Friluftsliv är viktigt för ämnet idrott och hälsa. Begreppet förklaras inte och aktiviteterföreslås inte till friluftslivsundervisningen, utan bestäms av idrottslärarna (Skolverket, 2017). Syftet var att undersöka utrymmet och formen friluftsliv ges i undervisningen och någrafaktorer till detta. Nämligen om gymnasieskolans lokalisation och lärarens personliga syn påfriluftsliv påverkar friluftslivsundervisningen. Undersökningen är kvantitativ med ett bekvämlighetsurval som representerar Sveriges befolkningsmängd (Norrland 11 procent,Svealand 41 procent, Götaland 48 procent), andelen idrottslärare (kvinnliga, 32 procent;manliga, 68 procent) och medelerfarenhetsåldern (12,7 år) för lärare på gymnasieskolor. Enkätens respondenter (n=109) arbetade över hela landet (SCB, 2019; Skolverket, 2019). Den vanligaste formen är praktisk och de tre vanligaste aktiviteterna är orientering, vandringoch paddling. Mest utrymme ges under ordinära idrottslektioner, tidig hösttermin eller senvårtermin. Friluftslivsundervisningen ges mindre utrymme än andra aktiviteter enligt 69,4 procent av respondenterna. Chansen av att lärare ger inslag av teoretisk friluftslivsundervisning ökar om läraren har en hög syn på friluftsliv och om skolan ligger i en stad. Inga samband mellan friluftslivsundervisningens utrymme och lärarens syn eller skolans lokalisation kunde fastställas. Resultaten går emot litteraturen (Backman, 2011b).Grupperingsfel kan ha påverkat resultatet då respondentantalet ur lokaliseringsgruppen frånförorten (n=4) och lärare med låg syn (n=1) var fåtaliga.