlättar eller hindrar dialog, däremot har eleverna många individuella tankar. En av de huvudsakliga slutsatserna som ändock går att framhålla, handlar om läraren. Eleverna i studien anser att läraren utgör en mycket viktig aspekt och att relationerna i klassrummet har en avgörande roll för att eleverna ska vilja delta i dialog eller inte.

Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken. Resultatet pekar i stor utsträckning på att teori och praktik är jämbördiga i undervisningen och att de lärare vi intervjuat inte har någon aktiv process där de medvetet omsätter teorier i praktiken.

Syftet är att studera vilken uppfattning en grupp elever och handledare har om den nya lärlingsutbildningen som har startats på försök.Skolverket vill satsa på en lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen innebär att eleverna är på en arbetsplats flera dagar i veckan, oftast 3 och sen läser de kärnämnen inne på skolan resterande tid. Handledare är den person som tar hand om eleven på arbetsplatsen och ser till att kursmålen följs i utbildningen. Metoden vi har använt oss av är intervjuer och enkätfrågor. Vi kom fram till att skolans handledare kände sig lurade både tidsmässigt och ekonomiskt. Många av eleverna tycker inte att utbildningen verkar vara så seriös.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål. Följande faktorer har tillsammans en stor betydelse för elevens möjligheter: Skolans resurser, antal lärare i klassen, möjlighet till modersmålsundervisning eller tvåspråkig undervisning, möjlighet till att erbjudas andraspråksundervisning, tillgång till specialpedagoger, kompetensutbildning för samtliga pedagoger och vikten av ett bra samarbete med familjen och hemmet. Resultatet av min undersökning visar att mycket fungerar bra på skolan men några områden behöver utvecklas och förbättras ytterligare för att ge den flerspråkige eleven bättre förutsättningar till att utveckla såväl sitt svenska språk som sitt modersmål.

Inclusion as a phenomenon and its significance has long been discussed in contexts concerning the school system. To this day there is no mentioning of the word inclusion in the Swedish school governing documents despite the ambition of inclusion that exists and is being emphasized in a big part of the research and in international declarations.  The purpose of this essay is to create knowledge about whether students experiences can increase our understanding of what inclusion can mean. The purpose of the study was realized through an analysis of students classroom experiences in the ordinary education in relation to ideas about inclusion and through highlighting these experiences in the light of current research and policy.  The study is qualitative and was carried out in one classroom at the lower secondary level. The methods used for data collection was both semi-structured interviews with the students and observations in their classrooms. The methods used for analysis was a thematic narrative analysis and a functional idea analysis.  Central for this study was youths agency, namely the point of departure that they are social actors with their own opinions and that these are important to highlight through what is called students perspective on aspects of inclusion. Theories about the functions of education have also played an overall role in this essay.  The participating students shared their experiences and feelings about their situations in the class and also shared how they wanted the classroom to look like. The results showed how what the students expressed as desirable in relation to the aspects of inclusion sometimes nuanced and also proved to be different from what is assumed in a normative concept of inclusion. What was noticed, among other things, was how the students valued community in small groups rather than community in the class as a whole. Based on the results the conclusion is drawn that there is reason to believe that students perspective on aspects of inclusions differs from adults as these are expressed in normative assumptions about inclusion. Future research of this phenomenon is encouraged in order to develop theories of inclusion. / Inkludering som fenomen och dess betydelse har länge diskuterats i sammanhang som rör skolväsendet. Än idag nämns dock inte inkludering i den svenska skolans styrdokument trots den ambition om inkludering som finns och skrivs fram i en stor del av forskningen och internationella deklarationer. Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om huruvida elevers erfarenheter kan öka vår förståelse av vad inkludering kan innebära. Studiens syfte realiserades genom en analys av elevers klassrumserfarenheter i den ordinarie undervisningen i relation till idéer om inkludering samt genom att belysa dessa upplevelser i ljuset av aktuell forskning och policy. Studien är kvalitativ och genomfördes i en högstadieklass. Datainsamlingen bestod av bådesemi-strukturerade intervjuer med högstadieeleverna och observationer i deras klassrum. Analysmetoderna som användes var tematisk narrativ analys och funktionell idéanalys. Centralt för detta arbete var ungas agens, det vill säga antagandet att de är sociala aktörer med egna åsikter samt att dessa är av vikt att lyfta fram genom vad som benämns som elevers perspektivpå aspekter av inkludering. Teorier kring utbildningens funktioner har även haft en övergripande roll i arbetet.  De medverkande eleverna berättade om upplevelser och känslor kring sina situationer i klassen, samt berättade om hur de önskade att klassrumsklimatet skulle se ut. Resultaten visade hur det som eleverna uttryckte som önskansvärt i relation till inkluderingens aspekter ibland nyanserade men också visade sig vara annat än vad man utgår från i ett normativt inkluderingsbegrepp. Vad som uppmärksammades var bland annat hur eleverna värderade gemenskap i mindre grupper snarare än gemenskap i klassen som helhet. Utifrån resultaten dras slutsatsen att det finns anledning att anta att elevers perspektiv på aspekter av inkludering skiljer sig från vuxnas perspektiv som detta tar sig uttryck i inkluderingsforskningen. Fortsatt undersökning av elevers perspektiv förespråkas i syfte att utveckla teorier om inkludering.

Abstract Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka elevers upplevelse av demokratiundervisningen i samhällskunskap? Problem: Effekten det kan ha på hur man blir en delaktig demokratisk medborgare i framtiden. Metod: De ämnesrelaterade sökorden genererade via olika databaser tillförlitliga vetenskapliga artiklar, avhandling med mera för att sammanställa ett resultat. Resultatet: Elever upplevde att demokratiundervisningen hade positiva samt negativa upplevelser, där mycket berodde på lärarna sätt att undervisa, att undervisningen påverkade deras upplevelse av skolans värdegrund. Slutsats: Elever upplevde positiva och negativa upplevelser i deras demokratiundervisning i samhällskunskap. Vidare forskning behövs för att utvecklas och undersöka hur elever upplever demokratiundervisningen i samhällskunskap, för att kunna granska utvecklingen samt vidare arbeta med att utveckla om det inte blivit förbättringar.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång. Däremot fanns en antydan till skillnad mellan vad mentorer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program hade för fokus, där mentorerna på yrkesförberedande program upplevde att eleverna hade stort behov av stöttning på det sociala planet, medan mentorerna på studieförberedande program arbetade mer med att stötta eleverna i deras studier. Kanske behövs det därför ett visst mått av flexibilitet i utformningen av mentorskapet på en skola, anpassat efter program, men också efter vilka behov den enskilde eleven har och hur klassen/gruppen är utformad.

Vi har gjort en studie vars syfte är att undersöka hur högpresterande elever bemöts av lärare i skolan. För att undersöka det har vi formulerat frågeställningen "Vad har lärare för inställning till de högpresterande eleverna i skolan?". Inom ramen för frågeställningen har vi undersökt hur lärare ser på de högpresterande eleverna, hur de arbetar med de högpresterande eleverna och hur deras syn på de högpresterande eleverna förändrats under deras yrkesverksamma år.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och intervjuat nio olika lärare på åtta olika skolor. Lärarna har varit verksamma i antingen minst 15 år eller i högst fem år. Vi har intervjuat både manliga och kvinnliga lärare som har arbetat på skolor med olika elevsammansättningar. I vår analys av intervjusvaren har vi använt oss av Gardners teori om de multipla intelligenserna samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. En viktig slutsats av vår studie är att majoriteten av de lärare som deltog i våra intervjuer har större erfarenhet av arbetet med de lågpresterande eleverna än med de högpresterande. Lärarna i vår undersökning är dock inte ovilliga att uppmärksamma de högpresterande eleverna. Vi anser att med rätt verktyg och en djupare utbildning i ämnet skulle lärarna kunna bemöta de högpresterande eleverna på ett mer stimulerande sätt än de gör idag.