Den här studien har undersökt flerspråkiga elever på ett språkintroduktionsprogram och deras språkinlärning genom användande av IKT-verktyg under sina engelsklektioner. Studien har undersökt hur de flerspråkiga eleverna helst vill jobba med En-dator-per-elev-modellen på sina engelsklektioner samt vilka klassrumsförutsättningar som finns för att arbeta med IKT-verktyg i ämnet engelska. I studien har empiriskt material samlats in genom klassrumsobservationer och en elektroniskenkät utförd på de flerspråkiga eleverna. Sedan har det empiriska materialet sammanställts både kvantitativt och kvalitativt. Studien kom fram till att de flerspråkiga eleverna helst tillämpar ett sociokulturellt lärande på sina engelsklektioner och att deras språkinlärning sker genom användning av varierande artefakter på lektionerna inte bara IKT-verktyg. Det multimodala verktyget Youtube och översättningsverktyget Google Translate har använts mest av alla artefakter enligt de flerspråkiga eleverna. Majoriteten av de flerspråkiga eleverna säger också att de lär sig bättre och mer engelska genom att använda olika artefakter på sina engelsklektioner. Studien visar också att klassrumsförutsättningarna för IKT-användning behöver förbättras, eftersom eluttagen inte sitter tillgängliga för alla elevplatser i klassrummet. Dessutom sitter whiteboardtavlan och projektorduken på samma vägg, vilket inte är optimalt om dessa artefakter ska kunna användas samtidigt eller i omgångar av antingen lärare eller elever.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.   Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.

Bakgrund: Depression är en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom på depression kan variera, några av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom är irritation, håglöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. Detta kan medföra att skolarbetet påverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att främja den psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i åldern 13-19 år med depression. Metod: Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor verksamma i grundskola och gymnasieskola. Studien genomfördes i två län och i fem kommuner. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier, öppenhet för elevens behov, bygga upp elevens självbild, samordna insatser och känsla av otillräcklighet. Kategorier belyses med underkategorier och citat. Konklusion: Resultatet visar att skolsköterskor har en öppenhet mot elever med depression och förtroende utgör grunden för ett gott samarbete med eleven. Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra skolsköterskors möjligheter att ge stöd till deprimerade elever. Det kan även utgöra en grund för fortsatt diskussion om hur skolsköterskans arbetssituation bör förbättras för att ge mer resurser till deprimerade elever. / Background: Depression is a complex disorder that can cause serious problems. Symptoms of depression can vary, some of the most common symptoms of a youth is irritability, listlessness, fatigue, difficulty concentrating and feelings of guilt. This may mean that school is adversely affected and the whole life situation. The school nurse has an important role in promoting mental health. Aim: The aim was to highlight the school nurses' experience of supporting young people aged 13-19 years with depression. Method: Eight interviews were conducted with nurses working in primary and secondary education. The study was conducted in two counties and five municipalities. Data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data revealed four categories, openness to student needs, build the student's self-image, coordinate actions and feelings of inadequacy. Categories illuminated with sub-categories and quotes. Conclusion: The results show that nurses have an openness to students with depression and confidence is the basis for a good working relationship with the student. The results can help to develop and improve school nurses' ability to provide support for depressed students. It can also provide a basis for further discussion on how the school nurse's work situation should be improved to provide more resources for depressed students.

I ämnet idrott och hälsa förekommer teoriundervisning i en alltför begränsad mängd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslärare, visar forskning. Syftet med min studie är att utifrån didaktikens grundfrågor vad? hur? och varför? ta reda på teorins innebörd och plats i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslärare samt totalt tolv elever fördelade i två fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter än skillnader mellan lärarna, mellan eleverna och även mellan lärarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frågorna kring teoriundervisningen. Vidare visar resultaten bl.a. att mängden teoriundervisning tycks ha ökat och den anses av både lärarna och eleverna som en viktig del i ämnet för att öka elevernas förståelse. Slutsatsen av denna studie är att teorins innebörd är betydelsefull och därmed har teorin en stark plats i ämnet idrott och hälsa.

I internationella kunskapsmätningar har det framkommit att kunskapsnivå i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhållande till andra länder sedan mitten av 90-talet. Läsåret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i årskurs nio som fick ett godkänt betyg i matematik. När dessa elever kom till gymnasiet så var det endast något över 83 procent av eleverna som klarade ett godkänt resultat på det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnår läroplanens utbildningsmål har Särskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie är att utifrån SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning få ökad kunskap om vad som påverkar elevernas möjligheter att klara matematiken på gymnasiet. Studien genomfördes i form av intervjuer med sju elever som kommit in på gymnasiet direkt från grundskolan med godkända betyg i ämnet matematik, men inte klarat kursen Matematik 1b under sitt första gymnasieår. Studiens resultat pekar på att relationen och kommunikationen mellan läraren och eleven är av stor betydelse för hur eleven upplever matematikundervisningen och i förlängningen också för elevens resultat. Det framkommer också att eleverna anser att den tid de får med sin lärare är av stor betydelse för måluppfyllelsen. Studien visar också att en proaktiv verksamhetskultur där skolor arbetar förebyggande skulle vara gynnsamt för att elever ska slippa uppleva misslyckanden. Eleverna menar att de måste se framsteg för att bli motiverade att arbeta vidare med matematiken. När dessa elever gick på grundskolan hade de tillgång till ett mer varierat utbud av stödformer än på gymnasiet. Klasstorleken var också mindre och lärartätheten högre. Det enda stöd som erbjudits på gymnasiet var en extra lektion varje vecka. Resultaten i undersökningen tyder på att en större individanpassning vid organisationen av matematikundervisningen och ett mer varierat utbud av stödinsatser skulle gagna gymnasieelevernas måluppfyllelse i matematik.

Bakgrund: Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet vars uppdrag är att bevara och främja hälsa, förhindra ohälsa, tidigt upptäcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom.   Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser på skolsköterskans roll i skolan.   Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever från högstadiet och gymnasiet svarade på mejlfrågor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman.   Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta. De litar på att tystnadsplikten fungerar. Hur tillgänglig skolsköterskan är varierar mycket. Placeringen av skolsköterskans expedition har betydelse. Uteblivna skolsköterskebesök kan bero på att lärarna hindrar dem under lektionstid. Informanterna i den här studien är nöjda med informationen de fått kring vaccinationen och hantering runt den. De har fått med sig värdefulla tips vid hälsosamtalet.   Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex. Arbetet innefattar allt från att vara trygghetsperson till rådgivare. Tillgängligheten har stor betydelse för hur en god relation kan byggas upp mellan skolsköterskan och eleverna. / Background: The school nurse is a part of the student health team with the mission to preserve and promote health, prevent illness, early detection of disease, and reduce the consequences of injury or illness.   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how students view the role of the school nurse in a school environment.   Method: The chosen research strategy is a qualitative method. A test group of 18 students between the ages of 15 and 18 answered questions by email. The analysis method that was selected allowed relatively free movement between different analytical concepts. The result is presented in three themes.   Results: The students in the test group describe confidence in school nurses. The students believe that they can speak freely with the nurse and trust in student/nurse confidentiality. The overall accessibility of the school nurse varies greatly between institutions. The placement of the school nurse’s office is of significance to the students. Two factors that prevent students from seeking help from the school nurse are when teachers do not allow the students to leave the classroom during lessons and during breaks when the line is long or she is not physically present. The test group is very satisfied with the information they received regarding the vaccination and the process around it. The also received information from a health talk that they found valuable.   Conclusion: The role of the school nurse is complex. It ranges from being a person the students can trust and talk to, to being an advisor. Accessibility is of great importance to allow a good relationship to be built between the school nurse and students.

Syftet med denna studie är att belysa hur man på en skola arbetar med elever som har olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare är det av intresse att undersöka hur dessa elever bemöts av andra på skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna som kommer att presenteras är, ADHD, Autismspektrumstörningar (Autism och Aspergers), tvångssyndrom (OCD), Tourettes syndrom, inlärningssvårigheter (dyslexi) samt DAMP. Fokus kommer att ligga på den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD som är den vanligaste. Stämplingsteorin har använts i studien då den är högst aktuell på grund av att man än idag stämplar individer utifrån vad man anser vara normalt eller avvikande. I studien har kvalitativa intervjuer använts. Fem pedagoger på en skola har intervjuats och resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en tydlig bild av hur man ska arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tydlighet, struktur och repetition är riktlinjer i detta arbete. Vidare visar resultatet att dessa elever inte ses som ett problem. Däremot ställer det högre krav på pedagogerna eftersom de måste anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Klimatet på skolan är en viktig faktor för acceptansen, den öppna miljön bidrar till en acceptans för det som är annorlunda och gör att stämpling inte förekommer i lika stor utsträckning. Resultatet visar att det finns både fördelar (gemenskap och inklusion) och nackdelar (svårt att koncentrera sig och nå mål) med den integrerade skolformen .

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.