<p>Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka vad fritidspedagoger säger om hur de arbetar med integration av nyanlända elever. Detta mot bakgrunden att många människor, under de senaste decennierna, sökt sig till Sverige av olika anledningar. Arbetet har det institutionella perspektivet som teoretisk utgångspunkt, fritidshemmet som institution och de elever och personal som vistas där påverkas och förändras i takt med samhällsförändringar. Den stora invandringen påverkar samhället i allmänhet och de svenska skolorna i synnerhet. När nästan var fjärde elev i den svenska skolan talar ett annat modersmål än svenska finns det gott om utmaningar för de som verkar i skolans olika verksamheter. I den här studien har sju fritidspedagoger med lång erfarenhet från arbete i fritidshem intervjuats. Resultatet från intervjuerna presenteras i 11 kategorier. En stor del av informanternas svar handlar om hur politiska beslut har gjort arbetet med nyanlända elevers integration svår. Vidare visar resultatet att några av de intervjuade fritidspedagogerna anser att det är svårt att få till en god integration när många skolor består av en stor majoritet med utländska elever. En annan slutsats som framkommer ur resultatet är att informanterna är överens om att fritidsverksamheterna har god effekt på integrationen av de nyanlända eleverna. Detta beroende på att de under mer informella former får möjlighet att integreras i barngruppen samt får större möjlighet till språkutveckling, ofta med leken som grund. Det hade varit mycket intressant att i en vidare forskning undersöka hur skolledningar och politiker avser ge fritidspedagogerna större stöd i deras arbete för integration av nyanlända elever.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur politiker med skolan som ansvarområde samt skolchefer uppfattar möjligheten att skapa god lärmiljö för elever med utvecklingsstörning i grundskola. Jag har intervjuat sex skolchefer och sex politiker med kvalitativa intervjuer och undersökt hur informanterna ser på möjligheten att elever från särskola får sin utbildning i grundskolan. Jag har även undersökt hur informanterna beskriver arbetet med integrering mellan grundskola och särskola. Resultatet visar att informanterna såg olika på möjligheten för elever från särskola att få sin utbildning i grundskolan. De respondenter som såg det som möjlighet för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, hade annorlunda uppfattningar om skolans mål, elevernas möjligheter till socialt samspel och lärarnas kompetens än de som såg mera hinder. De respondenter som ansåg att det fanns hinder för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, betraktade skolans mål främst i relation till elevers individuella utveckling, de såg svårigheter i socialt samspel och en omöjlighet för lärare att anpassa undervisningen. Respondenterna uppger att kommunerna styrde på olika sätt, antingen genom tydliga politiska mål eller genom ekonomin. Alla informanter ansåg att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att inkludering ska lyckas. Men även här gick tankarna isär om vad som är möjligt. Några av informanterna såg möjligheterna till kompetensutveckling och att anställa den kompetens som behövs, medan andra såg det som att utmaningarna för lärarna skulle bli för stora ändå. Rektor sågs som den som har ansvar för att kompetensen finns, samt att lärarna får det stöd som behövs. Ingen kommun uppgav ekonomi som en faktor som påverkar om inkludering är önskvärt eller inte. I relation till tidigare forskning om möjligheter för inkludering av elever med utvecklingsstörning, har denna studie om politikers och skolchefers uppfattningar lyft fram flera viktiga aspekter, såsom betydelsen av hur respondenter ser på skolans uppdrag och mål, samt betydelsen av lärares kompetens, stöd till lärare och medveten politisk styrning.

Matematiskt särbegåvade elever definieras som de individer som har en djupare förståelse för matematikämnet än normalt. De anpassningar dessa elever behöver skiljer sig från hur elever med svårigheter inom ämnet stöttas. Att modifiera undervisningen till en högre abstraktionsnivå är inte enkelt. Att dessutom upptäcka vilka individer i klassen som är i behov av sådan anpassning är inte heller självklart. Syftet med denna studie är således att belysa vad didaktisk forskning säger om hur matematiskt särbegåvade elever kan identifieras och genom anpassningar utmanas. Metoden för analysen är en genomförd litteraturstudie där både svensk och internationell forskning analyserats. Materialet har granskats genom närläsning och komparativ analys.   Det analyserade materialet pekar på att en matematiskt särbegåvad elev är nyfiken, effektiv, snabbtänkt och har hög logisk resonemangsförmåga. Dock är dessa elever individer vilket gör att identifiering inte enbart kan ske genom beteendedrag utan behöver kompletteras med tester. Hur matematiskt särbegåvade elever ska utmanas för att nå sin fulla potential råder det delade meningar om. Analysen av den valda forskningen pekar dock på att dessa elever, oavsett anpassningar, mår bra av att vara inkluderade i klassgemenskapen och inte särbehandlas i för stor utsträckning. Studien påvisar också att Sverige behöver mer forskning på området då flera andra länder ligger före i arbetet med hur skolan ska anpassa verksamheten för matematiskt särbegåvade elever.

I denna uppsats undersöks olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Lämplig pedagogisk teori till denna undersökes blev KASAM.  Metoden som användes var kvalitativ intervju där fem lärare berättade om deras erfarenheter kring bemötande och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Det visade sig att lärarna saknade den önskade kompetensen som de menar behövs i sin yrkesroll, som idag inte längre bara innebär att undervisa.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur lärare kan arbeta med läsinlärninghos elever som går de lägre årskurserna i grundskolan. Frågeställningen somlitteraturstudien utgick ifrån var ”Med vilka insatser kan lärare hjälpa till med dentidiga läsinlärningen?”. I denna litteraturstudie kommer vi att fokusera på denläsinlärning som sker hos elever i grundskolan i årskurserna F – 3. Vidare kommerdet även att tas upp vad styrdokumenten skriver om lässtrategier och deras betydelseför läsinlärningen hos elever i de tidigare skolåren.Därefter presenteras problemområdet. Forskningen tyder på att läsningen är en såkallad förvärvad förmåga, en förmåga som både behöver tränas upp och kontinuerligtarbetas med. För att träna upp läsförmågan börjar de yngre eleverna oftast medljudningsstrategier som kommer att bilda ord och ordförståelse.Metoden för datainsamlingen påbörjades med att identifiera nyckelord, för att sedananvända dessa nyckelord när informationssökningen skulle genomföras. När sedaninformationssökningen var avklarad, skrevs datan in på det stället i dennalitteraturstudie som passade bäst in, efter det skrevs det både en resultat- ochmetoddiskussion, för att sedan skriva in implikationer inför examensarbete II somkommer att skrivas nästa år. I resultatet av denna litteraturstudie påvisades det att detbästa sättet av den forskning som vi har tagit del av var att lära elevernabokstavsljuden till att börja med, för att sedan gå vidare till att ljuden bildar båderiktiga och ”nonsensord”.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör ordning och reda i skolan.Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta. De uppger att lärarens roll för om ordning och reda uppstår är väldigt viktig. Eleverna menade vidare att oron i klassrummet orsakades av stimmiga elever som inte lyssnar på lärarna utan istället är högljudda, svarar emot och har svårt att sitta still. Det är inte uppenbart för eleverna att lärarna jobbar för att stoppa mobbing och våld.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som vartysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ”tyst elev” med enelev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation. Eleverna valde att vara tysta när hela klassen var samlad. Huvudanledningen var att de kände rädsla och obehag inför vad klasskamraterna skulle tycka och tänka om dem och deras yttranden. Detta trots att de gick i en klass som de trivdes och kände sig trygga i. Diskussioner och uppgifter i små grupper var ett konkret förslag på sätt att arbeta för att de tysta eleverna skulle våga komma till tals och bli mer delaktiga i sitt lärande. / The purpose of the study was to broaden, renew and enrich the knowledge of studentswho are quiet in the class room. For the empirical part of the study a “quiet student”was defined as a student who said nothing or very little in whole class situations. Themethod used was a qualitative interview study combined with observations. Four 11thgrade students were interviewed on account of being quiet and asked about theirexperience of their situation. The students choose to keep quiet in the classroom. Themain reason was the fear and discomfort they felt about what their class mates mightthink about them and their utterance. Discussions and exercises in small groups was one way for quiet students to start talking and become more involved in their education.

Bakgrund: Förekomsten av ångest bland barn och ungdomar ökar. Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete som syftar till att förbättra den psykiska hälsan. Elevhälsan i Sverige, där skolsköterskan är en del i ett team, har som arbetsområde att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland elever. Ångest har visat sig vara det vanligaste psykiska problemet bland eleverna som besökte skolsköterskorna. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av sammanhanget utifrån dennes premisser och en förutsättning för personcentrerad vård är patientberättelse, partnerskap mellan personen och personal samt dokumentation. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskan kan stödja elever med ångestproblematik. Metod: Integrativ litteraturstudie med databassökning i tre omvårdnadsinriktade databaser samt manuell sökning. Resultat: Av 15 studier framkom huvudkategorin Processinriktat arbete med underkategorierna identifiering, behandling och uppföljning. Identifiering innefattade screeningverktyg och skapa förtroende med eleven. Behandling innefattade enskild behandling, gruppbehandling samt virtuell kommunikation. Uppföljning innefattade den individuella uppföljningens betydelse, vårdnadshavarens betydelse, teamsamverkans betydelse och dokumentationens betydelse. Slutsats: Alla delar i det processinriktade arbetet är lika viktiga och tillsammans med det personcentrerade förhållningssättet skapas en helhet i skolsköterskans stödjande arbete kring elever med ångestproblematik.

Denna studie undersöker vad det är i åtgärdsprogram som överklagats av vårdnadshavare till Skolväsendets Överklagandenämnd, som är en del av den statliga, juridiskt kontrollerande styrningen av skolväsendet. Studien undersöker också hur Skolväsendets Överklagandenämnd beslutat i förekomna ärenden samt hur nämnden skrivit fram vägledande råd. Fullskalestudien som sträcker sig mellan 11-07-01 till 12-03-01 bygger på 24 överklagade och granskade åtgärdsprogram, vårdnadshavarnas yttranden samt nämndens beslut.   Resultatet visar att vårdnadshavarna, i många fall, överklagar processen, hanteringen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Skolväsendets Överklagandenämnd granskar och tar besut utifrån hur väl huvudmannen har följt skollagens skrivning kring arbetet med åtgärds­program. Nämnden granskar innehållet, åtgärderna och åtgärdernas omfattning i förhållande till elevens påvisade behov. Av de 24 överklagade åtgärdsprogrammen har nämnden avskrivit 7 ärenden som inte uppfyllt kriterierna för ett överklagande. I 10 fall har ärendet avslagits och åtgärdsprogrammet fastställts. 7 ärenden har bifallits, där åtgärdsprogrammet upphävts och återvisats till rektor för ny prövning. I besluten skriver Skolväsendets Överklagandenämnd fram sin bedömning och ger i förekommande fall råd utifrån ett juridiskt perspektiv. I diskussionen avhandlas hur tolkningen av skolans uppdrag påverkar elevens möjlighet till likvärdig och jämlik utbildning.