Detta arbete är ett resultat av en deskriptiv undersökning om lärares arbete i mångkulturell skola. Med utgångspunkt från arbetets syften och problemformulering formulerades enkätfrågor som besvarades av 29 lärare på tre skolor. Frågorna handlar främst om på vilka/vilket sätt lärare använder ett interkulturellt arbetssätt i undervisning och bedömning samt vilka problem och möjligheter verksamheten kan innebära. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om vad ett interkulturellt arbetssätt innebär. Samtliga lärare uppger att de i sin undervisning och bedömning av elever med annan bakgrund i något avseende anpassar verksamheten efter behoven även om metoderna varierar från person till person. Lärarna är överens om att arbetssättet innebär såväl problem som möjligheter. / This is the product of a descriptive study about teaching in multicultural schools. With regards to my purpose and leading question, aquestionnaire was distributed and answered by 29 teachers in three schools. The questions focused teachers' opinion on an intercultural teaching and its possibilities and problems. The results show that teachers are well aware of the meaning of an intercultural teaching. They claim that they in their teaching and assessment of students with different cultural backgrounds adjust their activities regarding the students needs, in different ways. The teachers all agrees that an intercultural teaching imply problems as well as possibilities.

Friluftsliv och utevistelse är ett kulturarv i Sverige och har bevisats leda till en förbättrad hälsa. Därför finns det ett starkt stöd för friluftsliv och utevistelse i kursplanen för idrott och hälsa. Studier visar dock att det starka stödet inte återspeglas i tiden som lärare spenderar på detta kunskapsområde samt att skolans ramar och närmiljö beskrivs som begränsande i utövande av friluftsliv och utevistelse. Detta påverkar den redan existerande allmänna problematiken rörande bedömning i ämnet idrott och hälsa då den ofta är löst kopplad till kursplanen samt influeras av kvalitéer som det inte finns stöd för i kunskapskraven. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur en skolas närmiljö kan påverka undervisning och bedömning av kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa på högstadiet. För att undersöka detta utfördes tolv kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadieskolor placerade i stadsmiljö och sex lärare på högstadieskolor placerade i fjällmiljö. Resultatet visade att närmiljön har både en direkt samt en indirekt påverkan på både undervisning och bedömning av kunskapsområdet. Närmiljön upplevdes som främjande för utövandet av friluftsliv och utevistelse på fjällskolorna men som ett hinder för stadsskolorna. Undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse visade sig ske på ett liknande sett på skolor placerade i en fjällmiljö. Sättet som kunskapsområdet undervisas och bedöms på stadsskolor skiljde sig både mot fjällskolorna men även mot varandra då det visade sig finnas stora variationer hos stadsskolorna sinsemellan. Fjällskolorna visade sig även ha en tydligare koppling till kursplanen, vilket kunde förklaras med att lärarna på fjällskolorna beskrev en större allmän kunskap och personligt intresse rörande friluftsliv och utevistelse än lärarna på stadsskolorna. Det visade sig även finnas en syn på friluftsliv som ett äventyr vilken påverkar kunskapsområdet på så vis att det försvårar genomförandet. Det framkom även andra faktorer som ansågs påverka kunskapsområdet utöver närmiljön, dock verkade dessa ändå kunna indirekt kopplas till närmiljöns påverkan.