Vi har i denna studie granskat vetenskapligt publikationer rörande utomhuspedagogik. Syfte är att komma underfund med vilka effekter sådan undervisning har på elever, samt om utomhuspedagogik kan underlätta inlärningen av ämnesspecifikt innehåll. Våra frågeställningar har varit vilken inställning elever har till naturen, vilka effekter utomhuspedagogik har på elever, samt vad Sveriges befolkning vet om allemansrätten. Vi har i denna litteraturstudie granskat empiriskt utförda studier, inklusive forskning baserad på kvantitativa vetenskapliga enkäter. Resultatet av studien visar att utomhusvistelse uppskattas av både elever och pedagoger, men att den pragmatiska utomhuspedagogiken sällan bedrivs i skolor trots detta. Vi har även fått fram att det finns positiva aspekter av utomhuspedagogik, såsom fördjupad ämneskunskap, men även andra effekter såsom bättre samarbete och sammanhållning i klasserna. De hinder som framkommer i den granskade litteraturen är osäkerhet bland pedagoger och att utomhuspedagogik är tidskrävande. Vi har även kommit fram till att undervisning om miljön man befinner sig i kan få större genomslag om man befinner sig i själva miljön. I denna studie har allemansrätten använts som sådant exempel.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att undersöka utomhuspedagogikens betydelse och vilken roll den ges av lärare i grundskolan.    Frågeställningar Vad anser lärare om utomhuspedagogik? Hur realiserar idrottslärare utomhuspedagogik i sin undervisning? Hur ser idrottslärare på inlärningseffekterna av utomhuspedagogik i jämförelse med idrottsundervisningen inomhus?   Metod Detta arbete har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes med hjälp av intervjuer av tre idrottslärare verksamma på olika skolor i Stockholm. Efter utförandet av intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet med hjälp Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande.   Resultat Pedagogerna delar tanken om att utomhuspedagogik är någonting positivt, både ur eget perspektiv och också elevernas. Trots detta anammar de inte denna pedagogik särskilt mycket i sin verksamhet. Orsakerna till det ligger oftast i brister hos ledningen vilket hindrar pedagogerna från att kunna utföra undervisningen som de önskar. Sedan anser lärarna att inlärning och utveckling är någonting som påverkas utav de faktorer som uterummet kan ge och att det inte är själva pedagogiken i sig själv som gör skillnad alla gånger.   Slutsats Utomhuspedagogik är någonting som pedagogerna inte har en direkt definition av. De talar gott om den men applicerar den sällan i sin verksamhet och när det sker är det oftast i samband med friluftsliv, annars är utomhuspedagogik i stort sett åsidosatt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Arbetet har utgått från ett av de 10 friluftslivsmål som fastställdes av regeringen år 2012. Friluftslivsmål nr. 4 tillgång till natur för friluftsliv, har målet att säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Arbetet rör den fysiska tillgången till natur för friluftsliv. En sammanställning har gjorts av Skånes kommuner genom en enkätundersökning för att se om de har kartlagt och värderat naturområden för friluftsliv, hur de hanterar skydd för friluftsliv samt om det sker förändringar i tillgång till natur för friluftsliv i de kommunala översiktsplanerna, i så fall hur? Vidare analyseras svaren åt vilken utvecklingsriktning de följer i friluftslivsmålen. Sammanfattningsvis har en majoritet av kommunerna gjort kartläggning av områden för friluftsliv eller planerar att göra det inom 1–2 år. Skydd för friluftsliv har en stark plats i den fysiska planeringen och det värderas högt med ett skydd specifikt för friluftsliv. Kommunerna behandlar friluftslivsmålen i dess fysiska planering och en positiv riktning i friluftslivsmålen kan tydas från resultatet. Markanvändningen förändras positivt för friluftslivet. Resultatet visar på en positiv utvecklingsriktning i insatserna för målen.

Syfte Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra hur idrottslärare i storstad och på landsbygden arbetar med ämnesområdet friluftsliv. Vi vill också undersöka om det finns likheter och skillnader i deras syn och arbetssätt gällande lärandet i friluftsliv. Frågeställningar 1. Hur ser storstad- respektive landsbygdsidrottslärare på lärandet i friluftsliv? 2. Hur arbetar storstad- respektive landsbygdsidrottslärare med friluftsliv? 3. Vilka faktorer påverkar storstad- respektive landsbygdsidrottslärares undervisning i friluftsliv? Metod Läroplans- och ramfaktorteorin var vår utgångspunkt i denna uppsats. Vi genomförde fem individuella semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa via videosamtal på plattformen Zoom. Urvalet bestod av två lärare från landsbygden samt tre lärare från storstadsregioner. Analysmetoden var av induktiv karaktär där vi först transkriberade intervjuerna till textformat för att sedan kategorisera och tematisera. Resultat Lärarna anser att positiva upplevelser av friluftsliv är av betydelse och att allemansrättens olika delar ska beaktas. Lärarna undervisade mycket i utemiljöer men bristen på naturnära miljöer leder till att undervisningen karaktäriseras av idrottsliga aktiviteter. Faktorer som tid, gruppstorlek, material och tillgång till närmiljöer påverkar friluftslivsundervisningen. Har en lärare naturmiljöer lättillgängligt möjliggör det för mer friluftslivsundervisning. Slutsats Samtliga idrottslärare har liknande syn på vad undervisningen i friluftsliv ska innehålla. Dock finns det en osäkerhet i tolkningen av läroplanen bland några av lärarna vad som ska ingå i undervisningen av friluftsliv. Tillgången till närmiljöer påverkar lärarnas undervisning i friluftsliv samt andra faktorer som tid, material och gruppstorlek. / Aim The purpose of our study is to investigate and compare how physical education teachers in Metropolis and in the countryside work with the subject, outdoor life. We also want to investigate whether there are similarities and differences in their views and working methods regarding learning in outdoor life. Research questions 1. How do metropolitan and rural sports teachers view learning in outdoor life? 2. How do metropolitan and rural sports teachers work with outdoor life? 3. What factors influence metropolitan and rural sports teachers' teaching of outdoor life? Method The curriculum and framework factor theory was our starting point in this essay. We conducted five individual semi-structured interviews with teachers of sports and health via video calls on the Zoom platform. The sample consisted of two teachers from the countryside and three teachers from metropolitan regions. The analysis method was of an inductive nature where we first transcribed the interviews into text format and then categorized and thematized. Results The teachers believe that positive experiences of outdoor life are important and that the various parts of the right of public access must be taken into account. The teachers taught a lot in outdoor environments, but the lack of environments close to nature leads to the teaching being characterized by sports activities. Factors such as time, group size, materials and access to local environments affect outdoor life education. If a teacher has natural environments easily accessible it allows for more outdoor life teaching. Conclusions All physical education teachers have a similar view of what outdoor life teaching should include. However, there is an uncertainty in the interpretation of the curriculum among some of the teachers as to what should be included in the teaching of outdoor life. Access to local environments affects teachers' teaching of outdoor life as well as other factors such as time, materials and group size.

Friluftsliv och utevistelse är ett kulturarv i Sverige och har bevisats leda till en förbättrad hälsa. Därför finns det ett starkt stöd för friluftsliv och utevistelse i kursplanen för idrott och hälsa. Studier visar dock att det starka stödet inte återspeglas i tiden som lärare spenderar på detta kunskapsområde samt att skolans ramar och närmiljö beskrivs som begränsande i utövande av friluftsliv och utevistelse. Detta påverkar den redan existerande allmänna problematiken rörande bedömning i ämnet idrott och hälsa då den ofta är löst kopplad till kursplanen samt influeras av kvalitéer som det inte finns stöd för i kunskapskraven. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur en skolas närmiljö kan påverka undervisning och bedömning av kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa på högstadiet. För att undersöka detta utfördes tolv kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadieskolor placerade i stadsmiljö och sex lärare på högstadieskolor placerade i fjällmiljö. Resultatet visade att närmiljön har både en direkt samt en indirekt påverkan på både undervisning och bedömning av kunskapsområdet. Närmiljön upplevdes som främjande för utövandet av friluftsliv och utevistelse på fjällskolorna men som ett hinder för stadsskolorna. Undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse visade sig ske på ett liknande sett på skolor placerade i en fjällmiljö. Sättet som kunskapsområdet undervisas och bedöms på stadsskolor skiljde sig både mot fjällskolorna men även mot varandra då det visade sig finnas stora variationer hos stadsskolorna sinsemellan. Fjällskolorna visade sig även ha en tydligare koppling till kursplanen, vilket kunde förklaras med att lärarna på fjällskolorna beskrev en större allmän kunskap och personligt intresse rörande friluftsliv och utevistelse än lärarna på stadsskolorna. Det visade sig även finnas en syn på friluftsliv som ett äventyr vilken påverkar kunskapsområdet på så vis att det försvårar genomförandet. Det framkom även andra faktorer som ansågs påverka kunskapsområdet utöver närmiljön, dock verkade dessa ändå kunna indirekt kopplas till närmiljöns påverkan.

Teaching in outdoor recreation has long been an obvious part of the school, especially in the field of sports and health. In the new school reform, Lgr 11, outdoor life has more space than previous curricula. The purpose of the study is to investigate what sports teachers say about how they teach in outdoor life and to investigate what factors affect teaching in outdoor life. The result shows that all the sports teachers who participated in the survey think it is positive that outdoor life has been given a more significant role in the new curriculum, but the say that there is less outdoor life in their teaching than they wish. The biggest factors that influence their teaching in outdoor life are knowledge, time and school location. / Undervisning inom friluftsliv har sedan länge varit en självklar del i skolan, framför allt i ämnet idrott och hälsa. I den nya läroplanen, Lgr 11, har friluftsliv mer utrymme än i tidigare läroplaner. Syftet med studien är att undersöka vad idrottslärare säger om hur de undervisar i friluftsliv samt undersöka vilka faktorer som påverkar undervisningen inom friluftsliv. Resultatet visar att samtliga idrottslärare som deltagit i undersökningen tycker att det är positivt att friluftsliv har fått en mer betydande roll i den nya läroplanen men säger att det förekommer mindre friluftsliv i deras undervisning än vad de önskar. De största faktorerna som påverkar deras undervisning i friluftsliv är kunskap, tid och skolans läge.

Friluftsliv är viktigt för ämnet idrott och hälsa. Begreppet förklaras inte och aktiviteterföreslås inte till friluftslivsundervisningen, utan bestäms av idrottslärarna (Skolverket, 2017). Syftet var att undersöka utrymmet och formen friluftsliv ges i undervisningen och någrafaktorer till detta. Nämligen om gymnasieskolans lokalisation och lärarens personliga syn påfriluftsliv påverkar friluftslivsundervisningen. Undersökningen är kvantitativ med ett bekvämlighetsurval som representerar Sveriges befolkningsmängd (Norrland 11 procent,Svealand 41 procent, Götaland 48 procent), andelen idrottslärare (kvinnliga, 32 procent;manliga, 68 procent) och medelerfarenhetsåldern (12,7 år) för lärare på gymnasieskolor. Enkätens respondenter (n=109) arbetade över hela landet (SCB, 2019; Skolverket, 2019). Den vanligaste formen är praktisk och de tre vanligaste aktiviteterna är orientering, vandringoch paddling. Mest utrymme ges under ordinära idrottslektioner, tidig hösttermin eller senvårtermin. Friluftslivsundervisningen ges mindre utrymme än andra aktiviteter enligt 69,4 procent av respondenterna. Chansen av att lärare ger inslag av teoretisk friluftslivsundervisning ökar om läraren har en hög syn på friluftsliv och om skolan ligger i en stad. Inga samband mellan friluftslivsundervisningens utrymme och lärarens syn eller skolans lokalisation kunde fastställas. Resultaten går emot litteraturen (Backman, 2011b).Grupperingsfel kan ha påverkat resultatet då respondentantalet ur lokaliseringsgruppen frånförorten (n=4) och lärare med låg syn (n=1) var fåtaliga.

Bakgrund: I Sverige har det från regeringen bestämts att hela den svenskabefolkningen ska ges möjlighet till att vistas i landets natur. Vistelse i naturen ger hälsovinster i både fysisk och psykisk form. För personer med enfysisk funktionsvaration är denna möjlighet begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur personer beroende av rullstol upplevertillgängligheten till att vistas i naturreservat i Blekinge samt vadLänsstyrelsen i Blekinge kan göra för att förbättra tillgängligheten. Metoden som användes var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var ett kvoturval och inkluderade fem informanter där samtliga hadeen fysisk funktionsvaration samt erfarenhet av vistelse i naturreservat. Resultatet visade att det finns flera hinder avseende tillgänglighet, därmarkytan ses som det största problemet. Insatser för en ökad tillgänglighetkan vara att bygga över olika typ av hinder med hårdpackat grus eller trävägar. Slutsats: Det finns en mängd insatser för Länsstyrelsen i Blekinge att göra utifrån hur tillgängligheten upplevs. Materialet kan ge förslag på hurutveckling kan ske när tillgängligheten ses över. Materialet kan påverka den allmänna folkhälsan då det kan leda till att fler personer vistas och är fysiskt aktiva i naturen.

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur kommunens ställningstaganden påverkar den översiktliga planeringen, undersöka hur kommunen resonerar kring sitt ställningstagande vid intressekonflikt mellan exploatering och riksintressena för friluftsliv och rörligt friluftsliv samt undersöka hur ställningstagandet efterlevs vid följande bedömningar av bland annat planbesked och bygglov. Den studerade kommunen är Båstads kommun, där både riksintresse friluftsliv och rörligt friluftsliv täcker stora delar av kommunens yta, vilket medför begränsningar i var ny bebyggelse kan placeras. Empirin utgörs av Båstads kommuns (i skrivande stund) aktuella översiktsplan samt en detaljplan, sex planbesked, 18 förhandsbesked och 20 bygglov som alla är upprättade eller fått laga kraft efter att översiktsplanen antogs. Dokumenten analyseras med en kvalitativ textanalys. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ställningstagande i översiktsplanen har stor betydelse för var utvecklingsområden lokaliseras. Kommunens ställningstagande i översiktsplanen har även stor betydelse för efterföljande detaljplanering, planbesked, förhandsbesked och bygglov och ligger till grund för huruvida kommunen bedömer lämpligheten i den sökta åtgärden.

Bakgrund: Undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning inte har samma möjligheter till en aktiv fritid som personer utan funktionsnedsättning. Denna grupp vistas också mer sällan ute i naturen. Det finns också stora skillnader i hur kommuner och privata aktörer arbetar för att främja en aktiv fritid för denna målgrupp. Denna studie skrivs i samarbete med en kommun i södra Sverige. I dagsläget uppger kommunen att stöttning gentemot friluftslivsföreningar i deras arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättningar i huvudsak sker genom ekonomiska bidrag i form av föreningsstöd. Man uppger dock att det är ovanligt att dessa bidrag söks i syfte att utveckla verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Därav finns det anledning att undersöka närmare hur friluftslivsföreningarna i kommunen arbetar med tillgänglighet och delaktighet, och om det finns andra strategier bortom ekonomiska bidrag för att stötta föreningarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur den berörda kommunen kan stötta fruluftslivsföreningar i deras arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med fysisk funktionsnedsättning. Metod: I denna studie nyttjades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med en på förhand strukturerad intervjuguide. Fem friluftslivsföreningar intervjuades. Kriterier för att delta i studien var ideella föreningar som bedriver verksamhet som ryms inom begreppet friluftsliv, det vill säga ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Resultat: Resultatet visade att ingen av föreningarna arbetar aktivt med att utveckla verksamhet för personer med fysisk funktionsnedsättning, och att det arbete som görs i huvudsak har fokus på tillgänglighet. Teman som berörde hinder och möjligheter för att utveckla verksamhet för målgruppen var: ”det krävs ett personligt intresse”, ”brist på tid och ledare”, ”utmaning att nå och locka målgruppen” samt ”osäkerhet och delade uppfattningar om vad som krävs”. Kopplat till dessa teman kan kommunen nyttja ett flertal strategier för att stötta friluftslivsföreningar som komplement till ekonomiska bidrag. / Background: Research shows that people with disabilities do not have the same opportunities for active leisure time as people without disabilities. This group also spends less time out in nature. There are also major differences in how municipalities and private actors work to promote active leisure time for people with disabilities. This study is written in collaboration with a municipality in the south of Sweden. The municipality states that support for outdoor recreation associations in their work with accessibility and participation for this target audience mainly takes place through financial grants. However, it is stated that it is unusual for these grants to be applied for to develop activities for people with disabilities. Hence, there is reason to investigate in more detail how the outdoor life associations in the municipality work with accessibility and participation, and whether there are other strategies beyond financial contributions to support the associations. Objective: The purpose of the study is to investigate how the municipality of concern can support outdoor recreation associations in their work with accessibility and participation for people with physical disabilities. Design: In this study, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with a pre-structured interview guide. Five outdoor life associations were interviewed. Criteria for participating in the study were non-profit associations that conduct activities that fall within the concept of outdoor recreation, i.e., “being outdoors in nature- or cultural landscapes for the purpose of wellbeing and nature experiences without the need for competition”. Five outdoor recreation associations were interviewed. Results: The results showed that none of the associations works actively to develop activities for people with physical disabilities, and the work that takes place is focused mainly on accessibility. Themes that concerned obstacles and opportunities for developing activities for the target group were “a personal interest is required”, “lack of time and leaders”, “challenge to reach and attract the target group” and “uncertainty and shared perceptions of what is required”. Linked to these themes, the municipality can use several strategies to support outdoor life associations as a complement to financial grants.