<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9.</p><p>1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  </p><p>2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9?</p><p>3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen?</p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.</p><p> </p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur idrottslärarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen på lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Frågeställningarna som användes var: Vad är friluftsliv för studenterna och vilka centrala områden i friluftsliv är det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen påverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lärt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de på undervisningen? På vilket sätt är utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervjustudie av fyra studenter som läser sista terminen på lärarprogrammet på GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna på lärarprogrammet. I vårt urval tog vi inte hänsyn till kön, ålder eller bakgrund. Vi lottade fram våra respondenter och använde oss av en strukturerad intervjumetod där respondenterna mötte likartade teman i förhållande till studiens syfte. Resultat Friluftsliv är ett upplevelsebaserat ämne som ska vara avkopplande och genomföras utomhus utan tävlingsmoment. Det mest centrala begreppet, säkerhet, innebar för respondenterna kunskaper om vad som är lämplig utrustning, hur man planerar och genomför friluftsaktiviteter. Möjligheten att få prova på nya aktiviteter, arbeta i nya gruppkonstellationer och upplevelser de fått av friluftsliv påverkade intresset positivt. Det som påverkat intresset för friluftsliv negativt var: att friluftslivet framställs som något allvarligt och nästan farligt, att friluftslivet blev tävlingsinriktat, dåliga förkunskaper och negativ inställning innan kursstart. Våra respondenter upplevde att de utvecklat sina personliga färdigheter i friluftslivsaktiviteter (t.ex. paddling, skidåkning) samt lärt sig om vad som är lämplig utrustning.  Tre av fyra respondenter upplever att den utbildning i friluftsliv som bedrivs på GIH är relevant för deras kommande yrkesroll. Mycket av den undervisning som bedrivs på lärarprogrammet kan användas i grund- och gymnasieskolan med vissa anpassningar. Våra respondenter upplever att de didaktiska kunskaperna faller i skymundan. Fler lärtillfällen med fokus på de didaktiska färdigheterna inom idrottsläraryrket skulle öka relevansen av friluftslivsundervisningen på GIH. Slutsats Friluftslivsundervisningen på GIH ger positiva upplevelser och ökar många studenters intresse för friluftsliv. Undervisningen fokuserar på personliga färdigheter och den didaktiska delen av idrottsläraryrket faller i skymundan. Vi anser att fler diskussioner, reflektionsuppgifter och en bättre återkoppling hade bidragit till ett ökat lärande, varit bra för helhetsupplevelsen av friluftslivsundervisningen på GIH samt ökat utbildningens relevans för studenternas kommande yrkesroll.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna: - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare? - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män? Metod För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen. Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen. I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st). Resultat Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas. Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %. Slutsats Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.

Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka idrottslärares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan år 6-9. 1.      Vad är idrottslärarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhållande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?   2.      Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslärarna under lektionstid och på friluftsdagarna i år 6-9? 3.      Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och inställning hos läraren samt andra förutsättningar i arbetssituationen? Metod Vi har konstruerat en internetbaserad enkät som skickats ut via e-post till 194 slumpmässigt utvalda idrottslärare, åtta till tio lärare per län. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkätsvaren i statistikprogrammet SPSS. Resultat I snitt överensstämde idrottslärarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstämmelse lägre än 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klättring, långfärdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tält/vindskydd. De mer friluftsinriktade momenten stod för 36 procent av den totala mängden friluftsliv i skolan. De faktorer som hade samband med vilket typ av friluftsliv som genomfördes i skolan var vilja hos skolledningen och vilja hos läraren. Slutsats Många idrottslärare har en hel del idrottsmoment inom sin friluftslivsundervisning, men det hindrar inte att lärarna har en uppfattning om friluftsliv som i ganska hög grad överensstämmer med Friluftsgruppens definition av friluftsliv. Det finns alltså inget samband mellan uppfattning och genomförande, vad som däremot verkar ha betydelse för vilket friluftsliv som genomförs är viljan hos läraren och skolledningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar? Metod Jag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades, därefter har jag tolkat och analyserat respondenternas svar. Resultat Resultatet visar att både de geografiska och materiella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt. Skolan i den mindre staden har mycket större möjligheter och förutsättningar till att bedriva undervisning i friluftsliv än skolan i innerstaden. Detta gör att det främst på innerstadsskolan finns svårigheter att följa kursplanen.Friluftsdagarna är liknande på båda skolorna, både till antal och till aktiviteter. Dessutom var båda skolorna relativt nöjda med skolans vilja att ge utrymme för frilufsdagarna. Slutsats Slutsatsen av min studie är att skillnaderna finns beroende på vilket geografiskt läge skolan har och utformningen och innehållet ser annorlunda ut. Innerstadsskolan har sämre geografiskt läge utifrån ett friluftslivperspektiv och kan inte undervisa i alla friluftsmomenten som skolan i den mindre staden kan. Där kan de följa kursplanen och uppnå alla mål inom friluftsliv mycket på grund av närheten till naturen / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status. -          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats? -          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats? -          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden? -          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?   Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till. Data bearbetades och jämfördes i IBM SPSS 19.0 och analyserades utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, fält och symboliskt kapital.   Resultat: Våra resultat pekar på att friluftsaktiviteter förekommer i liten omfattning i undervisningen i idrott och hälsa år 2001 såväl som 2012. Resultaten visar på en positiv trend med avseende på utövande av friluftsaktiviteter på fritiden. Dock gäller ökningen huvudsakligen ungdomar med hög socioekonomisk status. Majoriteten av ungdomarna med låg socioekonomisk status utövar inte friluftsaktiviteter på sin fritid.   Slutsats: Att utöva friluftsaktiviteter ger ett litet symboliskt kapital, framför allt i fält med individer som har låg socioekonomisk status. Skolan är det fält där alla ungdomar i Sverige, oavsett socioekonomisk status, kan komma i kontakt med friluftsaktiviteter. Idrottsläraren har möjlighet att påverka elevernas smak och intresse för friluftsaktiviteter och i förlängningen få ungdomar att utöva friluftsaktiviteter på fritiden. Idrottslärarens möjlighet att påverka eleverna, i kombination med friluftsaktiviteternas hälsofrämjande effekter och centrala roll i kursplanen för idrottsämnet borde innebära att friluftsliv är ett återkommande inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att det aktivt arbetas med att få friluftsundervisningen att förekomma i större omfattning än vad vår studie visar på. Som nyutbildade lärare med god insyn i den nya läroplanen har vi en viktig roll att fylla. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine how the prevalence of outdoor activities in P.E(physical education) classes have changed between 2001 and 2012 in a number of schools in the Stockholm area that previously were included in the SIH-project. Another purpose was to examine the change in adolescents’ leisure time outdoor activity habits from 2001 and 2012, and how these habits correlated with socio-economic status. To meet this aim, four questions were designed. -          How has the prevalence of outdoor activities during P.E classes changed? -          How have adolescents engagement in outdoor activities on their leisure time changed? -          What socio-economic status do adolescents who engage in outdoor activities in their leisure time have?   -          How have high socio-economic status and low socio-economic status adolescents engagement in leisure time outdoor activities changed?   Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by 247 pupils in grade nine in five schools in the Stockholm area 2012. In 2001, data for the SIH-project was collected through the same questionnaire answered by 63 pupils who attended the same schools visited by us in our study. The data was processed and analyzed in IBM SPSS 19.0. Thereafter, the results were further analyzed by using Bourdieu’s three concepts: habitus, field and symbolic capital.          Results: The results of our study indicate that education in outdoor activities is uncommon during the lessons in P.E 2001 as well as 2012. The result also illustrates an increasing trend in leisure time outdoor activity practice, although the increase mainly applies on adolescents with high socio-economic status. The vast majority of the adolescents with low socio-economic status never engage in leisure time outdoor activities.       Conclusions: To engage in outdoor activities results in a small gain of symbolic capital, particularly in fields consisting of individuals with low socio-economic status. The school setting is the only field were all adolescents, regardless of their socio-economic status, get the opportunity to engage in outdoor activities. The P.E teacher has the ability to influence the pupils’ taste for outdoor activities and in a longer perspective get them to engage in outdoor activities on their leisure time. The P.E teachers’ ability to influence the pupils, combined with the health promoting benefits of outdoor activities and the prominent position of friluftsliv in the curriculum, should result in outdoor activity education on a regular basis in P.E. It is important that P.E teachers work actively to increase the prevalence of outdoor activities during P.E classes. As recently graduated P.E teachers with good insights in the new curriculum we have an important role.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan. Vidare visar resultatet att de kommande styrdokumenten är tydligare strukturerade än de nuvarande men att de ändå lämnar ett stort tolkningsansvar åt den enskilde läraren, samt att formuleringarna i de lokala kursplanerna ofta utgörs av information till eleverna med avseende på vilka aktiviteter som ska genomföras under läsåret.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten. Vad som framkommer är att ca en tredjedel av lärarna, som undersökningen omfattar, inte vet om de har lokala friluftsmål att arbeta efter och ungefär lika många anger att de inte har några friluftsmål att rätta sig efter. Nästan hälften av de lärare som ansvarar för skolans friluftsverksamhet har inte satt upp några mål för den. Historiskt sett var skolans friluftsverksamhet mycket detaljerat i form om innehåll, medan dagens friluftsliv i skolan har väldigt få mål och riktlinjer. Idrott, NO och matematik är de skolämnen som flitigast blir integrerade i friluftsverksamheten. Omfattningen av skolornas friluftsliv är mycket varierande där skolor på landsbygden har fler friluftsdagar än stadsskolor. Historiskt sett har det skett en förändring då stadsskolor omfattades av fler friluftsdagar än byskolorna. Det har även skett en mindre ökning av friluftsdagar för samtliga skolor än vad som genomfördes på 80-talet.

Bakgrund Friluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott &amp; Hälsa. Trots detta kände jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever har/har inte ett intresse för friluftsliv. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt skiljer sig intresset något åt mellan könen? Metod I studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 94 elever från tre skolor i Karlstads Kommun. Resultat Resultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna tycker att friluftsliv är lite intressant samtidigt som det visade sig att ett samband fanns där ju högre social position man har, desto större intresse för friluftsliv fanns bland eleverna. Ingen större skillnad kunde ses på intresset för friluftsliv mellan könen. Diskussion Studiens resultat liknar mycket vad tidigare forskning visat. Vad som var lite anmärkningsvärt var att det visade det sig att eleverna har en ganska oklar bild om vad friluftsliv är.