Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på friluftsliv som begrepp i friluftslivsundervisning i relation till skolans ramfaktorer och hur det påverkar friluftsundervisningen. Frågeställningar: Hur påverkas friluftslivsundervisningen av skolans ramfaktorer? Vad krävs för att en lektion ska kunna kategoriseras som friluftslivundervisning enligt lärarna? Utifrån Andkjears friluftskors och skolans ramfaktorer, hur anpassar lärarna sin förståelse för begreppet friluftsliv? Teori & Metod Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där fyra grundskolelärare på skolor i Stockholms innerstad har deltagit. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteorin samt Andkjaers teoretiska modell som värderar olika typer av friluftsliv. Resultat De ramfaktorer som främst påverkar undervisningen är tid och plats. Lärarna har dels en individuell syn på begreppet friluftsliv, men påverkas också av vilka årskurser de undervisar. Lärarna för de yngre åldrarna utgår ofta från aktiviteten och kroppens rörelser när de ska definiera om en lektion ska kategoriseras som friluftslivsundervisning eller inte. De har alltså ett fokus på det som Andkjear kallar för inre miljö. Lärarna i de äldre åldrarna utgår i stället oftare från den yttre miljö, det vill säga platsens betydelse och undervisning i naturmiljö. Slutsats Utifrån studiens teoretiska modell ges en större förståelse för olika lärares syn på begreppet friluftsliv och hur det påverkar undervisningen i idrott och hälsa. Ramfaktorerna sätter gränser för undervisningen, men lärarnas egen förståelse påverkar det slutliga resultatet. Genom att ta del av studien kan lärare identifiera och reflektera över sina egna definitioner av begreppet friluftsliv.