Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande. Denna undersökning syftar till att studera huruvida läroplanens riktlinjer, vad gäller friluftsliv, efterföljs och hur detta prioriteras bland lärare inom olika åldrar/stadier. Detta har även behandlats i relation till elevers motivation, inlärning och ålder. Studien har en hermeneutisk ansats och baseras på sex intervjuer varav två med förskollärare, två med idrottslärare på mellanstadiet samt två idrottslärare på gymnasienivå. Resultatet visar att en viss variation och skillnad kring hur skolor och lärare arbetar med friluftsliv i idrott- och hälsaundervisningen kan skönjas. Till viss del baseras frekvensen av friluftslivsvistelse bland eleverna på lärarens eget intresse samt dess tolkning av läroplanen. De visar även att de flesta av respondenterna föredrar samarbetsinlärning eller kognitivistisk inlärning i friluftslivssammanhang. Detta då de ser elevernas utbyte med varandra och dess inlärning baserat på dess tidigare kunskapsbas, som viktiga aspekter för att skapa och upprätthålla elevers intresse för friluftsliv.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur friluftsliv bedrivs samt hur närhet till natur och utemiljöer påverkar friluftsundervisningen i grund- och gymnasieskolan. ● Hur bedrivs friluftsliv i grund- och gymnasieskolan? ● Påverkar närhet till natur mängden friluftsaktiviteter som bedrivs? ● Påverkar närhet till natur hur stor del av den totala undervisningen i ämnet idrott och hälsa som består av friluftsliv? ● Påverkar närhet till natur hur stor del av undervisningen som är teoretiskt lagd? Metod I arbetet för att besvara de frågeställningar som framtagits användes ett kvantitativt förhållningssätt i form av en enkät. Programmet SPSS har använts för att statistiskt analysera insamlad data. Resultat Närhet till natur korrelerade positivt med den totala mängden friluftslivsundervisning och antal aktiviteter. Inga signifikanta korrelationer mellan närhet till natur och del teori hittades. Lärare i idrott och hälsa där arbetsplatsen hade natur tillgängligt med gångavstånd eller på skolgård under lektionstid hade både mer total mängd friluftsliv och fler aktiviteter än de som hade natur otillgängligt eller tillgängligt med bussavstånd på lektionstid. Slutsats Enligt studien har närhet till natur en påverkan på vilka friluftslivsaktiviteter som lärare i idrott och hälsa väljer att bedriva, antalet olika friluftslivsaktiviteter som bedrivs och hur stor del av den totala undervisningen i idrott och hälsa som består av friluftsliv. Lärare med närmare till natur bedriver en större mängd friluftslivsaktiviteter och totalt sett mer friluftsliv i undervisningen av idrott och hälsa. / <p>Idrott III</p>

Idrottsundervisningen i grundskolan är debatterad, främst vilka moment som prioriteras och genomförs i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos sex högstadielärare i idrott och hälsa om friluftslivsundervisningen. De resultat som framkommer är att förutsättningarna för att bedriva friluftslivundervisning är olika skola till skola och spelar stor roll enligt lärarna. Lärarna uttrycker att sedermera har den nya läroplanen en påverkan på friluftslivundervisningen då den nya läroplanen är mer konkret kring friluftslivundervisning jämfört med den äldre läroplanen där den typen av undervisning var mer valbar.

Syfte och frågeställningar Ämnet friluftsliv i skolan ska ge eleverna en djup förståelse för vad vistelse i naturen kan betyda genom hela livet. För att uppnå det krävs ett utvecklat lärande som byggs på efter hand under hela skoltiden. Syftet med studien är att undersöka och få en djupare förståelse för idrottslärares erfarenheter av progression och dess betydelse för högstadieelevers lärande inom friluftsliv. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Hur ser idrottslärarna på lärandet i friluftsliv?”, ”Hur fungerar progressionen i praktiken enligt idrottslärares erfarenheter?” samt ”Hur upplever idrottslärarna elevernas förkunskaper i friluftsliv?”.  Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med kvalitativa intervjuer.Intervjuerna syftade till att undersöka elevers lärande och progression utifrån idrottslärares erfarenheter inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv. Handplockat urval användes för att hitta fyra idrottslärare som arbetar på högstadiet. Vald intervjuteknik för studien var semistrukturell intervju. Intervjuguiden hade öppna frågor som motsvarar semistrukturell med ett tematiskt upplägg. Följdfrågor kunde ställas för att utveckla och fördjupa respondentens svar. Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats i ett rum på idrottslärares förslag. I det transkriberade materialet gick det att finna mönster kopplade till syfte och frågeställningar inom ramen för den teoretiska utgångspunkten. Olika delar sattes ihop i helheter, därefter skrevs resultatanalysen.  Resultat  Ett sociokulturellt perspektiv identifierar det lärande som sker informellt mellan elever och i kontakt med andra personer i och utanför skolan. Det kan även finnas invävt i lärarens formella undervisning. Att till fullo ta tillvara detta informella lärande tillsammans med det formella, är en stor utmaning. Friluftsliv innebär fokus på upplevelser och mjuka värden. Det ger även tillbaka för pedagogen när eleven visar glädje och stolthet över att ha genomfört aktiviteter med gemensamma ansträngningar. Ett betydelsefullt lärande har skett, särskilt om eleverna först inte trodde sig om att klara det. Idrottslärarna berättar i studien om dilemmat över att behöva bedöma detta med ett betyg.  Slutsats  Ett sociokulturellt lärande i skolan sker hela tiden sammanflätat med det omgivande samhället. En pedagogisk utmaning för idrottslärarna är att leda progressionen i friluftsliv så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Det är svårt eftersom eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig till skolan. Vilka steg i lärandet som har tagits i lägre årskurser kan också skifta mycket. Friluftsliv behöver byggas stegvis genom hela skolan och innefatta såväl formellt som informellt lärande. Skolornas ledning måste skapa en helhetssyn som präglar hela skolan där integrering av olika ämnen är naturliga upplägg. Här finns stor anledning att särskilt lyssna på idrottslärarnas erfarenheter och insikter.

SammanfattningDetta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var:·På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994).·Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv?·Hur planerar skolan friluftsverksamhet?·Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? ·Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten?För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet visar att när lärarna själva ska definiera begreppet friluftsliv framkom mer likartade svar. Samtliga lärare ansåg att begreppet friluftsliv står för natur, skog och mark. Men när sedan lärarna skulle beskriva hur de tolkar begreppet friluftsliv i kursplanen för ämnet idrott och hälsa blev det mycket skilda svar. Vissa ansåg att friluftsliv betonades i kursplanen för att det är ett viktigt moment, medan andra inte hade läst kursplanen och då inte kunde tolka det som står angivet om friluftsliv. Forskning visar att antalet friluftsdagar per läsår varierar stort från skola till skola (Svenning, 2001 och Backman, 2004 b). Dock var det rätt så lika till antal i denna undersökning, förutom en skola som inte hade några friluftsdagar alls. Det som var anmärkningsvärt var innehållet vid de s.k. friluftsdagarna. Friluftsdagarna på de undersökta skolorna innehåller allt möjligt, som t.ex. cykel- och friidrottstävlingar. Dock förekommer just friluftsliv mycket sparsamt på friluftsdagarna. På frågan om möjligheter och hinder ser flertalet av lärarna många hinder för att kunna bedriva friluftsliv i skolan. Det framkom att de två största hindren för att bedriva friluftsliv är tid och pengar. Trots att just friluftsliv förekommer så sällan på de undersökta skolorna anser lärarna att friluftsliv ska finnas med i framtidens skola. Resultatet visar att om det inte finns med i kursplanen är lärarna rädda att friluftsdagarna kommer att försvinna helt. Min tolkning är att lärarna är rädda för att idrotts- och aktivitetsdagarna kommer att försvinna. Resultatet av min undersökning visar att det inte enbart är friluftsliv som bedrivs på friluftsdagarna utan ofta aktiviteter knutna till idrott och prestation.

Uppsatsen strävar mot att undersöka tillgängligheten till friluftsliv i Visby och identifiera sociala och demografiska skillnader med hjälp av nätverksanalyser. I analysen har fem kategorier för avstånd skapats. Studien använder kvantitativa metoder och nätverksanalyserna är gjorda i ArcGIS PRO 2.9. Resultaten visar att 41 % respektive 38 % av Visbys bostadshus, beroende på nätverk ligger inom Boverkets riktlinje om att ett grönområde bör finnas inom 300 meter från bostaden. Resultatet visar också att områden med sämst tillgänglighet också är resurssvagast i form av medianinkomst. Resultatet har analyserats utifrån teori om tillgänglighet och rättvis planering samt fördelning.

In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of friluftsliv in the course physical education 1. Our study aims at the basis of an implementation theory perspective, analyzing the conditions for an implementation of the curriculum regarding friluftsliv in the course idrott och hälsa 1 in upper secondary school in Halland. Surveys were used to collect data. Our results indicate that the majority of the teachers do not understand what to do, while most of them both are willing and able to fulfill their mission.

The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term "friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside in elementary school. The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard to pursue in elementary school. In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have been interviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individual interviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory. The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is viewed differently depending on each ones individual background. The research showed that all five professors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured, also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light. My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv". Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woods are in direct connection with the woods.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och diskutera hur idrott och hälsa-lärare på gymnasiet som arbetar på innerstadsskolor i Stockholm upplever möjligheterna att undervisa i friluftsliv.  rågeställningarna som besvaras i denna studie är: Hur förhåller sig lärare till det centrala innehållet för friluftsliv inom idrott och hälsa i gymnasiet? Vilka faktorer påverkar hur friluftsundervisningen utformas? Metod I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, alla intervjuade lärare arbetade på skolor som är placerade i Stockholms innerstad, samtliga lärare följde den svenska läroplanen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Frågorna i intervjuguiden behandlade tre områden, bakgrundsfrågor, frågor om hur olika faktorer påverkar friluftsundervisningen samt frågor kring vilket förhållningssätt lärarna hade till fem utvalda punkter ur det centrala innehållet i idrott och hälsa. Den insamlade empirin har analyserats utifrån läroplanens olika arenor samt ramfaktorteorin. Resultat Samtliga lärare inkluderar de utvalda punkterna ur det centrala innehållet i sin friluftsundervisning. Metoder och val av aktiviteter inom friluftsundervisningen skiljer sig dock bland lärarna. Olika ramfaktorer som tid, ekonomi, samarbete, skolans placering och gruppstorlek är faktorer som har störst effekt på hur friluftsundervisningen påverkas. Dessa ramfaktorer har ofta en negativ påverkan, men beskrivs i vissa fall också kunna leda till en positiv inverkan på undervisningen. Slutsats De intervjuade lärarna bedriver den största delen av sin friluftsundervisning i skolans närområde. Lärarna tolkar begreppet friluftsliv och det centrala innehållet på olika sätt. Detta resulterar i att lärarnas val av aktiviteter i vissa fall skiljer sig åt. De ramfaktorer som påverkade undervisningen är beroende av varandra då det ofta är mer än en av dessa faktorer som har sin påverkan på planering och genomförande av lektionen. / Aim The purpose of this study was to investigate, analyze and discuss how physical education teachers in high school working in inner city areas in Stockholm experience possibilities to teach in outdoor education. The questions that are answered in this study are: How does the teachers relate to the core content for outdoor education in physical education for high school? As well as: What factors affect how outdoor education is designed? Method The study was conducted with qualitative interviews from five teachers in physical education in high school, all interviewed teachers are working in schools that are located in the center of Stockholm, all teachers follow the Swedish curriculum. Semi-structured interviews were conducted. The questions in the interview guide addressed three areas, background issues, questions about how various factors affect outdoor education and issues concerning the approach that teachers have regarding five selected points from the curriculum of sport and health. The collected empirical data has been analyzed based on the curriculum of different arenas and frame factor theory. Results All teachers included the selected paragraphs from the central content in their outdoor education. Methods and choice of activities in outdoor education, however, differs among teachers. Different frame factors such as time, economy, cooperation, school location and size of group are the factors that have the greatest impact on how outdoor education is affected. These frame factors often have a negative impact, but described in some cases also lead to a positive impact on teaching. Conclusions The interviewed teachers carry out most of their outdoor education in the school area. The teachers interpret the concept of outdoor education and core content in different ways. This results in that the teachers selection of activities in some cases differ from each other. Frame factors that are affecting education are interdependent because there is often more than one of these factors that have their impact on the planning and implementation of lessons.

No description available.