Aim Our aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence. Method Our method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils’ attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them. 38 answeres were from the school with outdoor education profile and 32 answers were from two other schools. The questionnaires were examined on pupils in 9th grade of three upper (senior) level compulsory schools. Results The results of the study showed that outdoor education is not included in Physical Education curriculum in one school, is used very briefly in the second school and used more in the school with a profile of outdoor education. The attitudes towards outdoor education are mixed among the teachers, even though they mention outdoor education as a good tool for different kinds of education, other than sport. The questionnaires showed that outdoor education is pursued and experienced in the same shape as their teachers. There were also a difference in experiencing outdoor eduation between schools with a profile of outdoor education and the school with no profile. Obstacles teachers have mentioned are time, lack of knowledge among teachers and colleagues, economy and resources. From a Norwegian perspective the results show that outdoor education is used more extensively in Physical Education than in Swedish schools. Outdoor education is formed by staying overnight outdoors and with education aimed to support to outdoor education. Conclusions Outdoor education is carried out in Physical Education if different prerequisites are fulfilled. These are economy, interests, knowledge, support from the management and headmasters, colleagues interests, cooperation among teachers and the availability of green areas in the / Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka hur friluftslivsundervisningen formas och upplevs på tre högstadieskolor i Storstockholm, och jämföra med den norska motsvarigheten. Metod Vår metod har varit intervjuer med tio idrottslärare, varav sex är svenska lärare och fyra är norska lärare. Två av de svenska lärarna undervisar i andra ämnen än idrott och hälsa, fyra svenska lärare undervisar endast i idrott och hälsa och av de fyra norska lärarna undervisar två i kroppsövning på ungdomsskolor i Oslo och två undervisar på högskolenivå. En enkätundersökning har också använts för att undersöka svenska elevers attityder till friluftsliv. 90 enkäter delades ut och 70 svarade. 38 svar var från skolan med friluftsprofil och 32 svar var från de två andra skolorna. Undersökningen utfördes på högstadieelever som gick i årskurs 9. Resultat Resultatet av undersökningen visar att friluftsliv inte är inkluderat i ämnet Idrott och Hälsa i en av skolorna, är väldigt lite inkluderat i en annan skola samt är mycket inräknat i skolan med friluftsprofil. Attityderna till friluftsliv är blandade bland lärarna, huvuddragen är dock att friluftsliv kan vara ett verktyg för att bedriva andra delar än regelrätt idrottsundervisning. Enkätundersökningen visade att friluftsliv inte bedrivs och upplevs i samma form som deras lärare tycker, samt att det är skillnad i upplevelse mellan skolan med friluftsprofil och skolorna utan frilfutsprofil. Hinder för att bedriva friluftsliv tycks vara tid, brist på kunskap bland lärare och kolleger, ekonomi och resurser. Vår jämförelse av norska skolan visar att friluftsliv har mer utrymme i idrottsämnet där än i den svenska skolan. Friluftsundervisningen i Norge är utformad med övernattningar och moment som inriktar sig direkt mot friluftsliv. Slutsats I idrottsämnet undervisar lärarna i friluftsliv om olika förutsättningar är uppfyllda. Dessa är ekonomi, intresse, kunskap, stöd av ledning och rektor, kollegors intresse, samarbete mellan lärare och tillgängligheten till grönområden nära skolan. Vår slutsats är att svenska skolan kan lära av den norska hur högskoleutbildningar inom friluftsliv kan utformas så att en kultur av friluftslivsundervisning skapas vilket kan öka friluftsundervisningen på sikt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor.   Frågeställningar: ·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar? ·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan? ·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan? ·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven?   Metod Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang.   Resultat Lärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning. Friluftsliv i skolorna består främst av diverse friluftsaktiviteter på friluftsdagarna, små inslag under undervisningen idrott och hälsa samt sparsamt i samarbete med andra ämnen.   Slutsats Friluftsliv förekommer sparsamt i undervisningen. Lärarna använder alla friluftsstilar men lärarnas önskan är att friluftslivet i skolan skulle gå mer åt den aktiva- och passiva anpassningsstilen vilket idag inte ryms inom den tid lärarna har till förfogande.

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna. Analysen kopplas till sociologen Pierre Bourdieusteorier om habitus, smak och symboliskt kapital samt bakgrunden och LGR 11. Det har visat sig att genom ett genomtänkt och gediget arbete kring friluftslivsprofilen, har det skapat en situation som inte bara gynnar elevernas intresse och kunskaper men även klassens sammanhållning och hur det i sin tur påverkat övrig undervisning. Genom ett samarbete bland lärarna på skolan har det skapats en möjlighet att genomföra en meningsfull, och till viss del ämnesövergripande, undervisning inom friluftsliv och utevistelse, trots de svårigheter som vanligtvis finns med ekonomi och tid.

Sammanfattning Syfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa. Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun? Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun? Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm? Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar: Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen. Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen. Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet. Metod Använd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv. Resultat Alla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen. Utifrån detaljnivån för kategorisering som Sandells stilar innebär, går det tyda skillnader och likheter inom friluftsundervisningen i de norska och svenska skolorna. Störst skillnad ses i den aktiva anpassningsstilen där ett större inflytande förekommer i de norska skolorna. Den passiva anpassningsstilen var vanligast förekommande både i de svenska och norska skolorna. Förekomsten av den dominanta stilen är generellt sett liten överlag. Slutsats På de intervjuade lärarnas skolor går att se både likheter och skillnader inom friluftsundervisningen. Det tydligaste mönstret för vilka stilar som tillämpas påverkas starkt av skolans förutsättningar för friluftsliv i skolans närhet. Detta avgör därför vilka friluftsstilar som är möjliga och styr därmed också bredden på friluftsundervisningen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Forskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv. De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande:   Vad lär sig elever i friluftsliv? Hur lär de sig? Vad undervisas i friluftsliv?   Metod För att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9. Denna metod har använts för att den kan ge fler svar och synpunkter samtidigt. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats och tolkats utifrån läroplansteori med transformation och realisering som begrepp. Idrottslärarna som undervisar elever i årskurs 5 och 9 har fått besvara ett antal frågor om friluftsliv, detta för att illustrera vad som undervisas i friluftsliv.    Resultat Undersökningen visar att det finns skillnader i idrottslärarnas kunskap och därmed också i deras undervisning, vilket avspeglasi fokusgruppsintervjuerna. En grupp elever upplever att de har goda kunskaper i friluftsliv, medan den andra gruppen känner sig mer begränsad. Det beror på att undervisning i friluftsliv skiljer sig markant i antal lektioner och innehåll.   Slutsats Studien visar hur läroplanen transformeras och realiseras i undervisning. Idrottslärarna tolkar läroplanen olika, vilket syns i friluftslivsundervisningen. Kan konsekvenserna av detta leda till att en del elever inte får tillräcklig utbildning i friluftsliv? Kan man som idrottslärare bedöma en elev i friluftsliv med endast några få lektioner per läsår? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan. Frågeställningar: Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv? Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen? Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät. Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio. Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9. Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning? Vad påverkar undervisningen i friluftsliv? Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning? Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen? Metod Vi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Vårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen. Respondenterna var eniga om att ekonomin, utrustning, schematekniska faktorer, planeringstid, samarbete, klimatet, skolledningen, gruppstorlek och eleverna är yttre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenter nämnde även brist på kunskap och eget intresse som inre faktorer som begränsar friluftsundervisningen. Respondenterna var även eniga om att närhet till skogsområde, idrottslärarträffar, samarbete, skolledningen och eleverna är yttre faktorer som förutsätter friluftsundervisningen. Några av de faktorer som lärarna nämnde ansåg de även vara en förutsättning för att kunna bedriva friluftsliv men att dessa faktorer i dagsläget saknas vilket gjorde att faktorerna sågs som begränsande. Lärarna i idrott och hälsa anser även att friluftsundervisningen kommer att förändras, med tanke på den nya kursplanen. Slutsats Slutsatsen är att de flesta av lärarna anser att brist på tid och en begränsad ekonomi är avgörande faktorer som påverkar samt samspelar med övriga faktorer om mängden friluftsundervisningen, vilket gör att denna därmed blir begränsad.

Denna studie handlar om utflykter i förskolan. Syftet med studien är att kartlägga och analysera förskolepedagogers tankar om utflykter som arbetssätt. I Läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010 förekommer inte ordet utflykt men det finns flera meningar som anknyter till utflykter såsom att barnen ska få lära känna sin närmiljö, utveckla omsorg om allt levande och leka i naturmiljö. I studien användes kvalitativ intervju som metod och elva pedagoger från förskolor med olika inriktningar intervjuades. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger är positiva till utflykter som arbetssätt och alla pedagoger utom en gör utflykter med sin aktuella barngrupp. Pedagogerna gör utflykter till främst skogen, lekplatser och går på upptäcksfärd i närmiljön. Sex av pedagogerna uppger att de gör färre utflykter idag än för 15 år sedan på grund av stora barngrupper och fler upplevda risker i samband med utflykterna i form av främst trafik.Pedagogerna som arbetar på en förskola med naturinriktning eller på en förskola med utflykter som dagligt arbetssätt går på utflykt oftare och ser få hinder för utflykterna. De gör oftast veckoutflykter till skogen där de menar att barnen tränar sin fantasi och lär sig om naturen. Skogsbesöken värderas högst av pedagogerna själva och de försöker vara närvarande i barnens lärande genom att visa intresse för barnens egna idéer.Under upptäcktsfärderna i närmiljön har pedagogerna ett genomtänkt syfte med utflykterna och jobbar vidare med projekten på förskolan. På lekplatser menar pedagogerna att barnen mest leker med lekredskap på och att fantasileken har svårt att komma till stånd där.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur kontakten med friluftsliv på fritiden ser ut hos 12- åriga barn som är bosatta i Stockholms innerstad och förort. Frågeställningar I vilken omfattning utövar barn friluftsliv på fritiden? Vad för slags friluftsliv utövar barn på fritiden? Vad har barn för inställning till friluftsliv?  Finns det några skillnader mellan barn i innerstad och förort?     Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie. Vårt urval består av 199 barn i 12-års ålder som är bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har åkt ut till skolor och genomfört gruppenkäter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS där vi har använt oss av flera chitvåtester då vi har gjort en jämförelse. Resultat Studiens resultat visar att barn från innerstaden har utövat friluftsliv fler än 9 gånger det senaste året medan barn från förorten har utövat friluftsliv 1-3 gånger. Fler barn från förorten har aldrig utövat något friluftsliv det senaste året. Skogspromenader är den friluftsaktivitet som flest barn från innerstaden och förorten har utövat. Vad gäller barns inställning till friluftsliv så är de allra flesta positivt inställda. Slutsats Kontakten med friluftsliv på fritiden ser annorlunda ut beroende på om barnen bor i innerstaden eller förorten. Barn från innerstaden har utövat mer friluftsliv det senaste året då de har utövat fler friluftsaktiviteter och vid fler tillfällen än barn från förorten.  Det friluftsliv som har utövats mest överlag av båda grupperna är ett passivt friluftsliv där fokus ligger mer på naturupplevelsen på själva aktiviteten.