Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv är bra för både kropp och själ och kan generera stora hälsovinster hos befolkningen. Därför är det extra viktigt att man planerar för friluftsliv så det kan användas av befolkningen så ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar så många individer som möjligt. Denna studie fokuserar på att undersöka hur en organisation arbetar utifrån prioritering, effektivitet och hållbarhet för att främja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att främja friluftslivet har deltagit i studien genom att ställa upp på intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlättat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att främja friluftslivet i Skövde kommun. Studiens resultat visade att Billingens ekonomiska förening planerar och genomför projekt som främjar till friluftsliv med god prioritet, effektivitet samt hållbarhet. Dock med sämre fokus på hållbarhet som visades genom informanternas åsikter som skildes åt vid denna punkt. Det teoretiska ramverket som används i studien är egenstrukturerat eftersom det idag inte existerar ett som uppfyller studies syfte. Ramverket har tre utgångspunkter vilka är prioritering, effektivitet och hållbarhet.

Abstract The aim with this thesis is to find out what experiences and views newly arrived students have on outdoor activities. Newly arrived students is a relatively new and increasing group of people in school today. There is hardly any research made on newly arrived students and even less on the topic outdoor activities. At the same time, we have a group of students, the newly arrived, who from a health- and integration perspective might benefit from outdoor activities. Newly arrived students’ background of flight and trauma might be moderated from the positive effects of outdoor activities. To take part of outdoor activities is, at the same time, a way to take part of Swedish culture and traditions and it might quicken an interaction and inclusion in school. In my study I have worked with two focus group interviews with one group of students from Somalia and one group of students from Afghanistan. The experiences of outdoor activities from their countries of origin differed between the two groups. Mainly, this was because of the difference of the landscape, climate and wildlife in the two countries. The experiences from school outdoor activities in their countries of origin versus school outdoor activities in Sweden differed in that way that it was non existing in their former home countries. In Sweden though, both groups had experiences of skating and forest walks. Student from both groups wanted to do outdoor activities, although fear of darkness, animals and freezing was mentioned in the interviews.   Keywords: outdoor activities, health, integration, newly arrived students

<p>I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville också ta reda på om det fanns några skillnader till motivationen om vi ser på kön eller åldersskillnader. Studien är tänkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas på Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmärksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen.</p><p>I bakgrunden berörs tidigare forskning gällande olika motivationsteorier med anknytning till lärande. Vidare lyfter vi också fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom friluftsliv. </p><p>Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkätundersökning. I vår kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkäter som var fullständigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32män mellan 19 år och 51 år. </p><p>Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation. I resultatet kan man bland annat utläsa att respondenterna drivas av en inre motivation då de väljer att utbilda sig inom friluftsliv. Vidare pekar också resultatet på att respondenterna i större grad motiveras av att undervisningen är kul och intressant än att den är viktig för dem.              </p><p>I diskussionen jämförs undersökningens resultatet med tidigare forskning från bakgrunden, vidare forskningsförslag presenteras också.</p>

Studiens syftar till att utveckla förståelse för idrottslärares friluftslivsundervisning inom idrott och hälsa. Studiens utgår från Biestas tre undervisningsfunktioner om kvalificering, socialisering och subjektifiering. Det bidrar med att undersöka vilket kunnande som idrottslärare vill förmedla till sina elever samt vilka värden, normer och attityder som idrottslärare också vill förmedla till sina elever. Intervjuer har genomförts med idrottslärare för att undersöka hur de uttrycker sig om kunnande, värden, normer och attityder gällande friluftslivsundervisningen. Sex idrottslärare deltog i studien och deras svar har sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att få fram resultatet i studien. Resultatet visade att idrottslärare prioriterade att förmedla vidare värden, normer och attityder till sina elever i friluftslivsundervisningen. De förmedlade även kunnande som de ansåg som viktigt till sina elever men det var inte kunnandet som ansågs ha det största fokuset utifrån hur idrottslärarna uttryckte sig om deras friluftslivsundervisning. / The study’s aim is to develop an understanding of physical education teachers friluftsliv education in physical education. The study is based in Biesta´s three teaching functions of qualification, socialization, and subjectification. It contributes to investigating what knowledge physical education teachers want to convey to their students and what values, norms and attitudes physical education teachers also want to convey to their students. Interviews have been conducted with physical education teachers to investigate how they express themselves about knowledge, values, norms, and attitudes regarding friluftsliv education. Six physical education teachers participated in the study and their responses were then analyzed using a thematic analysis to produce the results of the study. The results showed that physical education teachers prioritized passing on the values, norms, and attitudes to their students in friluftsliv education. They also imparted knowledge that they considered important to their students, but it was not the knowledge that was considered to have the biggest focus based on how the physical education teachers expressed themselves about their outdoor education.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren. Dock framkommer det att flertalet lärare ser det som något positivt, då de själva kan bestämma mycket av innehållet i undervisningen. Det framkommer även av resultaten att nästan samtliga lärare anser att det blir en stor skillnad på innehållet i undervisningen, samt att bedömning och betygsättning kan leda till orättvisa betyg. Studien visar också ett resultat där samtliga lärare betonar vikten av att bibehålla den kultur och tradition Sverige har av friluftsliv. / This study is focused on creating a deeper understanding for how physical education teachers educate, assess and grade students for outdoor living “friluftsliv” within high schools’ physical education program. The individual teacher’s definition of the concept outdoor living “friluftsliv” and how teachers in schools today define outdoor living within the physical education curriculum is also presented. The underlying method for the study is qualitative. The research was performed through interviews with physical education teachers at six different schools in neighboring districts. The results show that there is ambiguity in the curriculum creating significant opportunities for interpretation by the individual teacher. This result, however, is considered positive by the majority of teachers, as it allows them to dictate a large portion of the curriculum content. The results also show that almost all teachers feel there are significant differences in the content of the education and, as a consequence, evaluation and grading can lead to unfair grades. The study also shows that all teachers stress the importance of maintaining the culture and tradition of outdoor living that Sweden has.

No description available.

Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

<p>Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten. Vad som framkommer är att ca en tredjedel av lärarna, som undersökningen omfattar, inte vet om de har lokala friluftsmål att arbeta efter och ungefär lika många anger att de inte har några friluftsmål att rätta sig efter. Nästan hälften av de lärare som ansvarar för skolans friluftsverksamhet har inte satt upp några mål för den. Historiskt sett var skolans friluftsverksamhet mycket detaljerat i form om innehåll, medan dagens friluftsliv i skolan har väldigt få mål och riktlinjer. Idrott, NO och matematik är de skolämnen som flitigast blir integrerade i friluftsverksamheten. Omfattningen av skolornas friluftsliv är mycket varierande där skolor på landsbygden har fler friluftsdagar än stadsskolor. Historiskt sett har det skett en förändring då stadsskolor omfattades av fler friluftsdagar än byskolorna. Det har även skett en mindre ökning av friluftsdagar för samtliga skolor än vad som genomfördes på 80-talet.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna:</p><p>- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare?</p><p>- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män?</p><p>Metod</p><p>För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen.</p><p>Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen.</p><p>I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st).</p><p>Resultat</p><p>Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas.</p><p>Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.</p>