Studien visar att natur, friluftsliv och människor på omslaget av Utemagasinet konstituerats över tid på olika vis. En markant tilltagande poseringstendens framställer sedan millenniumskiftet individen allt oftare ensam centralt i bild, tillgängligt leende, aptitligt ung och vacker, viril och fertil, och vit. Samtidigt som helbilder alltmer känns som halvbilder, och halvbilder som närbilder. En utveckling påverkad av hur textpuffar ramar in människor och ansikten.      De sista 5 åren har även naturen drastiskt försvunnit eller kraftfullt reducerats från nästan hälften av omslagen. Skärpedjupet sätter fokus på individen, den metrosexuella och leende sfinxen, och lösgör henne därmed ur landskapet genom att bakgrunden suddas ut. På så vis avlägsnas friluftsmänniskan allt mer naturen och friluftslivet friställs sitt ursprung. Liksom individen som självexploaterande prestationssubjekt tycks utlämnad åt en situativ senmodern tillvaro präglad av en eroderande kontext.           Utvecklingen indikerar starkt att Utemagasinet väljer en känslosfär på omslagen som mer påminner om reklambilder för exempelvis bindor, deodoranter och hårschampon. Något som ger oss skäl att begrunda vart naturen som sakralt eller sekulärt kontemplativt betydelsespelrum tar vägen och ifall förpackningen (omslagen) i någon mening är på väg att tillintetgöra sina egna rötter (naturen).

Gymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv. Dock finns en viss tendens till att en del elever upplever en ökad stress av att vara långt från samhällets alla tekniska finesser. De intervjuade framhåller också att skolans roll är att erbjuda ett varierat utbud av friluftsaktiviteter, vilket förhoppningsvis leder till att ett bestående intresse uppstår. Samtidigt menar de att de få timmarna friluftsliv som bedrivs i skolans regi, kanske inte påverkar elevernas hälsa i allt för stort utsträckning, men väcks intresset för att fortsätta, ger det mycket positiva effekter på hälsan. Slutsatser från detta är att vi som lärare måste försöka ge ett varierat friluftsliv som inbjuder till möjligheter att varva ner och ge ett intresse för framtiden. / The curriculum for the upper secondary school, Lpf94, states outdoor recreation and health as two important components within the subject Sport and Health. The aim of this paper has been to study outdoor recreation as a method to obtain good health. The study was done with surveys answered by 179 students from year one and year three in the upper secondary school. Two Physical Education teachers and one recreation leader have also been interviewed in order to gain more knowledge about the effects of outdoor recreation on health. The results show that the majority of the students felt that they get a good physical, psychological and social health by participating in outdoor recreation. However, there is a tendency that some students feel more stressed by being far from our high-tech society. The persons who were interviewed pointed at the schools’ task being offering a multitude of outdoor recreation activities, which hopefully will lead to creating a permanent interest. At the same time, they mean that the little time that is spent on outdoor recreation in school, may not affect the health of the students. But if it raises an interest to continue, on the other hand, it will have very positive effect on health. The conclusion which can be drawn from this, is that we teachers must try to offer a variety of outdoor recreation activities which offers possibilities to relax and raise an interest for the future.

The purpose of the study is to find out what experience of outdoor activities, known as friluftsliv  in Sweden, pupils have and shed light on the perceptions they have about outdoor living. The study is based on focus group interviews with a total of ten guys in the seventh grade in primary school. The interviews were filmed, transcribed and analyzed by the writer. The starting point of this study is that friluftsliv is a culturally created phenomenon and the theoretical perspective is based on Bourdieu's famous concept: Capital, field, habitus and taste. All the students had positive experiences of being in the outdoors. Some used outdoor activities as a method for training. Many of the students experienced outdoor living and the experience of being in the nature as an end in itself. The socio-economic background maybe played some role in their taste and experience of some outdoor activities. Some students felt that outdoor activities can be a way to learn things about nature and that it was important to pass on that knowledge to their children. Students' experiences in outdoor activities at school consisted mostly of orienteering and a lack of other outdoor activities emerged. It´s important as a teacher to start from the pupils' previous experience to create an enjoyable learning. According to the author, there are good opportunities for these students to embrace the teaching of friluftliv based on experiential learning out in the wild. / Syftet med studien var att ta reda på vad elever i grundskolans äldre årskurser har för erfarenheter och hur deras upplevelser inom ämnet friluftsliv ser ut. Med utgångspunkt i frågeställningen så gjordes två fokusgruppintervjuer med totalt tio pojkar i årkurs 7. Intervjuerna filmades, transkriberades och innehållsanalyserades av uppsatsens författare. Utgångspunkten i arbetet är att friluftsliv är en kulturellt skapad företeelse och det teoretiska perspektivet bygger på Bourdieus nyckelbegrepp: Kapital, fält, habitus och smak. Eleverna hade positiva upplevelser och erfarenheter av att var ute i naturen.Några använde sig av friluftsaktiviter som en metod för träning. De flesta eleverna såg även naturupplevelsen som härlig och ett mål i sig.Elevernas kulturella och socioekonomiska bakgrund spelade möjligtvis en viss roll för deras smak och erfarenhet av vissa friluftsaktiviteter.Några elever ansåg att friluftsliv kan vara ett sätt att lära sig saker om naturen och att det var viktigt att föra vidare den kunskapen till sina barn.Elevernas erfarenheter av friluftsliv i skolan bestod mest av orientering och en saknad av andra friluftsaktiviteter framkom. Som lärare är det viktigt att utgå från elevernas tidigare erfarenheter för att kunna skapa ett lustfyllt lärande. Dessa elever hade enligt författaren goda förutsättningar att ta till sig undervisning i friluftliv som grundar sig i ett mer upplevelsebaserat lärande i naturen.

Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.

Friluftsliv blir ett allt större ämne i skolan i Sverige. Det är ett ämne som ska uppta en tredjedel av ämnet Idrott och Hälsa enligt läroplanen. I denna kvantitativa undersökning har det framkommit att de flesta idrottslärare anser att de har tillräckligt med materiella resurser för att undervisa i friluftsliv. Dock gäller inte detta när det kommer till elevernas material hemifrån. Lärarna känner att de har tillräckligt med kunskap för att undervisa i ämnet och de flesta anser att de inom närområdet till sin skola har möjlighet att undervisa i friluftsliv. När det kommer till hur skolan och kollegorna jobbar med eller emot lärarna så svarade en liten majoritet att de ansåg att skolorna jobbar för att de som idrottslärare ska lyckas med vad som står i läroplanen angående friluftsliv. När det kom till om kollegor var med vid planering och genomförandet utav idrottsaktiviteter anser de flesta respondenterna att de får hjälp av sina kollegor när det kommer till planering och genomförande av friluftsaktiviteter. / Outdoor education is becoming an increasingly larger subject in Swedish schools.  It makes up about a third of the curriculum in Physical education. In this quantitative study, the result shows that physical education teachers believe they have enough material resources to teach in outdoor education. However, this not applies to the students and the material they bring from home. The teachers feel that they have enough knowledge about outdoor education to teach in the subject and most considers that they have an area close to the school there they have opportunity to teach outdoor education. When it comes to how the school and colleagues are working with or against the physical education teachers, the teachers responded that a small majority of the schools work together with success regarding the curriculums in outdoor education. When it comes to how involved their colleagues are in planning and implementing outdoor activates the majority answered that they receive help from their colleagues.

Validerat; 20101217 (root)

<p>I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.</p><p>Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv. Dock finns en viss tendens till att en del elever upplever en ökad stress av att vara långt från samhällets alla tekniska finesser. De intervjuade framhåller också att skolans roll är att erbjuda ett varierat utbud av friluftsaktiviteter, vilket förhoppningsvis leder till att ett bestående intresse uppstår. Samtidigt menar de att de få timmarna friluftsliv som bedrivs i skolans regi, kanske inte påverkar elevernas hälsa i allt för stort utsträckning, men väcks intresset för att fortsätta, ger det mycket positiva effekter på hälsan. Slutsatser från detta är att vi som lärare måste försöka ge ett varierat friluftsliv som inbjuder till möjligheter att varva ner och ge ett intresse för framtiden.</p> / <p>Abstract</p><p>The curriculum for the upper secondary school, Lpf94, states outdoor recreation and health as two important components within the subject Sport and Health. The aim of this paper has been to study outdoor recreation as a method to obtain good health. The study was done with surveys answered by 179 students from year one and year three in the upper secondary school. Two Physical Education teachers and one recreation leader have also been interviewed in order to gain more knowledge about the effects of outdoor recreation on health. The results show that the majority of the students felt that they get a good physical, psychological and social health by participating in outdoor recreation. However, there is a tendency that some students feel more stressed by being far from our high-tech society.</p><p>The persons who were interviewed pointed at the schools’ task being offering a multitude of outdoor recreation activities, which hopefully will lead to creating a permanent interest. At the same time, they mean that the little time that is spent on outdoor recreation in school, may not affect the health of the students. But if it raises an interest to continue, on the other hand, it will have very positive effect on health. The conclusion which can be drawn from this, is that we teachers must try to offer a variety of outdoor recreation activities which offers possibilities to relax and raise an interest for the future.</p>

<p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p></p><p>Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som går i klasser med icke rullstolsburna. Vi ställde följande frågor: Hur bedriver idrottslärarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen?</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare på tre olika skolor. De intervjuade idrottslärarna undervisar eller har undervisat i idrott och hälsa i en klass där en rullstolsburen elev har ingått.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De intervjuade idrottslärarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning där de rullstolsburna eleverna är med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket är det mesta av nämnda undervisning. Lärarna menar att det största hindret är den eländiga terräng som skogen ibland kan bjuda. En av lärarna bedrev extra undervisning i friluftsliv för sin rullstolsburna elev så att denne skulle kunna nå målen. En annan lärare upplevde att han inte gjort tillräckligt för att erbjuda sin elev en fullgod friluftslivsundervisning och menade att hans utbildning inte förberett honom för den situationen. En tredje lärare beskriver dilemmat med att anpassa undervisningen för mycket, eftersom det då kan ha en negativ inverkan på kvalitén i undervisningen för de andra eleverna.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Det verkar inte vara möjligt för en rullstolsburen elev att delta fullt ut i friluftslivsundervisningen som den ser ut idag. Idrottslärarna har i två av fallen inte fått någon möjlighet till fortbildning, vilket är en begränsning enligt tidigare forskning. Med mer resurser och kunskap skulle friluftslivsundervisningen kunna göras mer rättvis för rullstolsburna elever.</p>

No description available.