Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status. -          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats? -          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats? -          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden? -          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?   Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till. Data bearbetades och jämfördes i IBM SPSS 19.0 och analyserades utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, fält och symboliskt kapital.   Resultat: Våra resultat pekar på att friluftsaktiviteter förekommer i liten omfattning i undervisningen i idrott och hälsa år 2001 såväl som 2012. Resultaten visar på en positiv trend med avseende på utövande av friluftsaktiviteter på fritiden. Dock gäller ökningen huvudsakligen ungdomar med hög socioekonomisk status. Majoriteten av ungdomarna med låg socioekonomisk status utövar inte friluftsaktiviteter på sin fritid.   Slutsats: Att utöva friluftsaktiviteter ger ett litet symboliskt kapital, framför allt i fält med individer som har låg socioekonomisk status. Skolan är det fält där alla ungdomar i Sverige, oavsett socioekonomisk status, kan komma i kontakt med friluftsaktiviteter. Idrottsläraren har möjlighet att påverka elevernas smak och intresse för friluftsaktiviteter och i förlängningen få ungdomar att utöva friluftsaktiviteter på fritiden. Idrottslärarens möjlighet att påverka eleverna, i kombination med friluftsaktiviteternas hälsofrämjande effekter och centrala roll i kursplanen för idrottsämnet borde innebära att friluftsliv är ett återkommande inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att det aktivt arbetas med att få friluftsundervisningen att förekomma i större omfattning än vad vår studie visar på. Som nyutbildade lärare med god insyn i den nya läroplanen har vi en viktig roll att fylla. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine how the prevalence of outdoor activities in P.E(physical education) classes have changed between 2001 and 2012 in a number of schools in the Stockholm area that previously were included in the SIH-project. Another purpose was to examine the change in adolescents’ leisure time outdoor activity habits from 2001 and 2012, and how these habits correlated with socio-economic status. To meet this aim, four questions were designed. -          How has the prevalence of outdoor activities during P.E classes changed? -          How have adolescents engagement in outdoor activities on their leisure time changed? -          What socio-economic status do adolescents who engage in outdoor activities in their leisure time have?   -          How have high socio-economic status and low socio-economic status adolescents engagement in leisure time outdoor activities changed?   Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by 247 pupils in grade nine in five schools in the Stockholm area 2012. In 2001, data for the SIH-project was collected through the same questionnaire answered by 63 pupils who attended the same schools visited by us in our study. The data was processed and analyzed in IBM SPSS 19.0. Thereafter, the results were further analyzed by using Bourdieu’s three concepts: habitus, field and symbolic capital.          Results: The results of our study indicate that education in outdoor activities is uncommon during the lessons in P.E 2001 as well as 2012. The result also illustrates an increasing trend in leisure time outdoor activity practice, although the increase mainly applies on adolescents with high socio-economic status. The vast majority of the adolescents with low socio-economic status never engage in leisure time outdoor activities.       Conclusions: To engage in outdoor activities results in a small gain of symbolic capital, particularly in fields consisting of individuals with low socio-economic status. The school setting is the only field were all adolescents, regardless of their socio-economic status, get the opportunity to engage in outdoor activities. The P.E teacher has the ability to influence the pupils’ taste for outdoor activities and in a longer perspective get them to engage in outdoor activities on their leisure time. The P.E teachers’ ability to influence the pupils, combined with the health promoting benefits of outdoor activities and the prominent position of friluftsliv in the curriculum, should result in outdoor activity education on a regular basis in P.E. It is important that P.E teachers work actively to increase the prevalence of outdoor activities during P.E classes. As recently graduated P.E teachers with good insights in the new curriculum we have an important role.