The history of outdoor life- and recreat bo back about 100 years. During this period this practice and view of outdoor life and recreation has changed. As a future teacher and with the essay's pupose it is of importance to gain and understanding from both people in general and pupils from different social classes and backgrounds regarding what they may think about certain things and in this case what they may think about outdoor life- and recreation. Furthermore, the purpose with this essay has been how socioeconomic background and conditions mau impackt pupils' attitude regarding several claims that can be found in the survey. Also, what the pupils want to lear regarding outdoor life- and recreation and its pedagogy. Subsequently the purpose with the stude has been to ascertain how frequently outdoor life- and recreation has occured in their Pysical Education both in elemantary school as well as secondary school. This study draws on Pierre Bourdieu's idea who argues that humans are socially programmed depending on where and how we as humans grow up. Further on, the study is based on a quantative method as a servey was sent out to pupils attending secondary school.  The total amount answering teh survey was 195. In this study, sveral claim that can be found in the survey has been comared against the pupils's social background. From sthe studen one can conclude that the students have not received a great deal of instruction and guidance regarding outdoor life- and recreation. The participants in the studey draws from a rahter homogenous group and they have got a quite firm dn assertive oponiion regarding the different claims that can be found in the survey. Decisive of the students' social background they though that outdoor life- and recreation is a major poart of society, furhter on they also believed that outdoor life. and recreation is available to everyone. A broad majority from each side also thought that outdoorlife- and recreation shout set place in tature. One can lso find an insecurity wheter there should be more or less education regarding this topic. Lastly, as a fortcoming teacher in Physical Education it is important ot reflect on outdoor life- and recreation nad its pedagogy and hoq you may plan and adjust how yousself may teach this topic

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka arrangemang och aktiviteter som Friluftsfrämjandet i Karlstad anordnade mellan 1952–1982 och på vilka sätt dessa återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning innan och efter namnreformeringen 1975. Syftet undersöktes utifrån tre frågeställningar som besvarades genom en kvalitativ metod i form av en text- och innehållsanalys av Friluftsfrämjandet i Karlstads historiska källmaterial, vilket bestod av arrangemangsreklamblad och ett jubileumshäfte. Och av anledningen att det mångtydiga begreppet friluftsliv var återkommande i uppsatsen beslutades att vid eventuella tolkningsvägskäl kring resultat eller slutsatser skulle stöd tas från Friluftsfrämjandets definition av just friluftsliv. Utifrån resultatet landade syftets slutsats således i att arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad mellan 1952–1982 bestod av varierande karaktär och var kopplade till olika årstider. Även att alla arrangemang och aktiviteter innan namnreformeringen 1975 återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning, och att ett fåtal arrangemang och aktiviteter saknar en tydlig återspegling till verksamhetens namn- och fokusinriktning efter namnreformeringen. Resultatet visade också att det både finns förändringar samt kontinuiteter mellan arrangemangen och aktiviteterna innan och efter namnreformeringen 1975, där en stor förändring kring vinterrelaterade arrangemang och aktiviteter återfanns då dessa hade minskat avsevärt efter namnreformeringen, samtidigt som en kontinuitet återfanns kring arrangemang och aktiviteter med koppling till varmare årstider. I slutdiskussionen drogs slutsatsen att alla former av arrangemang och aktiviteter oavsett utomhusmiljö eller årstid, som anordnats av Friluftsfrämjandet i Karlstad, kan i sin tur återspegla verksamhetens namn- och fokusinriktning med stöd utifrån Friluftsfrämjandets definition av friluftsliv. I relation med tidigare forskning drogs även slutsatsen att Friluftsfrämjandet i Karlstads arrangemang och aktiviteter genom åren kan ha skiftat i antal och utformning eftersom synen på friluftsliv har varierat i olika tider där bland annat faktorer som miljö, hälsa, pengar och makt har varit avgörande. Avslutningsvis belystes även vissa tidsglapp som hade uppstått i källmaterialet gällande arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad, vilket i sin tur gav uppmuntring till framtida studier och vidare forskning kring Friluftsfrämjandet och dess lokala verksamheter.

Bakgrund: Vistelse i natur kan bidra med psykiska och fysiska hälsoeffekter. Förstag enerationens invandrare är en folkgrupp som visar sig vara underrepresenterad gällande utövandet av svenskt friluftsliv. Genom ett större engagemang samt inkludering av denna folkgrupp kan svenskt friluftsliv visa sig vara fördelaktigt genom ökade känslor av tillhörighet till ett nytt samhälle. Syfte: Arbetet syftade till att beskriva första generationens invandrares upplevelser av det svenska friluftslivet samt söka djupare förståelse för hur etnicitet, marginalisering och diskriminering kan ses inverka på dessa upplevelser. Metod: Studien byggde på kvalitativasemistrukturerade intervjuer och bestod av sex deltagare som var första generationens invandrare från en småländsk kommun. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en riktad innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser visade på att friluftsliv utövades som en individuell och social aktivitet, vissa uppskattade lugnet i natur och att det där fanns tid för eftertanke och rekreation, medan andra beskrev sociala aspekter där svampplockning och fisketurer med vänner eller grillning och umgänge med familjen lyftes fram. Positiva upplevelser avfriluftsliv beskrevs utifrån närheten till natur, identifiering av preferenser i naturen och möjlighet till rekreation. Negativa upplevelser av friluftsliv beskrevs utifrån nedskräpning, svår terräng och kunskapsbrist. Konklusion: Samtal om användningen och upplevelser för svenskt friluftsliv kunde tolkas utifrån marginalisering, etnicitet och diskriminering; brist på information, kulturellaskillnader och fördomar. Utsagor kunde även katalogiseras som hämmanderespektive främjande aspekter.

Interest in outdoor life has increased in recent years, not least during the pandemic. Friluftsliv is one of three areas of knowledge in the Swedish curriculum for the subject of physical education. Through teaching, students are supposed to develop an interest in outdoor activities and understand the value of friluftsliv. The problem with the concept of friluftsliv is the lack of consensus about the concept's meaning in the academic world, among non-profit organizations and not least among the teaching profession. This can lead to uncertainties about the purpose, goals and values of friluftsliv education. So with the words of John Dewey as a mantra: That students have difficulties relating the school's education to their everyday life, the purpose of this study is to investigate ninth graders' taste for friluftsliv and how they relate this interest to the education of friluftsliv. The questions that the study intends to answer are: Which practices in friluftsliv engage ninth graders? What value do ninth graders place on the friluftsliv practices that engage them? How do the students describe the relationship between their experiences of friluftsliv outside of school and the friluftsliv they encounter in school education? The study's empirical data consists of two focus group interviews that were conducted at two schools. The schools are located in different geographical sites in south of Sweden and in different sized communities. The interviews were transcribed and then interpreted and analysed using Bourdieu's habitus and capital theory and Engström's logics as theoretical tools. The results show that students have a taste for a variety of friluftsliv practices. These practices attribute different values to the students, such as calmness, joy and freedom. The choice of practices and the attributed value can be explained based on the logics of each practice. These logics are part of an individual's habitus. The results show that some students can, based on their habitus, relate to the school's friluftsliv education, while some cannot. Our conclusion is that teachers should find out what practices engage students and what values students attribute to these practices in order to make the teaching of friluftsliv meaningful.

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer. Att använda sig av läroplaner och läroplansteori blir naturligt, då jag utgår från kursplanen i idrott och hälsa när lärarna ska tolka begrepp, när det handlar om vilken position friluftslivet har i läroplanen. Hur man arbetar med friluftsliv analyserar jag därmed genom läroplansteori, men även genom teori om meningsskapande processer. En slutsats är att ett ämnesövergripande arbetssätt, tillsammans med en friluftslivspedagogisk inventering och didaktisk diskussion, skulle kunna utveckla både friluftslivsverksamheten och idrottsämnets status och roll, något som jag ser som absolut nödvändigt för att kunna möjliggöra en likvärdig och natur- och miljöupplevelsefokuserad undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall det är möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner på ordinarie lektionstid i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplägg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvärderas med hjälp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. Frågeställningarna som undersökningen sökt svar på är ifall det är möjligt att arbeta med friluftsliv på ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta närmiljö är tillräcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krävs att man lämnar den urbana miljön.Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrån tre lärandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori är de teorier som använts vid såväl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillräckligt väl. Studien är av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast är gjord med en klass i årskurs nio och enbart på en skola så är det inte möjligt att generalisera resultaten så att de blir allmänt giltiga. Detta är heller inte studiens avsikt, vilken istället är att utvärdera ifall ett tänkt lektionsupplägg fungerar vad gäller att minimera de hinder som idrottslärare och skolledare ofta anser att undervisning i friluftsliv innebär inom ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor. På detta vis hoppas vi dels erhålla egna kunskaper som är användbara i yrket som idrottslärare och dels väcka intresse för frågan och öppna för vidare forskning. De hinder vi önskar minimera är ekonomiska begränsningar, brist på tid samt brist på lämplig undervisningsmiljö i skolans direkta närhet. De resultat som presenteras visar på möjligheten att bedriva friluftsliv med små medel både vad gäller tid och ekonomi samt att det går att genomföra i skolans direkta närmiljö. Det är till stor del synen på vad friluftsliv är, såväl hos idrottsläraren som hos eleverna som avgör hur undervisningen kan utformas och genomföras. / The purpose of this thesis is to investigate whether it’s possible to teach friluftsliv according to the curricula at regular class time in physical education in secondary schools in urban environments. To investigate this, a lesson structure was planned and implemented in the form of an intervention study and then evaluated using action research and focus group interviews. The questions that the study sought to answer are whether it is possible to work with friluftsliv at regular class time, and if the school's immediate local environment is sufficient to pursue teaching in outdoor activities according to curriculum requirements, or required to leave the urban environment. The empirical data collected has been analyzed and discussed based on three learning theories which underpin outdoor education. Sociocultural perspective, constructivist perspective and variation theory are the theories used in the planning of the intervention study and the analysis of whether the curriculum elements of friluftsliv were treated well enough.The study is qualitative in nature and because the investigation is made with only one ninth grade, and at just one school, it is not possible to generalize the results so that they are broadly valid. This is however not the intention of the study, which is to evaluate whether our hypothetical lessons works in terms of minimizing the barriers that physical education teachers and school leaders often believe that teaching friluftsliv involves in physical education in secondary schools. In this way, we hope to both obtain own skills that are useful in our profession as a physical education teachers and also arouse interest in the issue and open for further research. The barriers we wish to minimize are the financial constraints, the lack of time and the lack of suitable teaching environment in the school's immediate vicinity. The results presented demonstrate the ability to engage in friluftsliv with limited resources in terms of time and finances, and that it’s possible to implement in the school's immediate vicinity. It is largely the perception of what friluftsliv is both among physical education teachers and in students that determine how instruction can be designed and implemented.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det. Målen med arbetet är bl.a. att eleverna ska bli bättre på att samarbeta och visa omsorg om varandra samt att lära sig uppträda miljövänligt i vardagliga situationer. Orsaker till att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus är bl.a. att det är för få vuxna och för stora elevgrupper. Men också att det finns en osäkerhet inför vad och hur man kan göra och om eleverna lär sig tillräckligt.

The concept for the project is based on using the wetland at Apalsjön as an activity site that contain  a Folketshus, a research center for water studies and a cold bath house. The land today is arable land that has some recurring problems such as flooding and high carbon dioxide emissions. At the same time, the soil is not good enough for cultivation. During the autumn semester, I chose with a group of colleagues to work with the land. The project was to develop a model where we develop knowledge of how a wetland can be used and managed, so that it can deliver eco-system services, recreation and new financial opportunities. Simply to see the wetland as an opportunity and not as a problem or obstacle. The project consists of three sections; The building in the middle is the commercial part, where there will be a cafe and some shops for renting equipment as well as a shop that sells local goods from the farms in the area. The cold bath part to the west has various saunas and relaxation areas that can be used both in summer and in winter. Folketshus and the research part to the east, consists of different rooms, open spaces, to different types of gatherings, lectures and meeting places. OUR COMMON PLACE IN NATURE:In modern history, we in Sweden have had different concepts to describe the puplic places: Medborgarhus, Folkets hus, Bygdegård, Allaktivitetshus and Allmänna samlingslokaler. The idea is clear: We need buildings that can gather us, places where different activities and groups of people can meet and mingle. Public premises that help each individual to get closer to themselves, closer to others and also closer to nature. Is there a place where you can get knowledge, practical help, information, culture, cosiness and movement? A place that can receive every individual as it is? A place that, despite its definite and visible character, welcomes the difference? Personally, I have thought about the questions for a long time. Apalsjön project is a new attempt. / konceptet till  kandidatprojekt bygger på  att använda våtmarken vid Apalsjön som en aktivitetsplats som består av ett folketshus, ett forskning center för vattenstudier och ett kallbadhus. Marken idag är en åkermark som har en del återkommande problem som översvämningen och hög koldioxid insläpp. Samtidigt så är inte marken nog bra för odling. Under höstterminens Valde jag med en grupp kollegor att jobba med marken. Projektet var att utveckla en modell där vi tar fram kunskap om hur en våtmark kan brukas och förvaltas, så att den kan leverera eko systemtjänster, rekreationer, fritid och nya ekonomiska möjligheter. Helt enkelt att se våtmarken som en möjlighet och inte som ett problem eller hinder. Projektet består av tre sektioner; Byggnaden i mitten är den kommersiella delen, där det kommer finnas ett kafé och några butiker för uthyrnings av utrustning samt en butik som säljer lokala varor från gårdarna i området. Kallbadhus delen till väst har olika bastu och relaxutrymme som kan utnyttjas både i sommaren och i vintern. Folketshus och forskning delen till öst, består av olika rum, öppna utrymmen, till olika typer av samlingar, föreläsningar och mötesplatser. VÅR GEMMENSAMA PLATS I NATUREN:I modern historia har vi i Sverige haft olika begrepp för att beskriva dem platser som kan vara för oss alla: Medborgarhus, Folkets hus, Bygdegård, Allaktivitetshus och Allmänna samlingslokaler. Idéen är tydlig: Vi behöver byggnader som kan samla oss, platser där olika verksamheter och grupper av människor kan träffas och blandas. Offentliga lokaler som hjälper varje individ att komma närmare sig själv, närmare de andra och även närmare naturen. Finns det en plats där man kan få kunskap, praktisk hjälp, information, kultur, mys och rörelse? En plats som kan ta emot varje individ som den är? En plats som, trots sin bestämda och synliga karaktär, välkomnar olikheten? Själv har jag funderat länge på frågorna. Apalsjön projekt är ett nytt försök.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på friluftsliv som begrepp i friluftslivsundervisning i relation till skolans ramfaktorer och hur det påverkar friluftsundervisningen. Frågeställningar: Hur påverkas friluftslivsundervisningen av skolans ramfaktorer? Vad krävs för att en lektion ska kunna kategoriseras som friluftslivundervisning enligt lärarna? Utifrån Andkjears friluftskors och skolans ramfaktorer, hur anpassar lärarna sin förståelse för begreppet friluftsliv? Teori & Metod Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där fyra grundskolelärare på skolor i Stockholms innerstad har deltagit. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteorin samt Andkjaers teoretiska modell som värderar olika typer av friluftsliv. Resultat De ramfaktorer som främst påverkar undervisningen är tid och plats. Lärarna har dels en individuell syn på begreppet friluftsliv, men påverkas också av vilka årskurser de undervisar. Lärarna för de yngre åldrarna utgår ofta från aktiviteten och kroppens rörelser när de ska definiera om en lektion ska kategoriseras som friluftslivsundervisning eller inte. De har alltså ett fokus på det som Andkjear kallar för inre miljö. Lärarna i de äldre åldrarna utgår i stället oftare från den yttre miljö, det vill säga platsens betydelse och undervisning i naturmiljö. Slutsats Utifrån studiens teoretiska modell ges en större förståelse för olika lärares syn på begreppet friluftsliv och hur det påverkar undervisningen i idrott och hälsa. Ramfaktorerna sätter gränser för undervisningen, men lärarnas egen förståelse påverkar det slutliga resultatet. Genom att ta del av studien kan lärare identifiera och reflektera över sina egna definitioner av begreppet friluftsliv.