<p>Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.</p>

<p>Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.</p>

<p>By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool.</p><p>The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has.</p><p>Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development.</p><p>Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences</p>

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk. I leken kan man få in många olika språkutvecklande aktiviteter. Det visade inga större skillnader mellan de två olika bostadsområdena hur de jobbar. Skillnaderna beror mer på pedagogernas egna tankar. Skillnaderna som visade sig var att pedagogerna som jobbade med barn som inte hade svenska som modersmål var mer inställda på att de måste få in ord i allt de gör och att modersmålsläraren har en viktig roll i verksamheten. Resultatet visade också att pedagogen ansåg sig själv ha en viktig del i det hela.</p><p>Nyckelord: Flerspråkighet, lek, pedagoger, språkutveckling</p>

No description available.

<p>När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker. Jag märkte då att de äldre barnen valde könstypiska leksaker. Flickorna valde dockor medan pojkarna lekte med bilar. Jag har nu valt i detta arbete att forska vidare om barnens lek med betoning på lekmiljön.</p><p>Jag observerade barnen inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv. När jag observerade barnen tittade jag på vilket material barnen lekte med och med vilka barnen lekte. Jag intervjuade även pedagogerna på förskolan för att se hur de såg på barnens lek.</p><p>Det jag kom fram till med hjälp av observationerna, var att barnen oftast lekte könsuppdelat och om de lekte könsindelat så lekte de på olika sätt. Pojkarna och flickorna tränade även olika saker i sina lekar. Pojkarna tränade grovmotoriken med tanke på att de sprang, klättrade och utmanade varandra i sina lekar. Flickorna tränade mest finmotoriken i sina lekar då de pysslade, rörde i grytor och gjorde andra lugna aktiviteter.</p><p>Barnen leker med olika kamrater beroende på vilka som är på förskolan just den dagen. Därför lekte pojkar och flickor ibland tillsammans men oftast lekte de könsuppdelat; pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarna och flickorna använde alla rummen på förskolan. Detta för att det fanns lekmaterial som lockade båda könen.</p><p>Av intervjuerna fick jag veta att pedagogerna på förskolan inte arbetat utifrån ett genusperspektiv i verksamheten. När de t.ex. skapade lekmiljön utgick de ifrån barnen bästa istället för att försöka locka båda könen. Det visade sig dock att både flickor och pojkar lockades av lekmiljön på förskolan. Jag tycker därför att förskolan uppfyller det som står i likabehandlingsplanen.</p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka om lekmiljön, på förskolan, inomhus och utomhus påverkar barnens val av lekmaterial och lekkamrat ur ett genusperspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>Literature is telling us that children between five and six years old are more aware of the opposite sex than they were before. Children of this age also tend to know what kind of toys a boy should play with and what toys a girl will prefer. I choose to write about this phenomenon in the pre-school environment and if the children’s surroundings affect their choice for gender specific toys.</p><p>I have observed children between four and five years old in their play environment both inside the pre-school and also in their outdoor environment. My conclusion is that boys and girls most of the time play separate; girls like to play with other girls and boys likes to play with other boys. If boys and girls are playing together, they are playing in different kinds of ways, the girls are more likely to act like the “mother” during the games and the boys play the character of the “father”.</p><p>I have also interviewed the pre-schoolteachers to find out if they had thought about the gender perspective when they created the indoor and outdoor environments. I found out that they had adapted the pre-school environment for both boys and girls together. The children, despite sex, are attracted to the play environment in the pre-schools I have visited, so I think the teachers, although unaware of the gender perspective, have done a good job to create the facilities they have for both boys and girls.</p>

Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen. Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts. Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning. Pedagogerna i enkätundersökningen är överrens om att deras eget intresse ger ett starkt engagemang och en glädje i lärandet, det gäller att ha roligt tillsammans. Pedagogerna belyste vikten av planering Inför ett skogsbesök. Tjugotvå pedagoger ansåg att en viss planering krävs för att hålla barnens intresse vid liv medan sex pedagoger ansåg att en detaljplanering var viktig. Åtta pedagoger såg däremot att planering var inaktuellt då naturen ger barnen så mycket genom att bara få vara och sysselsätta sig själva. Samtidigt menar pedagogerna att medupptäckandet tillsammans med barnen är viktigt och att ställa de didaktiska frågorna som var, hur, när och varför. Undersökningen visar att pedagogerna anser att barnen lär sig i naturen. De använder sig av alla sina sinnen och pedagogerna är överens om att barnets eget lärande framkommer genom leken i skogen. Pedagogerna nämnde gruppstorleken som ett hinder för att se varje barns lärande i skogen vilket också resulterade i färre besök i skogen. En slutsats i undersökningen varför vissa förskolor besöker skogen fler gånger än andra kan vara att de delar upp sig i skogen och får på detta sätt en mindre hanterbar grupp att utforska tillsammans med. Detta ger en större möjlighet för pedagogen att se varje barn. En annan orsak till att pedagogerna inte besöker skogen så ofta kan kanske bero på att de saknar kunskap om hur och vad de kan lära barnen i naturen. Detta skulle underlätta om cheferna lät utbilda fler pedagoger inom ämnet natur. Med sin kunskap i ryggsäcken kan pedagogerna vara medupptäckare tillsammans med barnen och de kan lära av varandra.

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder . Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat.

Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat. Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.