I studien undersöks hur barn uppfattar begreppet fritid. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie baserad på två gruppintervjuer med samma barn. Resultatet visar att barnen uttrycker att fritid bara räknas som fritid om den innehåller sociala relationer, personlig utveckling och aktivitet. Barnen behöver under sin fritid kunna förhandla med vuxna kring regler och ansvar. Fritid handlar om hur barn ser på den egna verkligheten. Det viktigaste för barnen är deras sociala relationer, de ändrar sina egna åsikter om vad de önskar göra under sin fritid för att passa in i kamratgrupper. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingen och exkluderingen av barn i behov av stöd på förskolan. Vi har även undersökt några verksamma pedagogers syn på barn i behov av stöd i verksamheten och hur de bemöter dessa. I början av arbetet har vi valt att introducera några av de problem som kan påträffas under barns tid på förskolan. Datainsamlingen har skett genom specialförskolor. Resultatet visade på att det finns stora skillnader men även likheter i arbetet med barn i behov av stöd. Studien visar på att det är pedagogernas synsätt och engagemang som har störst betydelse i arbetet med barn i behov av stöd.

Skolans styrdokument poängterar vikten av att alla elever ska få möjlighet till den undervisning de har rätt till. Målet är en inkluderande skola för alla, och en del i denna process är enligt tidigare forskning att skapa ett gott klimat i skolan och i undervisningen.   Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett tillitsfullt klimat i undervisningen samt hur det skapas. Ett ytterligare syfte var att försöka begreppslägga ett tillitsfullt klimat i relation till inkludering. För att kunna göra detta använde jag mig av den kvalitativa, halvstrukturerade forskningsintervjun. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär att pedagogens uppfattningar av fenomenet ett tillitsfullt klimat står i fokus. Mitt empiriska material, i form av pedagogernas utsagor, har tolkats med hjälp av meningskoncentrering samt fenomenografisk uppfattningskategorisering, med ytterligare inspiration av hermeneutiken.   Studien visar på variationer i uppfattningarna om vad ett tillitsfullt klimat är, och hur det uppstår, och att det finns såväl en pedagogisk som relationell aspekt. De tydliga ramarna och positiva förväntningarna är av stor vikt tillsammans med en flexibel undervisning där elevens behov står i centrum. Den sociala interaktionen mellan lärare och elev är också mycket betydelsefull, där intresset för elevens person och mående lyfts fram, samtidigt som pedagogerna också poängterar tryggheten i gruppen. Utsagorna visar ytterligare att det finns en uppfattning om att det finns en stark korrelation mellan ett tillitsfullt klimat i undervisningen och inkludering, där pedagogerna är överens om att de är tydligt avhängiga av varandra.

The aim of this study is to examine preschool teachers experience and thoughts about stress in preschool. The study is based on a sociocultural theory, were the interaction and communication has a central role. We wanted to enrich our qualitative study by finding out how preschool teachers thinks children and themselves get affected by stress and which strategies and methods they use to prevent stress in the preschool. The questions asked in this study are: what causes stress in children and the pedagogues? How does stress affect the children according to the pedagogues? How does the pedagogues get affected by stress? And what does the pedagogues do to prevent stress in the preschool? This questions were answered by using qualitative interviews on six preschool teachers from two preschools in Stockholm. The result indicate that all the participants are experiencing stress on an almost a daily basis. Some of the causes of stress where: the size of the child groups, the sound levels and lack of time. The results of how children gets affected according to the pedagogues indicate that they: have difficulties with concentration, some get outraged, speeded and some of the children's reaction is to get silent. The pedagogues stress is expressed by: getting irritated, feeling fatigue, having symptoms as palpitations and headache. When it comes to which strategies and methods they use to prevent and reduce the stress levels they: reorganize activities, groups and routines and also the environment. The communication between the colleagues is also an important factor.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolans verksamhet, sett ur pedagogers perspektiv. I fokus står möjligheter såväl som hinder. Avsikten med studien är att bidra med ett diskussionsunderlag om hur förskolans demokratiuppdrag gällande barns inflytande kommer till uttryck i verksamheten. För att nå syftet används följande frågeställningar: - I vilka sammanhang upplever pedagogerna att barn får möjlighet till inflytande? - Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna finns med att ge barn inflytande? - Vilka pedagogiska förmågor beskrivs vara av värde för att barns inflytande ska kunna komma till uttryck? Studien har en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på fyra olika förskolor. Teorier som använts för att analysera resultatet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och det centrala begreppet den proximala utvecklingszonen samt Bubers relationsteori och begreppen omfattning, acceptans och konfirmering. Resultatet pekar på att barn ges inflytande i förskolan i olika sammanhang, så som i projektarbete, lek och utformandet av den fysiska miljön. Resultatet visar också att pedagogers olika förhållningssätt och barngruppens storlek kan upplevas som hinder för att kunna ge barn inflytande. Möjligheter med barns inflytande som framkommer i resultatet är att barns lärande gynnas och att deras självkänsla ökar, samt att pedagogers arbetsglädje ökar. I resultatet framträder även olika pedagogiska förmågor som är av värde i sammanhanget, så som att lyssna, observera och vara trygg i sin ledarroll.

A health-promoting workplace is created through the joint efforts of employers, employeesand the society. In today's society a lot of time is spent at work, and work is seen more as aprerequisite for health, by creating a sense of identity for the individual as well as socialstatus. Today many teachers feel stress at work, where threats and violence arecommonplace. If given the opportunity to switch careers, half of all the teachers wouldchoose a different profession.The purpose of the study is to examine how teachers at a private elementary school describetheir working environment and how they experience health promotion in their workplace.Seven qualitative individual semi-structured interviews were conducted, and the materialwas structured with a manifest content analysis. Categories and sub-categories created theend result. The results show that teachers experience a lack of continuous health promotionin the workplace. Few actions are made to improve health and the teachers feel that stress,threats and violence exist in the workplace.There is a belief that management together withteachers could create a good working environment and that management is open to theteachers’ proposals.The conclusions of the study are that the teachers experiencing stress, threats and violence inthe workplace. They feel that the discussion about health work is absent and do not think thatthe management shows enough interest in the matter. The teachers lack the commitment andencouragement from the management. / En hälsofrämjande arbetsplats skapas genom ett gemensamt arbete från arbetsgivare, arbetstagare och samhället. I dagens samhälle spenderas mycket tid på arbetsplatsen och arbetet ses mer som en förutsättning för hälsa, detta genom att skapa identitet och social status. Det är många lärare som känner stress på arbetet, även hot och våld är vanligt förekommande. Om det gick att välja yrke igen skulle hälften av lärarna välja ett annat yrke.Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på en privat grundskola beskriver sin arbetsmiljö och hur de upplever att hälsoarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Undersökningen har utförts med sju kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att strukturera materialet. Resultatet visar att pedagogerna upplever att det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är bristande. Det sker ett fåtal insatser för att förbättra hälsan och pedagogerna upplever stress, känsla av otillräcklighet, hot och våld på arbetsplatsen. Det finns en upplevelse av att ledning tillsammans med pedagogerna kan skapa en bättre arbetsmiljö och att ledningen har en öppenhet för pedagogernas förslag.Slutsatsen av studien är att pedagogerna upplever stress, hot och våld på arbetsplatsen. De upplever att diskussionen kring hälsoarbetet är frånvarande och tycker inte att ledningen visar något intresse i frågan. Pedagogerna saknar engagemang och uppmuntran från ledningen.

Syfte: Syftet med studien är att få reda på om det är någon skillnad i hur manliga respektive kvinnliga pedagoger bemöter flickor och pojkar i verksamheten. Metod: Den här studien baseras på två kvantitativa verktyg, enkät och observationsschema. Enkäten har skickats ut till samtliga förskolor i två medelstora kommuner, där 56 pedagoger har valt att delta, och observationsschemat grundas på 10 pedagoger. Pedagogerna är fördelade manliga/kvinnliga och på småbarnsavdelning respektive syskonavdelning. Resultat: I vårt resultat har vi, genom enkäterna, kommit fram till att manliga och kvinnliga pedagoger tror att de har olika förväntningar på barn beroende på kön. Observationerna visar dock att de tänker lika i många frågor och där inte alls skiljer sig från varandra. Vi har även kommit fram till att kvinnor riktar mer av sin uppmärksamhet till pojkarna i förskolan, både genom tilltal och tillsägelser, medan männen riktar lika stor uppmärksamhet till pojkar respektive flickor i både tilltal och tillsägelser.

Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: ·         Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? ·         Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

Studiens syfte var att undersöka föräldrars uppfattningar av samverkan mellan förskolan och hemmet samt deras önskemål om hur de vill att samverkan ska fungera. Studien utgick från frågeställningarna: vilka uppfattningar har föräldrar om samverkan med pedagogerna i förskolan? samt hur föräldrar vill att samverkan ska fungera med pedagogerna i förskolan? Forskningsansatsen har en fenomenografisk utgångspunkt då föräldrarnas uppfattningar och erfarenheter varit i fokus. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien består av sex föräldrar med minst ett barn i förskolan. Föräldrarna som medverkar i studien kommer från samma komun men har barn på olika förskolor. Även forskningsetiskt är detta viktigt då det ger en bredare bild och inte bara ser till en förskola. Empirin analyserades i ett sociokulturellt perspektiv samt med Watzlawicksks kommunikationsteori.  I resultatet framgår det att föräldrarna överlag är nöjda med hur samverkan sker mellan förskola och hem idag. Den samverkansform som utmärkte sig bland föräldrarna var tamburkontakten/dagligkontakten eftersom alla föräldrar påtalade vikten av det dagliga mötet. Däremot framgår det att föräldrarna upplever samverkansformer som exempelvis föräldramöten bör förändras från att vara en envägskommunikation till att bli ett forum för diskussioner.  Studiens slutsats blev att föräldrarna anser att god samverkan är kommunikation och att föräldrarna upplever att de får vara delaktiga i sina barns vardag på förskolan.

Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan.  Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan.   Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk.  Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex.  samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.