Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna. Resultatet blev att pedagogerna var delaktiga i barnens lek till viss del genom att aktivt delta i leken, till exempel genom att leka i sandlådan eller leka med bokstäver tillsammans med barnen. Samtidigt lät pedagogerna barnen leka för sig själv, utan någon pedagogs inblandning i leken. Ofta var det barnen som påkallade pedagogernas uppmärksamhet till delaktighet i leken, men det hände också att pedagogerna påkallade barnens uppmärksamhet för att inspirera de till lek. Pedagogers synsätt och förhållningssätt hade betydelse till hur delaktiga de var i barnens lek på förskolegården.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. Vårt underlag för undersökningen består av enkäter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn på förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrågade pedagogerna förväntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva när det gäller språkutveckling och att talet kan stärkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i ämnet då det forskas om barns språkutveckling och nya rön läggs fram.   Slutsatsen är att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstådd och förstå omvärlden.

Abstrakt Syftet med undersökningen var att ta reda på hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjälp av intervjuer, både muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes på två förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning. Pedagogerna arbetade bland annat med sång, sagor och konstruktion för att fördjupa barns kunskaper om talbegreppet.

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Vår empiri grundar sig på observartioner och pedagogintervjuer från två olika avdelningar på två förskolor. Den ena avdelningen har en genusmedveten profil och den andra avdelningen har ingen tydlig pedagogisk profil. Dock har den sistnämnda avdelningen en utbildad genuspedagog i verksamheten. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i det postmoderna perspektivet, samt det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studien bygger på tidigare forskning inom inomhusmiljö och genus, samt en kortare historisk genomgång över dessa för att skapa en större överblick och en fördjupad förståelse för ämnets relevans inom den svenska förskoleverksamheten. I våra slutsatser kom vi fram till att inomhusmiljön i sig inte är marginaliserande ur ett genusperspektiv. Dock skapas istället begränsningar för både flickor och pojkar, i form av bland annat otillgängligt material. Vi hoppas att denna studie kommer öka läsarens medvetenhet genom att belysa kopplingen mellan inomhusmiljön, genus, pedagogernas förhållningssätt, barnens inflytande, samt de normer som produceras inom verksamheten. Anledningen varför vi valt att skriva om miljön och genus i förskolan är för att vi anser att miljön och genus är viktiga och intressanta då vi menar att dessa skapar möjligheter och begränsningar för barnen beroende på vilket förhållningssätt pedagogerna väljer att anamma i verksamheten.

Abstract The purpose with the study is to contribute knowledge of teacher’s thoughts of, and actions in potentially stress filled situations at preschool. The methods I’ve been using are qualitative interviews and unstructured observations of hallway situation at dressing and the transit between lunch and rest.At the interviews with the teachers it showed that none of them feels stressed but there are stress filled situations. The lunch and transit between lunch and rest is a stressful situation, where there is a lot to do, like the dishes, the teachers break and the lie-down. That moment is time-limited. The hallway situation at the time of dressing is also a stressful situation. All the children comes out in the hallway at the same time and the teachers need to help the children get dressed, change diapers on the smaller children and make sure that the older ones use the bathroom before they go outside. At wintertime there is automatically more to do due to the amount of clothes that needs to be put on.The increasing size of children in the groups is not anything the teachers can control, but the premises has to be adapted to be able to receive as many children as the county want them to have. One of the three teachers thinks that the group of children was too big. She wants to spend more qualitative time with each individual child. In that case another teacher will not help but there need to be fewer children for the area of the room. The teachers are not stressed but there are situations that are stressful. Keywords: Teacher, stress, transit situation, group size of children

Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?

Undersökningens syfte var att ta reda på vilken matematik som förekommer på förskolan, och i vilka situationer. Vi ville även ta reda på om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i så fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer på en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var både strukturerade med hjälp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi använt oss av är bandinspelning via diktafon samt anteckningar. Observationerna fördelades vid olika tillfällen under dagen, under tre kategorier: fri lek, valstund, och organiserade aktiviteter. Resultatet visade att tid, rum och formkategorin dominerar när det gäller det matematiska innehållet i den fria leken och valstunden. Däremot i de organiserade aktiviteterna dominerade tal och antal, dock marginellt. Kategorin sortering hittade vi i mycket liten mån men mönster hittade vi överhuvudtaget inte i vårt resultat. Slutsatsen av vår undersökning blev att vardagsmatematik förekommer på förskolan i allra högsta grad och barnen befinner sig bland matematik i allt de gör, precis som vi hade trott. Pedagogerna synliggjorde matematik i viss mån, men vi skulle gärna ha sett att de lade ännu större vikt vid detta och tog fasta på barnens initiering av matematik och ledde dem framåt i deras matematiska tänkande.

<p>Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?</p>

No description available.

No description available.