No description available.

<p> </p><p> </p><p> </p><h1>Abstract</h1><p>This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;</p><p> </p><p>·         <em>What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? </em></p><p>·         <em>How do the children act in the interaction with the teachers?</em></p><p> </p><p>On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.</p><p> </p><p>Keywords: teachers, occupation, preschool, observation</p> / <p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><p>Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;</p><p> </p><p>·         <em>Vad</em> <em>gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus?</em></p><p>·         <em>Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna?</em></p><p><em></em></p><p>Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek.</p><p>Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation</p>

No description available.

Abstract This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund &amp; Sundell (2007) and Dömötri &amp; Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;   ·         What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? ·         How do the children act in the interaction with the teachers?   On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.   Keywords: teachers, occupation, preschool, observation / Sammanfattning Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund &amp; Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri &amp; Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;   ·         Vad gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus? ·         Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna? Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek. Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation

No description available.

Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor. I utvärderingen efter genomförda övningar svarade pedagogerna lite diffust på hur de känner inför att arbeta med teknik efter att ha arbetat med övningarna. Jag tolkar det som att pedagogerna inte känner sig säkrare på hur de ska arbeta med teknik men att de har fått ett positivt möte med teknik i förskolan.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.

Bakgrund Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?   Syfte Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster? Metod I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv. Resultat De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt.

Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen