Syftet med uppsatsen är att undersöka ljudnivån på förskolan, vad den beror på, hur den påverkar barn och pedagoger samt vad pedagogerna gör för att förbättra situationen. Observationer i barngruppen och intervjuer med pedagogerna gjordes för att kunna få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att ljudnivån på förskolan är ganska hög och det beror på många olika faktorer som till exempel barnens ljud, för stora barngrupper och materiella ting som låter. Den höga ljudnivån på förskolan påverkar både barn och vuxna på ett negativt sätt där pedagogerna märker att barnen blir stressade och pratar högre; hörseln försämras samtidigt som det påverkar barnens koncentrationsförmåga. Pedagogerna märker även själva att de blir stressade och trötta samt att deras arbetsförmåga blir påverkad av den höga ljudnivån. Den höga ljudnivån är inte bra alls för alla de som vistas i lokalen. För att förbättra situationen använder pedagogerna pedagogiska åtgärder som t.ex. att dela upp barnen i små grupper, planera och styra barnens aktiviteter samt använda materiella åtgärder som till exempel ljuddämpande ”tassar” på bord och stolar.

I denna studie behandlas barns inflytande i relation till arbetslags arbetssätt på två förskolor. Studien fokuserar främst på de olika arbetslagens arbete med barns inflytande i förskolan för att därefter urskilja eventuella skillnader och likheter samt hinder och möjligheter i arbetslags vardagsarbete med barns inflytande. Intresset för barns inflytande uppkom i samband med tidigare erfarenheter som påvisar skillnader i arbetslags olika arbetssätt. Av den anledningen fann vi området intressant att undersöka vidare.Studiens syfte är att undersöka hur arbetslag från två förskolor resonerar kring sitt arbete med barns inflytande. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är strukturerade kvalitativa intervjuer och har genomförts enskilt med åtta verksamma pedagoger.Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan förskolors arbete med barns inflytande, vilka är beroende av olika hinder och möjligheter som arbetslagen ges. Den största skillnaden som framkommer i studiens resultat är hur de olika arbetslagen tillvaratar barns inflytande i de olika moment som finns i förskolan. Den ena förskolans arbetslag menar att barns inflytande främst tillvaratas i bestämda aktiviteter och hämmas i rutinsituationer medan den andra förskolan förklarar motsatsen. Studiens resultat visar även att pedagogers olika barnsyn och förhållningssätt samt organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet med barns inflytande.

No description available.

The purpose of my study is to investigate whether the preschool teachers in three districts in a medium size city in Sweden utilize the hallway, where parents drop off and pick up their kids, in a manner conducive to language developing. I am interested in finding out whether there are any differences between the districts. The method I have used is non-participatory observations. My theoretical starting point is Lev Vygotsky's sociocultural theory. My interest was piqued when I read a report from the Swedish Schools Inspectorate (Skolinspektionen). In 2015 the Swedish Schools Inspectorate conducted unannounced audits at 196 randomly selected preschools throughout the country. Several preschools had difficulties living up to their pedagogical duties. Against this background, I think it is interesting to investigate whether this is true also for the preschools in the medium size city in Sweden. The results of my study show that language development for all children in the hallway requires a combination of several strategies . The results also show that it takes more than verbal communication to make a situation language developing . There are strategies that all preschool teachers in the three districts is working with in the hallway. But the result also shows that there are differences in strategies.

Syftet med studien har varit att skapa en uppfattning om verksamma förskollärares förhållningssätt till läroplanen med fokus på tekniken i förskolan samt att skapa en bild av rektorernas arbete för att förankra revideringarna av läroplanen hos pedagogerna. Undersökningen har begränsats till att omfatta förskollärare i en mellansvensk kommun. Bakgrunden till undersökningen är de revideringar av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som Skolverket arbetat fram och som fastslagits av regeringen i augusti 2010. Samtliga förskollärare i undersökningen är medvetna om att läroplanen har reviderats men inte alla vet vad revideringarna innebär. Undersökningen tyder på att revideringarna till viss del har påverkat pedagogerna till att ge teknik mer utrymme i förskolan. Minst en förskola har antagit en teknikprofil till följd av ämnets förtydligade i läroplanen.

Syftet med vår studie var att undersöka och studera flickors och pojkars lek i förskolan. Vi valde att fokusera på genusperspektivet med en inriktning på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek. Vi tog stöd i läroplanen som nämner att barn ska få leka i en trygg miljö där leken ska vara rolig. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som handlar om verksamma pedagoger kan se skillnad eller inte i den fria leken och vilka faktorer som kan ha betydelse för dessa skillnader i flickors och pojkars lek. Metoden som vi valde att arbeta med var intervjuer till verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt sju pedagoger från fyra olika förskolor. Alla verksamma pedagoger som blev intervjuade var kvinnliga förskollärare och de har arbetat inom förskoleverksamheten i 1-36 år. Det resultat som vi kom fram till var att samtliga pedagoger som blev intervjuade delvis kunde se skillnader i flickors och pojkars lek. De faktorer som bidrog till dessa skillnader var hur hemmiljön såg ut, vilka leksaker barnen leker med och vilka intressen som varje enskilt barn har. De verksamma pedagogerna tyckte även att det handlade om vilken slags attityd föräldrarna har till genus, om skillnaderna i leken beror på biologiska- eller sociala skillnader. Vidare visade resultatet att alla pedagogerna instämmer med att den fria leken ska vara fri där pedagogerna inte går in och avbryter en lek om den inte verkar gå överstyr. Samtliga pedagoger tyckte att genus var något som de ansåg vara väldigt aktuellt i dagens samhälle och något som var väldigt intressant att fundera och arbeta kring.

Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

Forskning visar att arbetsmiljön är viktig för människans välmående eftersom människan tillbringar mycket tid på arbetet. Syftet med den här studien var att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar om arbetsrelaterad stress i förskolan. Vi ville undersöka pedagogers syn på orsaker till arbetsrelaterad stress i förskolan, hur barnen påverkas av pedagogers stress samt hur ohälsosam stress kan motverkas. Vid undersökningen använde vi oss av kvalitativ intervju med fem pedagoger för att få fram utförliga svar. Resultatet visade att pedagogerna upplever stress på arbetet och orsakerna till detta är många. Det framkom att barn påverkas av pedagogers stress främst genom att bli oroliga och stressade. Av resultatet framkom även hur ohälsosam stress kan motverkas, exempelvis genom att minska barngrupperna och genom att ha en god struktur i arbetet. Studien visar slutligen att goda relationer i arbetslaget är en viktig del i arbetet för att motverka ohälsosam stress i förskolan.

<p>Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. </p><p>Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.</p>

<p>Mitt syfte med det här arbetet är att konstruera ett arbetsmaterial med tillhörande lärarhandledningar som pedagoger kan ha nytta av i sitt arbete med teknik inom förskolans verksamhet. Jag vill veta om det kan bli lättare för pedagoger i förskolan att arbeta med teknik efter att ha genomfört dessa teknikövningar. Innan jag utformade teknikövningarna fick pedagogerna och barnen på berörd förskola komma med önskemål inom vilka teknikområden de ville få övningar i. Utifrån pedagogernas och barnens önskemål kring teknikarbete utformade jag sedan åtta olika övningar med tillhörande lärarhandledningar. Därefter fick pedagogerna arbeta med övningarna i två veckor. I utvärderingen efter genomförda övningar svarade pedagogerna lite diffust på hur de känner inför att arbeta med teknik efter att ha arbetat med övningarna. Jag tolkar det som att pedagogerna inte känner sig säkrare på<em> hur</em> de ska arbeta med teknik men att de har fått ett positivt möte med teknik i förskolan.</p>