Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola? Metod Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats. Resultat Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan. Slutsats Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.

Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem. Vidare har undersökningen visat att elever uppfattar att de lär sig mycket av både laborationer och demonstrationer men att det är roligast med laborationer. Elever uppfattar även båda metoderna som mycket viktiga i fysikundervisningen och att de ökar förståelsen mycket av texten i läroboken.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- och skolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olika styrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifikt förändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU 1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med två inriktningar, innehållsanalys och diskursanalys. Med hjälp av innehållsanalysen framkom det att begreppet elev används i både individ- och grupperspektiv samt att användandet av vilka ord som används förändrades genom styrdokumenten. I diskursanalysen ändrar elev betydelsen från SOU 1992:94 till skolplanen. I SOU 1992:94 är elev del av en grupp och i den kommunala skolplanen är eleven enskild. De slutsatser som framkommer ur studien ligger i linje med Foucaults syn på diskursen. Begreppet elev används för att reglera och normalisera både undervisning och skolsituationen. En mer betonad mening av begreppet elev hittades i den kommunala skolplanen än i de andra två styrdokumenten. / Schools are controlled by several policy documents; these exist at national- local authorityand school level. It is up to each local government to hold responsibility and maintain the goals specified in the policy documents. The purpose of this essay is to study the texts that control schools and specific changes in the use of the term pupil throughout the policy documents. The study focuses on the term pupil in the governing documents: SOU 1992:94, Lpf 94 and one sample school curriculum. The research method used is text analysis comprising two specific branches: content analysis and discourse analysis. Using content analysis the term pupil can be seen in an individual and group perspective where the usage of the word shifts throughout the policy documents. In discourse analysis the term pupil changed meaning from the top document SOU 1992:94 to the bottom document, school level. In SOU 1992:94 the pupil is part of a group whereas in the school curriculum document the pupil is viewed as an individual. The conclusions that can be made from this study are in agreement with Foucault’s view. The term pupil is used to regulate and standardise in both education and school situations, and a more specific meaning of the word pupil can be seen in the school curriculum than in the other two documents.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken betydelse lärarenhar för elevens motivation till lärande i skolan. Fokus i studien ligger på att se hurmotivation från lärare kan påverka elevers inställning till skolarbetet och skolan, menockså vilka olika metoder som lärare kan använda sig av för att motivera elever. Studienär gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren är en av flerakällor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lärare och elev kan vara betydelsefull för elevens inställning till skolarbetet.Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lärare framkommit som ett ofta använd och effektiv metod.

Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lärare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet är även att undersöka vad lärare anser om användbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehåller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i år 6. Den empiriska delen är uppdelad i tre delar; elevenkäten, lärarenkäten och lärarintervjuerna. Resultatet av elevenkäten visar bl.a. att eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, men att de har svårt att motivera varför det är bra att ha i skolan. Undersökningen åskådliggör att den undersökta läraren vet mer om vissa elevers uppfattningar än andras. Vissa uppfattningar är enklare för läraren att ha kunskaper om. Intervjuernas resultat visar också att lärarna anser att kunskapen om uppfattningar är viktig och användbar, men att de har lite erfarenhet av ämnet.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt. Interventionernas effekt mättes med hjälp av olika instrument som till stor del fokuserade på kroppsfunktion. Interventioner som beskrevs var; användning av viktväst, stabilitetsboll och en speciell sittdyna i klassrummet, samt olika strategier, anpassningar av aktivitet, fysisk och social miljö i skolan. Effekten av interventionerna varierade i de olika studierna och det verkade finnas ett samband mellan deltagarnas grad av svårigheter, interventionens utformning och/eller kontexten av interventionen. / The project aimed to describe the current research of school-based occupational therapy interventions for children with attention difficulties. A literature study was conducted to provide a description of existing research and knowledge about interventions for occupational therapists. The literature study was carried out in digital data bases and consisted of eight scientific articles from year 2007 to 2012. The result describes school-based interventions for children who were between five and sixteen years old, with and without any diagnosis. The interventions based on different approaches. The effectiveness of the interventions was measured by different instruments which mostly focused on body functions. The interventions which are described was; weighted vest, stability ball, Disc’o’sit cushion, various strategies and adjustments of the activity, physical and social environment. The effect of the interventions varied in the different studies and there seemed to be a correlation between participants' degree of difficulty, the design and/or the context of interventions.

Bakgrund: Internetanvändandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebära en risk att bli utsatt för nätmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nätmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingår att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nätmobbning påverkar elevers hälsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor. Data analyserades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I analysen framkom att nätmobbning på olika sätt bryter ner elevers välbefinnande. Detta genom att den tär på eleverna, påverkar självbilden, orsakar självdestruktivt beteende och skapar stress. Den kan även påverka utsatta elevers sociala relationer genom att den skapar bristande tillit, utanförskap och i att de uppvisar utåtagerande beteende. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter stämmer väl överens med tidigare forskningsresultat där barn och ungdomar beskriver hur de påverkats av nätmobbning. Nätmobbning påverkar ibland inte bara den utsatta eleven utan kan även uppfattas som en kollektiv kränkning mot en hel grupp eller familj. Enligt författarna kan nätmobbning ses som en riskfaktor som kan påverka elevers känsla av sammanhang och därmed påverka deras hälsa negativt. / Background: The use of internet offers an arena for social interaction but can imply a risk of being subjected for cyberbullying. Several children and youth describe negative emotional and psychological effects as a cause of cyberbullying. It is a part of the school nurse responsibility to work proactive and health- promoting with physical, psychological and social environment in the school.Aim: The purpose of the study was to describe school nurses experience of how cyberbullying affects health of pupils in intermediate- and senior level.Method: Data collection was made by qualitative interviews with seven school nurses. Data was analyzed using an inductive approach to a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).Results: The analysis showed that cyberbullying has a deteriorating effect on pupil’s wellbeing in various ways. It drains the pupils mentally, affects the self-esteem, causes self destructive behavior and creates stress. It can also affect exposed pupils social relationship by the way it causes degraded self confidence, alienation and acting out behavior.Conclusion: The school nurses experience matches the results from earlier research studies where children and youth describe how they are affected by cyberbullying. Cyberbullying may sometimes affect not only the exposed pupil but also be regarded as a collective insult against a whole group or family. According to the authors, cyberbullying may be seen as a risk factor which can affect the pupil’s sense of coherence and thus affect their health in a negative way.

No description available.