Det finns inga krav på vare sig omfattning eller innehåll för friluftsverksamhet i grundskolan, trots att friluftsliv och naturvistelse för med sig en rad värden. Därför har jag, inom ramen för detta arbete, utvecklat en lärarhandledning som avser att motivera och underlätta för lågstadielärare i Nacka kommun att bedriva friluftsdagar med koppling till naturorienterande ämnen, samt att inspirera elever att redan i yngre år upptäcka och vistas i naturen. Utifrån en enkätundersökning som genomfördes med målgruppen, samt utifrån läroplanen för grundskolan och litteratur kopplat till friluftsliv och pedagogik, sammanställdes ett utkast av lärarhandledningen, som i sin tur revideras efter en utvärdering med målgruppen. Det resulterade i en lärarhandledning med fem arbetsområden, kopplade till tre friluftsdagar över ett helt läsår, där eleverna involveras i arbetet både inför och efter friluftsdagarna. I slutsatsen lyfts lärarhandledningen som ett kunskapsbidrag med potential att även användas av lärare som inte är yrkesverksamma i Nacka kommun.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsundervisning är beroende på den undervisande läraren. Ramfaktorer som påverkar undervisningen är även den väldigt beroende på skolan och läraren som undervisar. Huvudslutsatsen som vi kan dra är att arbetet med formativ bedömning inom friluftlivsundervisningen tenderar att ske spontant vilket är problematiskt då det inte säkerställer att eleverna erbjuds formativ bedömning konsekvent genom undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Conclusions: The conclusion that the study can draw is that activities and time that are allocated towards the teaching of friluftsliv are dependant on the teacher. Frame factors that affect the teaching are also very dependant on the school and the teacher. The mainconclusion the study can draw is that the use of formative assessment in the teaching offriluftsliv tends to be spontaneous which is problematics since it does not ensure that the students consistently are given formative assessment throughout the education.

Information behavior is a research field in library and information science concerned with how people seek, use and exchange information. This paper seeks to contribute to information behavior research in the domain of leisure, which has previously been explored to a lesser extent compared to academic and professional contexts. The purpose of this qualitative study is to examine the information behavior of hiking and outdoor life hobbyists. Two research questions are posed: 1) How do hiking and outdoor life hobbyists seek, use and exchange information in their hobby? 2) What information needs do hikers have and which sources of information do they use to fulfill these needs? The theoretical framework consists of sociologist Robert A. Stebbins’ (2009) Serious Leisure Perspective and Anders Hektor’s (2001) model of information behavior. Data was collected through semi-structured interviews with six hiking and outdoor life hobbyists and analyzed using thematic analysis. The results show that the participants seek, use and exchange information in various ways in their hobby, such as searching and gathering information when planning hikes and exchanging information with fellow hiking and outdoor enthusiasts. Information needs include information about the terrain, information about locations, information about equipment and practical information such as information about accommodation and weather information. Important sources of information include websites, social media, blogs, magazines, books, other people, and maps. The conclusion is made that hiking and outdoor life can be viewed as serious leisure and that this particular hobby means considerable interaction with information.

Elever med fysiska funktionsvariationer har begränsning i sin motorik och kontroll vilket i ämnet idrott och hälsa kan påverka deltagandet i undervisningen. Det krävs av lärare att arbeta med anpassningar för att öka elevers deltagande. Studien syftar att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med att inkludera elever med fysiska funktionsvariationer i friluftslivsundervisningen. Studien grundar sig i tre frågeställningar: ”Hur beskriver lärare i ämnet idrott och hälsa att de anpassar undervisningen så den inkluderar elever med fysiska funktionsvariationer vid friluftslivsaktiviteter i skolan? Vilka förutsättningar krävs för att lärare i ämnet idrott och hälsa ska kunna utföra en inkluderande friluftlivsundervisning? Arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att utveckla undervisningen för elever med fysiska funktionsvariationer?” Tre lärare i ämnet idrott och hälsa på tre skolor intervjuades. Resultatet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och visar att lärare fokuserar på individuell anpassning för att inkludera elever med fysisk funktionsvariation (Bryman, 2018). Studien visar också att lärarna lägger stor vikt vid relationsbyggande med eleverna för att skapa planeringar som är inkluderande. Det visar att samtal mellan lärare och elev är viktiga för utvärdering och reflektion av undervisningen. Lärare skapar sig genom samtal en bredare syn över elevens behov i undervisningen.

Denna studie utforskar lärares syn på progression inom friluftsliv i svenska grundskolor. Två centrala frågor styr forskningen: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med progression inom friluftsliv i grundskolan? Vad ser lärarna för möjligheter och utmaningar med progression i friluftsundervisningen? Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med legitimerade grundskolelärare i idrott och hälsa som har undervisning i friluftsliv. Genom kvalitativ innehållsanalys framkommer att lärarnas personliga syn på friluftsaktiviteter påverkar deras tillvägagångssätt i undervisningens progression. Resultaten indikerar att lärarnas egna synsätt på friluftsliv påverkar hur de integrerar progression i undervisningen. En av de framträdande möjligheterna är betoningen på samarbete mellan skolor inom kommunen. Lärare lyfter fram vikten av att sträva efter enhetliga och strukturerade progressionssätt för friluftsliv. Lärare pekar även på betydelsen av tillgångar till resurser som en möjlighet för att förbättra kvaliteten på undervisningen och stödja progressionen. Trots positiva aspekter identifieras utmaningar, såsom ekonomi, klädsel och den tidskrävande aspekten av friluftsundervisningen. Sammantaget föreslår studien att en balanserad undervisningsmiljö, där elevernas praktiska erfarenheter integreras med stöd från lärare och övervägande av utmaningar som ekonomi och logistik, kan främja en hållbar progression över tid. För framtida forskning föreslås utökade studier med fler lärare och inkludering av elevernas perspektiv för att ytterligare fördjupa förståelsen av progression inom friluftsundervisningen i grundskolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.

Research shows that being in nature is important for children's health and psychosocial and physical development. Outdoor education can significantly improve the quality and meaningfulness of learning, contribute to the teachers' and pupils' well-being and help to build a positive attitude towards nature. However, learning outside the school building is rather an exception in the Czech Republic and has not yet received much attention here. On the contrary, Norway is specific in its attitude to outdoor recreation and outdoor education. The purpose of this paper is to present Norwegian approach to outdoor education in primary schools. The theoretical chapters describe the issue of outdoor education in general with a specific focus on the Czech tradition and discourse, the Norwegian education system and the local situation of outdoor education. This part is followed by a qualitative research carried out in the Bodø district in northern Norway. The main method of data acquisition were interviews with teachers from seven local primary schools. The research describes the teachers' concept of outdoor education and answers the question of where the sources of support for outdoor education in Norway are.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka hur bilden och aktiveringen av friluftsliv ser ut hos dagens förstaårsstudenter vid idrottslärarprogrammen i Sverige och hur de upplevt sin egen friluftsundervisning under åren i skolan. Frågeställningarna som undersöks i studien är: Hur ser förstaårsstudenter på sitt eget friluftsliv? Vilka minnen har förstaårets idrottslärarstudenter av friluftsundervisningen från ungdomsskolan? Vilka drivkrafter påverkar lärande och utövande av friluftsliv för idrottlärarstudenter? Metod Studien har genomförts på förstaårsstudenter vid de nationella utbildningarna till idrottslärare. Där 90 studenter deltog i en kvantitativ enkätstudie för att ge en större bild över hur aktiveringen och den upplevda friluftsundervisningen var under skolåren. Vilket kompletterades med 6 stycken intervjuer, där en närmare bild kring motivet till friluftsliv undersöktes i form av upplevelser och känslor från både fritid och skolår. Resultat Resultatet från datainsamlingen visar att två tredjedelar introducerats till friluftsliv genom familj och det näst intill alla upplevde någon form av friluftsundervisning under sina skolår. Skogen är den dominerande platsen för skolans undervisning och aktiviteterna orientering, skridskor och skogsvandringar sker. Sett till eget friluftsutövande är det i skogen aktivering för friluftsutövande sker i form av vandringar och motion i elljusspår. Känslor kopplade till utövandet är lugn och harmoni tillsammans med drivkrafterna att få uppleva och tillhöra en gemenskap. Slutsats Resultatet tyder på att fortsatt utövande går i linje med positiva upplevelser, vilket återspeglas i formerna av naturmöten från skolan efterliknas i det egna utövandet. Studien pekar på att den främsta anknytningen till friluftsliv är skogen vilket även är den grad (till störst del) elever möter genom friluftsundervisningen i skolan. Motivet till utövandet är upplevelse genom positiva minnena och den harmoni, lugn och stresslindrande effekt naturen för fram. / Aim The purpose of this study is to investigate the depiction and activation of outdoor life looks like in today's first-year students at the sports teacher programs in Sweden and how they experienced their own outdoor education during their schoolyears. The issues that will be examined are: How do first-year students own vision of their outdoor life look like? What memories do first-year students have of outdoor education from their school years? What forces affect the learning and practice of outdoor life for physical education teacher students? Method The study was conducted on first-year students at the national educations for PE-teachers. Where 90 students conducted a quantitative questionnaire to provide a wide picture of how the own activation and the experienced outdoor education was during the school years. Which was supplemented with six interviews, where a closer look at the motive for outdoor life was examined in the form of experiences and feelings from both leisure and school years. Results The results from that data showed that two thirds were introduced to outdoor life through family and almost everyone experienced outdoor education during their school years. The forest is the dominant place in school and the activities orienteering, skating and hikes take place. In terms of own outdoor activities, it ́s the forest where most activation takes place through hiking and exercise. Emotions connected to the outdoor life are peace and harmony together with the driving forces to experience and belonging to a group. Conclusions This indicates that continued practice is in line with positive experiences, which is reflected in the fact that the forms of nature encounters from the school are imitated in one's own practice. The study indicates that the main connection to outdoor life is the forest, which is also what most students meet through outdoor education at school. Motive for outdoor life is experience through positive memories and the harmony, calm and stress-relieving effect nature bring.

The purpose of this study was to investigate the conditions for the school subject of physical education and health to be more culturally inclusive. This was done examining a case study focusing one teacher's practice of friluftsliv of cross-country ski race with a multicultural student group in elementary school. The study used qualitative methods consisting of two semi-structured interviews with the teacher, a movie of the preparations and implementation of the ski race and newspaper articles written about the race. The empirical findings were analyzed using thematic content analysis. The results were analyzed using social justice theory and Bourdieu's theory of capital to understand how the teacher adapted the practice to become more culturally inclusive. The study showed that the project of the ski race did not reach the whole way of including the multicultural student group. However, the teacher's reasoning regarding adaptation of the tuition of friluftsliv to a multicultural student group goes in line with previous research. The main problem can be understood as a dilemma that the doxa of friluftsliv in general does not fit with an inclusive school-based friluftsliv.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fenomenet turvandringar för äldre och medelålders kvinnor för att se på vilket sätt de konstruerar föreställningar om femininitet och ålder. Studien bygger på en diskursanalys av de två organisationerna Svenska Turistföreningen (STF) och Friluftsfrämjandets inbjudningar och texter kring turvandringar riktade till kvinnor och seniorer samt av friluftsbloggen Tanter på tur. Jag har i min analys funnit tre övergripande samhällsdiskurser kring prestation, kropp och hälsa vilka alla förhandlar om att definiera den turande tanten. Materialet har analyserats diskursivt med en feministisk och post-strukturalistisk grund utifrån teorier om kvinnans kroppsliga rörelsemönster vilket baseras på teorin att kvinnan är “det andra” och objekt i relation till det manliga subjektet. Undersökingen har gjorts utifrån teorier om den äldre kroppen där dualismen mellan det upplevda jaget och den synliga åldrande utsidan av kroppen har varit centrala.               Som undersökningen har visat förhåller sig tantvandringars konstitutiva utsida, alltså organiserade vandringar och äventyr så som de Friluftsfrämjandet och STF arrangerar, till den medelålders och äldre turande kvinnan som att hon har en ofullständig fysik, låga idrottsliga ambitioner samt att hon tränar för ett hälso- och skönhetssyfte. Konsekvensen av dessa diskurser kring prestation, hälsa och kropp blir tydlig via bloggen Tanter på tur där de turvandrande och bloggande äldre kvinnorna internaliserar den konstitutiva utsidans ålderism och nedvärderande blick vilket i sin tur påverkar hur de beskriver sina egna kroppar och handlingsutrymme.