Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar friluftsliv som en del av idrott och hälsa och hur friluftsliv kan utvecklas i undervisningen. Frågeställningar jag vill få besvarade i min studie är: <ul type="disc">Vad är, och vad betyder friluftsliv enligt idrottslärare? Hur ser idrottslärare på möjligheten att utveckla arbetet med friluftsliv enligt läroplanen? Metod: För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Intervjuerna är halvstrukturerade. Samtliga intervjuer har utgått från en intervjumall. Studien omfattar intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av fyra lärare som arbetar på fyra olika grundskolor i olika typer av områden i Stockholmstrakten. Studien har som teoretiskt ramverk läroplansteori. Resultat: Resultatet visar att deltagande lärare i studien har en samstämmig bild av vad friluftsliv är, de anser att friluftsliv är en viktig del av ämnet idrott och hälsa. Det finns dock variation och skillnader i undervisningens innehåll beroende på lokala förutsättningar och lärarnas egen erfarenhet. Resultatet visar att lärarna i nuläget ser svårigheter att realisera friluftsundervisningen utifrån ett flertal ramfaktorer. Lärarna ser möjligheter i att utveckla friluftsliv genom att fånga elevernas intresse för naturen tidigt, och använda utemiljön för inlärning genom ämnesövergripande samarbeten och genom att använda ny pedagogik. Lärarna framhåller att elevers kunskap om och vistelse i naturen kan komma att bidra till bättre miljö och hälsa. Slutsats: Idrottslärarnas syn på friluftsliv och egen erfarenhet påverkar undervisningen, vilket stämmer väl överens med tidigare forskning. Ramfaktorer och resursfrågan påverkar inriktningen på friluftundervisningen på kort och lång sikt. Lärarna har en tilltro till utveckling av friluftsliv och möjligheter till att utveckla undervisningen och inlärning av kunskaper i skolans utemiljö genom bl.a. ämnesövergripande samarbeten och platsresponsiv pedagogik.

This Bachelor’s Thesis documents the process and result of an examining product development project for the Innovation and design programme at Karlstad’s University. A concept for a maintenance tool designed for a manual chainsaw has been developed. By applying the phases applied for the product design process described by Johannsson (2013), and by utilizing the knowledge from a comprehensive pre-study, a first concept was established. With a reiterative design process this concept has been developed and made into a first prototype that have been tested, evaluated and adjusted accordingly. The construction as described in chapter 2.6- Detail construction is a handheld tool with file gauges specially designed for the manual chainsaw. By using a groove for the chain at the top of the tool, it can be fixed and sharpened without any additional equipment.  A prototype was made by virtual prototyping and constructed by 3D-printing. Project should proceed by implementing the changes in the prototype that was observed during testing and then evaluate that result before a manufacturing adoption.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare undervisar i och arbetar med praktiska och teoretiska bedömningstillfällen i friluftsliv i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Studien ämnar undersöka hur lärarna upplever arbetet med styrdokumentet och om lärarna kan utläsa vilket lärande som ska ske i friluftslivsundervisningen? Frågeställningar: Vad får elever lära sig i friluftsliv i kursen idrott och hälsa 1? Vilka metoder används för att bedöma elever? Upplever lärare att de har förutsättningar för att bedriva friluftslivsundervisning? Metod: Insamlingen av empiriskt material utgick från en webbaserad enkätundersökning med 51 responderande lärare i idrott och hälsa. Enkäten lades upp i idrottslärarforum på sociala medier samt skickades till rektorer och enhetschefer på gymnasieskolor i olika delar av landet. Kravet för att besvara enkäten var att ha arbetat utifrån Lgy 11. Data bearbetades genom Excel, där frekvenstabeller och diagram skapades för att kunna analysera resultatet på ett rättfärdigt och korrekt sätt utifrån syfte och frågeställning. Resultat: Resultatet i studien påvisar att det är överhängande fokus på aktivitetscentrerad undervisning och färdighetsträning på aktiviteter av friluftslivsmässiga inslag. Den bedöms teoretiskt genom skriftliga prov och individuella inlämningsuppgifter och praktiskt genom elevens planeringsförmåga, förflyttningsteknik och färdigheter i friluftslivsteknik. Vissa lärare uppfattar svårigheter med vilken typ av lärande som är målet med undervisningen, hur synen på friluftsliv som rekreation kan omvandlas till ett lärande och arbetet mot hur elevernas olika förmågor skall främjas genom friluftslivsundervisningen. Slutsats: Den slutsats som kan göras av studien är att lärarna lägger ned relativt lite andel av den totala undervisningstiden på friluftsliv. Lärarna tycks uppleva det svårare att utforma undervisning som ska utveckla elevernas förmågor än att anpassa undervisningen så att den inrymmer det centrala innehållet, vilket tyder på att de har svårt att se vilket lärande som ska ske i undervisningen i friluftsliv. Lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i friluftsliv tycks vara lokalt förankrade och går således inte att koppla till geografiska förutsättningar eller skollednings stöd utan är mer en fråga om resurser och tid. / Abstract Aim: The aim of the study is to explore how teachers teach and assess, practically as well as theoretically, friluftsliv in physical education and health (PEH) in upper secondary school. The study aims to examine how teachers experience working with the curriculum in their mission to mediate and teach what they consider should be taught in their interpretation of the curriculum from 2011. It also intends to examine how much time the teachers devote to friluftsliv, if the work is affected by geographical circumstances, resources and support from the head of the school. Also finding out what possibilities and difficulties, according to the teachers, exist in teaching of friluftsliv. Research questions: What should pupils learn in friluftsliv according to teachers and what methods are used to assess it? Does the curriculum format provide conditions for teachers that enable them to understand what should be taught in friluftsliv? Method: The empirical material was gathered through a web-based survey with 51 responding teachers in PEH. The survey was posted in forums for teachers in PEH on social media as well as emailed to the principals of upper secondary schools throughout the country. The demand for answering the survey was having taught under the curriculum from 2011. Processing of the data was performed in Excel, where tables and diagrams of frequency was created for analysing the results as correctly as possible based on the aim of the study. Results: The results of the study indicate that the main focus is activity centred teaching and skill training of activities with elements of friluftsliv. The theoretical assessments are based on written tests and individual assignments and the practical on the ability to plan, movement techniques and skills in techniques connected to friluftsliv. Some of the teachers experience difficulties with what the learning purpose of friluftsliv is, how the view of friluftsliv as recreation can be integrated and the goal to develop the pupils abilities in the teaching of friluftsliv. Conclusions: The teachers assign a relatively small part of the total time for PEH to teaching of friluftsliv. The goal to develop abilities is considered harder than working with the central content. Teachers opinions on possibilities and difficulties seems to be varied locally and can’t be related to geographical circumstances in a wider sentence or the support from the head of the school, but rather resources and time have the greatest impact.

This thesis aims to critically examine taken for granted assumptions underpinning friluftsliv and outdoor education as a learning area in the curriculum, and to explore the educational potential of a place-responsive pedagogy. A growing body of critical research in outdoor studies suggest that there has been a discursive shift away from an activity-based personal and social development discourse, in favour of more critical awareness in outdoor education research. This discursive shift includes a focus on place and educating for an environmentally sustainable future as the primary goal for outdoor education. The Swedish curriculum emphasizes that historical, environmental, ethical, and international perspectives should be addressed in all subjects, including physical education and health (PEH), in which friluftsliv is imbedded. However, the implementation of these overarching perspectives into pedagogical practice has been proven to be rather limited. The thesis comprises four independent but connected articles. Empirically, this thesis draws on interviews with PE teachers in New Zealand, reflective journals from a month-long journey in the Canadian Rockies, and curriculum documents, interviews and workshop reflections from a yearlong case study with a group of PEH teachers in Sweden. Inspired by the work of Michel Foucault, Gilles Deleuze and Félix Guattari, relational materialism and posthuman perspectives have been employed in the analysis. Findings suggest that different ontological perspectives affect what is regarded as “normal” or “true” learning objectives in outdoor education and school-based friluftsliv. The overall findings from the thesis show that there is educational potential in place-responsive pedagogy. The case study demonstrates that place-responsiveness challenges the taken for granted people-centred practice focusing on personal and social development outcomes, which traditionally has dominated outdoor education and Swedish school-based friluftsliv. The decentring of humans, in favour of mutual and relational engagements with matter and the more-than-human, opens up new possibilities for embodied relations to place(s).  In conclusion, this thesis suggests the notion of engaging in a place-responsive pedagogy, in order to enable teachers to work within school-based friluftsliv in new and innovative ways. Place-responsiveness offer possibilities for working with the overarching perspectives and sustainability in pedagogical practice as well as for engaging in cross-curricular teaching and learning initiatives more locally.

Inför en framtid då intresset för friluftsliv kommer att öka [1] krävs det nya innovativa lösningar och effektiviseringar av verktyg riktade mot saker som matlagning, uppbyggnad av eldstad och tuffa överlevnadssituationer.  En lucka för handhållna klippande verktyg identifierades i marknaden och med syftet att fylla luckan har arbetet som mål att utveckla ett koncept och ta fram prototyper, ritningar samt göra en belastningsanalys i form av FEM-analyser åt företaget X.  Med hjälp av metoder från mestadels litteratur och föreläsningsmaterial från Mittuniversitetet har arbetet säkerställt de mål som skulle uppnås. För att få struktur på produktutvecklingsprocessen delades metoderna in i olika faser. Faserna utgår från en förundersökningsfas och vidare mot konceptgenerering och detaljkonstruktion. Utvecklingsprocessen var iterativ och de olika faserna upprepades under arbetets gång. Arbetet har resulterat i ett koncept som heter Frilufts-sax vilken har formen av en isärtagbar sax. Saxens två halvor är isärtagbara vid pivotpunkten, den övre halvan fungerar som kniv och den nedre halvan fungerar som såg. Längst in är saxen in på bladen har saxen en sekatörfunktion. Majoriteten av arbetet har lagts på knivens funktion för att säkerställa att kniven klarar de krav som sats. Ett antal olika modeller har skapats med en slutgiltig digital Modell 4.0 och en prototyp i ABS-plast av den tidigare versionen Modell 3.0. Ritningar och FEM-analys har tagits fram med hjälp av programvaran SolidWorks.   Marknaden mot handhållna klippande verktyg är ännu inte en utforskad marknad detta kan innebära att företaget X kommer att kunna ta en stor andel av den. Ytterligare arbete kommer behövas för att konceptet ska bli en färdig produkt men mycket av grundarbetet har gjorts inom ramen av det här projektet. / <p>Betyg 2021-09-01</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 tolkar och bedömer kunskapskravet ”eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss/relativt god/god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler” (Skolverket, 2011, s.51) samt vad lärarna upplever påverkar sina möjligheter att behandla kunskapskravet. Studiens frågeställningar är: Hur tolkar lärarna kunskapskravet? Hur arbetar lärarna med att bedöma kunskapskravet? Vilka faktorer upplever lärarna påverkar deras möjligheter att arbeta med kunskapskravet? Metod Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Bekvämlighetsurval följt av kedjeurval gav ett underlag på åtta legitimerade lärare i idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes genom videosamtal i Zoom eller e-post. Data transkriberades och kodades sedan utifrån teman kopplat till studiens frågeställningar. I studien används läroplansteori och ramfaktorteori som teoretiskt ramverk. Resultat Lärarna i studien visar liknande tolkning av kunskapskravet och då att eleverna ska planera och utföra aktiviteter i naturmiljö med anpassning till olika väder/årstider, platser och allemansrätten. Tolkningen av vad eleverna ska kunna utifrån de olika betygsnivåerna skiljer sig. Lärarna uppger skilda arbetssätt i att bedöma kunskapskravet. De intervjuade lärarna upplever att det är främst yttre faktorer som påverkar deras möjligheter att behandla kunskapskravet i sin undervisning. Slutsats:  Slutsatser från studien är att lärarna är viktiga aktörer i transformerings- och realiseringsarenan och då i hur det aktuella kunskapskravet tolkas och bedöms. Hur lärarna tolkar och hur de bedömer kunskapskravet påverkas i stor utsträckning av ramfaktorer som både kan möjliggöra och begränsa deras handlingsutrymme. / Aim The aim of the study is to gain a deeper understanding of how teachers in physical education and health (PEH) in grades 7-9 interpret and assess the knowledge requirement “The student plans and carries out outdoor activities with some/relatively good/good adaptation to different conditions, environments and rules'' (Skolverket, 2011, s.51) and what teachers experience affects their ability to process the knowledge requirement. The study's questions are: How do the teachers interpret the knowledge requirement? How do the teachers work to assess the knowledge requirement? What factors do the teachers experience affect their ability to work with the knowledge requirement? Method This study is based on qualitative semi-structured interviews. Convenience sampling followed by a chain sampling provided a basis for eight licensed teachers in PEH. Interviews were conducted through video calls in Zoom or email. Data was transcribed and then coded based on themes linked to the study’s questions. The study uses curriculum theory and frame factor theory as a theoretical framework.  Results The teachers in the study show a similar interpretation of the knowledge requirement. Students should plan and implement activities in nature with adaptation to different weather/seasons, places and the right of public access. The interpretation of what the students should be able to do is based on the different grade levels differs. The teachers state different working methods in assessing the knowledge requirement. The interviewed teachers feel that it is mainly external factors that affect their ability to process the knowledge requirement in their teaching. Conclusions Conclusions from the study are that teachers are important actors in the transformation- and realization arena and then in how the knowledge requirement is interpreted and realized. How teachers interpret and how they assess the knowledge requirement are greatly affected by frame factors that can both enable and limit their room to maneuver.

Bakgrund: Studien bygger på ett genuint intresse för friluftsliv och fysisk aktivitet. Man har på regeringsnivå en funktionshinderpolitik som har sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter där man menar att människors olika behov och förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga möjligheter och tillgänglighet för rullstolsburna att utöva friluftsliv i ljuset av kommunal planering och åtgärder, samt kartlägga tillgång och tillgänglighet av information kring dessa möjligheter. Metod: En kvalitativ metod användes i form av en enkätstudie där ett frågeformulär skickades ut till politiker och tjänstemän i Kalmar läns 12 kommuner. Frågeformuläret var uppbyggt för att besvara frågor kring hur är tillgängligheten till friluftslivet ser ut idag, hur möjligheterna ser ut för en person med funktionsnedsättning att utöva friluftsliv på ett självständigt sätt samt var man i kommunerna delgett för information kring tillgängligheten till friluftslivet. Resultat: Resultatet visar en tvetydighet då flera konstaterar att man inte gör tillräckligt eller att man inte vet tillräckligt kring ämnet. Av resultatet kan också utläsas att det finns ett intresse och en ambition att jobba vidare med dessa frågor. Dessutom är informationen om tillgängligheten till friluftslivet bristfällig. Slutsats: En slutsats att dra från genomförd studie är att det är många fall i kommunerna finns en ambition för att utveckla och förbättra friluftslivet för att göra det tillgängligt för alla, ambition finns också att förbättra informationen kring möjligheterna för ett tillgängligt friluftsliv. / The study is based on a genuine interest in outdoor life and physical activity. At a government level, there is a disability policy that is based om Sweden´s international commitments on human rights, where it is believed that peoples different needs and conditions should not determine the possibility of participation. The purpose of the study was to map opportunities and accessibility for wheelchair users to exercise outdoor life in the light of municipal planning and measures, and also to map the availability of information about these opportunities. A qualitative method was used in the form of an interview study where a questionnaire was sent out to politicians and officials in Kalmar County´s twelve municipalities. The questionnaire was structures with questions about what the municipalities do to enable an independent and accessible outdoor life for the disabled, but also what the municipalities provide for information about what the accessibility to outdoor life looks like. The result shows an ambiguity as many state that they do not do enough or that they do not know. From the results it can also be deduced that there is an interest and an ambition to continue working with accessibility to outdoor life for the disabled. In addition, it can be stated that the information on accessibility to outdoor life is deficient. One conclusion that can be drawn from the study is that in many cases there is an ambition to develop and improve outdoor life to make it accessible for everyone, there is also an ambition to improve the information about accessible outdoor life.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet förstår läroplanen avseende friluftsliv samt hur dessa arbetar för att bedöma friluftsliv beroende på de förutsättningar som finns på skolan. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer vilket är en typ av kvalitativ metod. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt Göran Lindes teori kring de tre arenorna, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin bygger på sex idrottslärares upplevelser och tankar. Två av dem arbetar på skolor i en mindre ort och fyra på skolor i stadsmiljö. Syftet med detta urval var att visa på eventuella skillnader och likheter och huruvida skolans geografiska plats kan påverka undervisningen i friluftsliv. Resultatet pekar på att idrottslärarna generellt anser läroplanens del gällande friluftsliv vara svårtolkad samt att det spontana friluftslivet är en större utmaning för stadsskolor. Det visar sig också att samtliga idrottslärare använder någon form av friluftsdag vid undervisningen och att detta ofta kombineras med orientering.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med kunskapsutveckling i friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa samt få en tydligare bild av lärares syn på friluftsliv då det är en del av idrottsämnet från grundskolans årskurs 1 till gymnasiet. Syftet är även att se vad lärare anser är viktig kunskap för elevers lärande inom friluftsliv. Studien har avsett att besvara följande frågeställningar;•Vad anser lärare är viktig kunskap för elevernas lärande i friluftsliv?•Hur arbetar lärare med elevernas kunskapsutveckling i friluftsliv utifrån styrdokumenten? Intervjusvar från fem lärare i idrott och hälsa, både i grundskolan och gymnasiet, har bidragit med underlag för vår studie. Litteraturöversikt, tidigare forskning samt Skolinspektionen har bidragit med definitionen av friluftsliv samt vilket utrymme friluftsliv får i ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att lärare i vår studie arbetar med friluftsliv, men att det finns en stor variation i hur de arbetar med området. Vilket utrymme friluftsliv får i undervisningen varierar även mellan informanterna där resurser, personligt intresse samt tid blir avgörande. Lärare i studien anser att överlevnadstekniker är en viktig kunskap i friluftsliv, däremot ges det inte alltid tillräckligt med tid och praktik för att utveckla kunskap och färdigheter inom detta. Vidare lyfter några av informanterna sin förståelse kring att folkhälsa är en av anledningarna till att friluftsliv är en del av ämnet idrott och hälsa, dock belyser bara en av dem hur de arbetar med den aspekten i friluftsliv. Utifrån kunskapsutveckling arbetar lärarna i studien med att säkerställa elevers kunskap genom skriftliga inlämningar, diskussioner eller observationer. Ingen av informanterna nämner specifikt att de arbetar med elevers reflektion av lärandet. Tre av lärarna i studien anser att bedömningen i friluftsliv är problematisk då det inte ges tillräckligt med tillfällen eller att det är ett svårare moment att bedöma.