Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.

Företeelsen friluftsliv i en skolkontextBakgrund: Friluftsliv har varit en del av den svenska obligatoriska skolan under lång tid. Friluftsliv fick en ökad betydelse i idrottsämnet i samband med Lpo 94. Det råder dock oklarheter kring vad innebörden av begreppet friluftsliv. Syfte: Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för företeelsen friluftsliv i en skolkontext. Frågeställningar: Vilka innebörder av friluftsliv framträder i den nationella kursplanen och dess betygskriterier respektive de lokala styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa? samt Vilka skillnader finns det mellan de innebörder av friluftsliv som framkommer på nationell nivå jämfört med de lokala styrningar som framkommer på enskilda skolor? Teori och metod: Vi har i studien använt oss av en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Våra studieobjekt är dels den nationella kursplanen för idrott och hälsa och dels lokala styrdokument från nio olika skolor i Örebro. Resultat: Vi har funnit att det råder en spänning mellan den nationella kursplanens olika delar med avseende på friluftslivets plats och roll i ämnet. Vi har vidare sett att det råder en spänning mellan den nationella kursplanen och de lokala styrdokument vi undersökt med avseende på val av innehåll och innebörder av begreppet friluftsliv. Det finns en stark koppling mellan friluftsliv och orientering i de lokala styrdokumenten. Vi har också funnit att det inte finns något konsensus kring vad friluftsliv är men en möjlig tolkning som återkommer är att friluftsliv tolkas som vistelse i naturen. Summerande analys: Oklarheterna kring hur friluftsliv tolkas är så stora att risken finns att skolans likvärdighet sätts ur spel rörande området friluftsliv. Flera skolor antyder att friluftsliv inte hinns med och forskning tyder på att friluftsliv ersätts av friluftsverksamhet.

Att vara ute i naturen medför inte bara rekreation utan kan kanske även bidra till en ökad miljömedvetenhet. Dock visar forskning skilda resultat i frågan. En ökad miljömedvetenhet är är viktigt för att främja en hållbar utveckling, därför är det intressant att undersöka hur ungdomar ställer sig till miljöfrågor. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan olika friluftsaktiviteter och miljömedvetenhet hos ungdomar. I studien inkluderades enkäter (n=433) från högstadie- och gymnasieungdomar i en medelstor kommun i södra Sverige. Data samlades in och kodades om till siffror för att sedan analyseras med Spearman rank colleration och Mann - Whitney U - test. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan årskurser men att ungdomar har en låg miljömedvetenhet och att friluftsaktiviteter inte har något eller svagt samband med miljömedvetenhet.

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest’s conservation values was carried out. The most important result of this study were that the most valuable areas was the ones on medium moist ground dominated by spruce or rocky areas dominated by pine, and at the same time close to paths and/or Roslagsleden.

The basis for this study was my own conception of a weakening of recreational activities in the Swedish secondary school. The aim of the study was to look into five school leaders’ ideas of recreational activities. The school leaders’ who participated came from various municipalities in two different counties, southern Värmland and northern Västra Götaland (former Skaraborg). In order to collect the school leaders’ perceptions of the subject, qualitative interviews were conducted. Theoretical models produced by Pierre Bourdieu and his thoughts of habitus together with Abraham Malsows hierarchy of needs have left their mark on this study. The study showed that the school leaders perceived several positive qualities from recreational activities, such as fellowship, it´s relaxing effect, calmness and the physical aspect that comes from being in nature. Despite this, recreational activities occurred irregularly, which was mainly due to organizational reasons, such as the schedule involving several lessons with different teachers, which makes it hard to practice outdoor life for any great length of time. Costs and lack of equipment are also mentioned as limiting. Several school leaders mentioned the PE teacher’s enthusiasm as an important factor affecting the amount of outdoor life in school.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?   Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.   Resultat: Man besökte skogen mer frekvent i landsortskommunen både under sommaren och under vintern. Generellt sett minskar antalet besök i båda kommunerna under vintertid. För invånare i storstadskommunen representerade en skog ett större inslag av mänsklig påverkan såsom fler stigar, vägar och motionsspår. För invånare i landsortskommunen representerade en skog ett mindre inslag av mänsklig påverkan såsom enstaka stigar och vägar. Det vanligaste syftet till skogsvistelse var naturupplevelsen i båda kommunerna. Naturupplevelsen var även det främsta syftet till att besöka skogen. Man utövade till större del fysisk aktivitet i skogen i landsorten. Andra syften som var mer populära på landsorten var: jakt och fiske, svamp- och bärplockning och hundpromenader.   Slutsats: Det föreligger skillnader mellan de två undersökta populationerna från de två olika kommunerna i den här undersökningen. Aktiviteter som på ett eller annat sätt har en koppling till skogen var mer populära i landsortskommunen. Att det föreligger en skillnad i hur människor på landsorten och människor i storstaden skiljer sig angående faktorer som rör skogsvistelse kan dock ej påvisas med den här studien.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen.   Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar.   Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare. Attityderna till friluftsliv tenderar dock att skifta och undervisningens utformning ser olika ut. Alla lärare finner både ett flertal vinster och hinder med friluftsliv i undervisningen och upplever att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv har förändrats.

<p>Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen.</p><p> </p><p>Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare. Attityderna till friluftsliv tenderar dock att skifta och undervisningens utformning ser olika ut. Alla lärare finner både ett flertal vinster och hinder med friluftsliv i undervisningen och upplever att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv har förändrats.</p>

Friluftsliv täcker en stor del av det centrala innehållet i Lgr11 i ämnet idrott och hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av idrottslärarnas syn på, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lärarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. Frågeställningarna är därför: Hur uppfattar lärarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad är lärarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lärarna göras för att visionerna ska uppfyllas? Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som arbetar på högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats. Resultatet av deras uppfattningar visar att friluftsundervisningen i skolan skiljer sig gentemot deras vision. Den friluftsundervisning som finns i skolan idag är oftast kopplat till ett större projekt som t.ex. friluftsdagar vilket resulterar i punktinsatser. Den samlade bilden av lärarnas vision är att minska punktinsatserna och samtidigt ha möjligheten till att ta med eleverna på längre resor där de kan testa på skidåkning, vandring, fiske, tälta m.m. För att lärarnas vision ska kunna uppfyllas menar de att det behövs tid, pengar och material enligt respondenterna, precis som tidigare forskning också visar. / Outdoor education covers a large part of the core content of Lgr11 in physical education. The purpose of the survey is to get a picture of a group of PE teachers' views on, and visions with outdoor education in school. I´m also interested in how, in fact, the reality looks like and what teachers believe is needed to visions will be achieved. Therefore the questions will be: How do outdoor education looks like in school today, according to the teachers? What is the teacher's vision of outdoor education? What´s needed so the vision will be achieved according to the teachers? The survey was conducted by four semi-structured interviews with PE teachers working at high school. These were then transcribed and the result of their beliefs is that outdoor education in school differs from their vision. The outdoor education that is available in schools today is usually linked to a major project such as sports days and it results in point actions. The overall picture of the teachers´ vision is to reduce point actions while still having the ability to take the students on longer trips where they can try to go skiing, hiking, fishing, camping etc. In order for the vision to become reality it requires time, money and materials according to the respondents, as previous research also shows.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fått konkurrens från TV- och dataspel. Många familjer bor i städer, med begränsad tillgång till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likaså ro och mental återhämtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i åldrarna 5-12 år.Metod: Tio mödrar intervjuades angående sina barns samspel med naturen. Grupp 1 bestod av fem mammor med barn som hade regelbunden naturkontakt, och grupp 2 bestod av fem mammor med barn som inte hade regelbunden naturkontakt.Resultat: Mödrar som bodde på landet och mödrar som var engagerade i en friluftsorganisation hade barn med regelbunden naturkontakt, medan mödrar som bodde i stadsmiljö gav färre möjligheter till naturkontakt till sina barn. Mödrar som hade regelbunden naturkontakt som barn var mer benägna att ha ett naturintresse som vuxna. Naturkontakt var mest vanlig under sommarhalvåret.Diskussion: Bostadssammanhang och föräldrarnas engagemang var viktiga när det kom till frågan om barnen hade regelbunden naturkontakt eller inte. / Introduction: A sedentary lifestyle is getting more common among children, and outdoor play today is challenged by television and computer games. Many families live in cities with limited access to nature. Nature provides spontaneous physical activities as well as it offers mental recovery. Children who experience early exposure to nature often demonstrate an interested in nature as adults. This study examines the possibilities of access to nature for Swedish children aged 5-12 years.Methods: Ten mothers were interviewed about their children’s interaction with nature. Group 1 included five mothers with children who had regular contact with nature, and group 2 included five mothers with children who didn’t have regular contact with nature.Results: The children of mothers who lived in the countryside and mothers who were involved with nature related associations had regular access to nature, while mothers who lived in urban areas ended up giving their children less opportunities to access to nature. Mothers who had regular access to nature as children were more likely to enjoy nature as adults. Contact with nature was more frequent during the summer months.Discussion: Residential context and parents commitment were important in relation to the aspect of whether children had regular nature contact or not.