Idrottsundervisningen i grundskolan är debatterad, främst vilka moment som prioriteras och genomförs i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos sex högstadielärare i idrott och hälsa om friluftslivsundervisningen. De resultat som framkommer är att förutsättningarna för att bedriva friluftslivundervisning är olika skola till skola och spelar stor roll enligt lärarna. Lärarna uttrycker att sedermera har den nya läroplanen en påverkan på friluftslivundervisningen då den nya läroplanen är mer konkret kring friluftslivundervisning jämfört med den äldre läroplanen där den typen av undervisning var mer valbar.

<p>Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.</p><p><strong><p> </p></strong></p>

No description available.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.

No description available.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna. Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen. De beskriver också betydelsen av den upplevda enkelheten, den fysiska aktiviteten och hur ökade kunskaper i friluftsliv förstärker den positiva upplevelsen. Inför de båda färderna har vägledarna olika förutsättningar att förhålla sig till. Hur väl vägledarna känner gruppen sedan innan och hur lång tid de har på sig totalt tillsammans med gruppen är faktorer som har betydelse för hur de agerar under färden. I min analys beskriver jag två olika typer av lärosituationer. Den första är de som direkt bygger på vägledarnas planering av färden och som de i förväg har kunnat räkna med att de ska inträffa. Här har valet av tid och plats en grundläggande betydelse. Den andra typen av lärosituationer är tillfällen när något oförutsett händer och deltagarna eller vägledarna behöver ändra på ursprungsplanen och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. I de oförutsedda situationerna finns, förutom erfarenheter kring den konkreta situationen, också lärdomen att vistelse i den oförutsägbara naturen innebär att behöva vara flexibel och beredd att anpassa sig efter de förhållanden som råder. En förutsättning för lärandet i alla de olika situationerna är ett förhållningssätt gentemot gruppen där vägledarna strävar efter att alla ska bli delaktiga och ta eget ansvar. Jag har i min studie kunnat se flera exempel på hur vägledarna på olika sätt arbetar för att främja gruppens delaktighet och medansvar.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur. Genom att barnen fick dokumentera sitt möte med att måla vad de varit med om har jag kunnat få en bild om hur barnen uppfattat djuren. Resultatet visa att flera barn i gruppen som fick uppleva de riktiga djuren kunde detaljera sina upplevelser via deras teckningar. Bildgruppen visade dessutom sämre perceptionsförmåga då de hade en vag bild om vattenloppans storlek och att flera barn såg vattenloppans antenner som vassa och farliga tänder. / In this study, I examine children in preschool between four and five years old. What they have in mind in a meeting with them an unknown animal, water flea. The activity where I asked the children about such as the water fleas appearance and habitat while I was filming, I have been able to do an observation in two groups that could watch these animals either by image and video or as living animals. The children got afterwards documenting his meeting with painting, I was able to get a picture of how the children understood the animals. The results show that several children in the group who got to experience the real animals could detail their experiences through their artwork. The Picture group also showed poorer perception since they had a vague idea about the water flues size and that several children misunderstood the water flues antennas for sharp and dangerous teeth.

For centuries, it has been known that nature has a positive impact on human health and well-being. Environmental goal number nine, Outdoor life for good public health, is one of the environmental goals that the Swedish government has decided on until 2020. The goal is to make the natural and cultural landscape more accessible to citizens and increase good public health. Mental illness is relatively common today at all ages, every individual can be affected. Feeling safe and having adapted accessibility in nature is a major significant factor in how the stay is experienced and how it affects the body's mental state. The right to public access we have in Sweden gives us the opportunity to, with respect, stay out in nature. The study's purpose is to develop the possibility of nature experiences in protected areas of Skåne County. Physical activity on prescription (FaR) uses nature walks in nature reserves as a method. The method of the study to get the result was using a checklist out in the feld. The study results show that there is significant development potential for FaR in protected areas of Skåne County.