Syfte Syftet med studien är att undersöka vad som ligger till grund för hur lärare i idrott och hälsa (åk 7-9) väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan. Studien avser besvara följande frågeställningar: · Hur väljer lärare ut sitt innehåll i friluftsliv i skolan? · Hur organiserar lärare undervisningen i friluftsliv i skolan? · Vad värderar lärare som viktig kunskap i friluftsliv i skolan?   Metod Sex högstadielärare i idrott och hälsa (tre kvinnor och tre män) intervjuades mellan 25-35 minuter genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt mötesrum. Intervjuerna kodades via en innehållsanalys och därigenom samlades svaren i olika teman. Läroplansteorin utgör det teoretiska ramverket och användes i diskussionen för att tolka resultatet. Resultat Vad gäller lärarnas val av innehåll, präglade det centrala innehållet undervisningen i stor utsträckning, samt faktorer som egna erfarenheter av friluftsliv, bedömningsstöd etc. Idrottslärarna i denna studie organiserar sin undervisning med en stark koppling mot idrottslogiken där orientering genomförs ofta samt andra idrottsaktiviteter utomhus. Resultaten påvisade även en aktivitetsdiskurs vilket karaktäriseras av att sin undervisning ska förbereda eleverna för turfriluftsliv. Vad lärarna värderar som viktig kunskap stämmer överens med hur de väljer ut sitt innehåll samt organiserar sin undervisning. Slutsats Undervisningen verkar präglas av en tradition och kultur där strävan efter turfriluftsliv framträder starkt i lärarutbildningar, i bedömningsstödet samt lärares syn på friluftsliv. Att skilja på friluftsliv som skolämne och samhällsfenomen har aktualiserats nu då internationella influenser skapat intresse för hur lärandesituationer kan skapas genom exempelvis platsresponsiv pedagogik. Dessa lärandesituationer ställer lägre krav på material och tid vilket denna studies lärare nämnde som begränsande faktorer. / Aim The aim of the study is to investigate what is the basis for how teachers in sports and health (years 7-9) choose their content, organize their teaching and what they value as knowledge in outdoor education in school. The study intends to answer these questions: • How teachers choose their content in outdoor education in school? • How do teachers organize the teaching of outdoor education in the school? • What do teachers’ value as important knowledge in outdoor education in school? Methods 6 high school teachers in sports and health (3 woman and 3 men) were interviewed between 25-35 minutes through semi-structured interviews via a digital meeting room. The interviews were coded via a content analysis and thereby the answers were collected in different themes. Results Regarding the teachers' choice of content, the central content characterized the teaching to a large extent, as well as factors such as own experiences of outdoor life, assessment support, etc. The PE teachers in this study organize their teaching with a strong connection to the sports logic where orienteering is often implemented and other outdoor sports activities. The results also showed an activity discourse which characterizes by the teacher preparing students for tur-free-air-life. What teachers value as important knowledge is consistent with how they select their content and organize their teaching. Conclusion The teaching is characterized by a tradition and culture where the pursuit of outdoor adventure is strong in PE-teacher education, assessment support and also what the teachers consider to be free-air-life. Distinguishing between free-air-life as a school subject and societal phenomena has been updated now since international influences have created interest in how learning situations can be created through for example place-responsive pedagogy. This type of learning situation creates low demands on material and time, which the teachers of this study mentioned as limiting factors.

Bakgrund Friluftslivet medför utövande av flertalet olika aktiviteter i gemensam natur. När naturen brukas i olika syfte kan likväl interpersonella- som sociala värderingskonflikter uppstå. Fulltofta strövområde i Skåne har identifierat en konflikt mellan mountainbikecyklister och övriga besökare och har utvecklat en zonindelning av området i syfte att leda besökarna rätt i strövområdet. Syfte En utvärdering utfördes för att ta reda på om besökarna i strövområdet uppfattat zonindelningen och om det återstår en konflikt mellan nyttjare av området. Metod Ihop med Stiftelsen Skånska Landskap och Visitskåne, spreds webbenkäter via sociala medier för att nå urvalet som besökt området minst en gång sedan 2019. Resultat Webbenkäten resulterade i 106 svar och majoriteten av respondenten kände inte till att det pågick en zonindelning i området (56%). Var fjärde vandrare upplevde mötet mellan grupperna dåligt (21%). Slutsats Den information som besökarna tagit del av har inte varit tillräcklig. Det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna i området.

Friluftslivet har starka och långtgående traditioner, men trots detta är området åsidosatt både som disciplin och akademiskt fält. Beskrivningarna i kursplanen är undermåliga och många lärare finner det svårt att undervisa i området. En bredare implementering inom högre utbildningar skulle kunna generera ett större akademiskt värde och ett större erkännande vilket skulle gynna friluftslivet som undervisningspraktik. Föreliggande litteraturstudie ämnar bidra till utvecklingen av friluftsliv som disciplin och akademiskt fält genom att undersöka hur friluftsliv kan användas för att utveckla individen, samt hur det genom sin undervisningspraktik kan bidra till samhället. För att finna underlag till denna studie sökte vi systematiskt och manuellt i databaser och tidskrifter. Med utgångspunkt i friluftslivets undervisningspraktik gjordes ett urval på 24 artiklar som samlades in, lästes, analyserades och kategoriserades. Artiklar som inte berörde friluftsliv i naturen exkluderades. Resultatet visar att friluftslivet har potential att dels utveckla individen i flertalet aspekter på ett personligt plan, dels att det finns samhälleliga värden som kan undervisas i området. Dessutom förs en diskussion kring friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik. Slutsatserna som denna studie kommer fram till belyser behovet av att stärka friluftslivet som disciplin. Dels handlar detta om att mer forskning behövs för att stödja det som resultatet visar, dels behövs en vidare undersökning av möjligheter och utvecklingspotentialer inom friluftslivet som kan underlätta lärares undervisningspraktik.

Människan har genom alla tider haft ett behov av äventyr och utforskning. Att tillbringa tid borta från allt ljud och ljus genom att vara ute i det vilda. Nu under rådande Covid-19 pandemi så har intresset ökat och fler än någonsin väljer att spendera sin tid på utflykter i naturen. Ett problem som då kan uppstå är att bära med sig praktiska saker som vanligtvis är grundläggande i våra hem. Produkter som stolar, bord, husgeråd med mera. Om man ska spendera en längre tid i naturen så blir listan på saker man behöver snabbt väldigt lång. Bekvämligheter tar även väldigt mycket plats och när man väl är ute så blir de tunga och otympliga. Hopfällbara stolar är ett exempel på en lösning för detta problem. Jag vill ta detta ett steg längre. Under utforskningen så läste jag många vetenskapliga artiklar om friluftsliv för att ta reda på människors vanor i naturen. Jag hittade då en undersökning från Naturvårdsverket som gav mig en bred syn på vanliga hinder och problem. Problem som uppstod under undersökningen var överbelastade leder som är ett vanligt problem under vandring. Lösningen till det är stretching, vätska och huvudsakligen vila. Problemet med dagens utrustning är att den fokuserar mer på lätt vikt än bekvämlighet. Med min produkt vill jag rikta in mig på personer som vill ha en bekväm vandring. Med hjälp av en designprocess som huvudsaklig arbetsmetod så drev jag ett iterativt projekt som resulterade i ett produktkoncept som fyllde vandrarens behov. En extra hög vandringsstol som kan konverteras till ett par vandringsstavar och en midjeväska, vilket erbjuder en bekvämare och lättare vandring eftersom produkten ersätter dessa produkter.

Ett av idrottsämnets kunskapskrav i årskurs 9 är hur eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Trots detta visar forskning att friluftsområdet är eftersatt och att många likställer friluftsliv med orientering. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år inom Idrott och hälsa uppfattar att de kunskaper de fått med sig från idrottslärarutbildningen gett dem förutsättningar att bedriva friluftsliv, men också vilka möjligheter och hinder de ser med bedrivandet. Studien undersökte sex idrottslärare genom kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk ansats praktiserades för att analysera det inkomna materialet. I resultatet framkom det att lärarna upplevde en svårighet att omsätta sina nyvunna kunskaper från idrottslärarutbildningen till yrkesrollen, men också över att tolka in vad friluftsområdet faktiskt ska innehålla. Respondenter upplevde också att ett gränsöverskridande arbete mellan ämnen skulle gynna den fortsatta friluftslivsundervisningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7–9 undervisar i friluftsliv samt vilka möjligheter som ges och vilka svårigheter som finns vid undervisning av kunskapsområdet. För att undersöka detta användes följande frågeställningar: • Vad innebär begreppet friluftsliv för idrottslärare? • Hur arbetar idrottslärare i högstadiet med det centrala innehållet i Lgr11 inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse? • Vilka möjligheter och vilka svårigheter finns det med undervisning inom friluftsliv och utevistelse? Metod För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare som arbetar på olika skolor runt om i Sverige. Det teoretiska ramverket som använts i studien var läroplansteorin och analysen i denna studie utgick från Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat Resultatet visade att friluftslivsbegreppet kan definieras och tolkas på olika sätt. Friluftsliv handlar om att vara ute och ta del av naturen och dess upplevelse enligt idrottslärarna. Respondenterna tog upp att det centrala innehållet i kursplanen är för det mesta tolkningsbara, då läraren själv planerar lektion utefter sina egna kunskaper utifrån det centrala innehållet, vilket gav både för- och nackdelar. Idrottslärarnas egna erfarenheter, intresse och kunskaper påverkar lärarnas tolkningar. De svårigheterna som idrottslärarna tog upp var ekonomin, tid och utrustning. En annan svårighet som togs upp var betygsättningen och Fredrik ansåg att betygsystemet borde försvinna i friluftsliv. Möjligheterna som främst speglades var att alla respondenter hade tillgång till närliggande skog. Slutsats De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att idrottslärarna har en ganska traditionell och gemensam syn på vad friluftsliv innebär. Genom att friluftsliv som begreppet är tolkningsbart så krävs det mer kreativitet från lärarna för att kunna förbättra friluftslivsundervisning utan ökade kostnader. Detta hade kunnat genomföras genom att bland annat arbeta mer platsresponsivt och ämnesövergripande. / A qualitative study of how teachers' views affect teaching in friluftsliv Aim The purpose with this study is to analyze how PE teachers in years 7-9 work with outdoor education. The writers will focus on how the PE teachers work with outdoor education as an area of knowledge and what the possibilities and difficulties with teaching in outdoor education are. The study will answer the following research questions: • What is outdoor education according to the PE teachers? • How do PE teachers in high school work with the central content in the curriculum in outdoor education? • What are the possibilities and difficulties in working with outdoor education? Method To answer these questions, we did qualitative and semi structured interviews with six PE teachers in different schools in Sweden. The study’s theoretical framework was the curriculum theory and the analysis in this study was based on Braun and Clarke’s thematic analysis method. Results The result shows that the term outdoor education can be defined and interpretated in many different ways. Outdoor education is about being outside and take part of nature and its experience according to the PE teachers. The respondents raised that the central content of the curriculum for the most part is interpretable, since the teacher plans the lesson from their own knowledge based on the central content, which gave both pros and cons. The PE teachers own experience, interests and knowledge affects the teacher’s interpretations. The difficulties the PE teachers brought up were financial, time and equipment. One more difficulty that was raised was the grading and Fredrik considered the grading system should disappear in outdoor educations. The possibilities which were mainly reflected on were that all respondents had access to nearby woods. Conclusion The conclusions we can draw from the result of this study is that the PE teachers seem to have a quite traditional and common view on what outdoor education means. Because outdoor education as concept is interpretable it demands more creativity from the teachers to be able to improve the outdoor education without increasing costs. This would be possible through working more responsive pedagogy and interdisciplinary.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever på mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv på olika skolor i Sverige.Frågeställningarna är: Vad är friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna på friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa idrotten? Är eleverna med i någon friluftsförening? Har eleverna som är med i någon friluftsförening en annan syn på vad friluftsliv är i jämförelse med dem som inte är med i en friluftslivsförening?I studien används två olika teorier. Den första teorin som används är Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus är en teori som handlar om vad vi vanligen benämner som inlärning eller socialisation. Våra rörelser, vårt tal, val av kläder, mat samt partners och vad vi gör på vår fritid händer omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande. Den andra teorin som används är anpassningsstilarna enligt Sandells modell (Sandell, 2000). Sandells tre anpassningsstilar är: den dominanta stilen, naturen finns men det existerar ingen stark förståelse för den. Skapar natur och miljö. Den aktiva stilen, åker dit där det finns fri miljö och natur. På jorden finns naturen tillgänglig. Den passiva stilen, vi värnar om miljön och naturen. Naturreservat byggs för att man ska ta vara på naturen. Det empiriska materialet är kvantitativt och består av insamlade enkäter på totalt fem skolor i Stockholm, Göteborg och Helsingborg.Resultaten visar att elevernas uppfattning om friluftsliv är att vara i naturen. På elevernas friluftsdagar är det vandra i skogen, springa och idrotta som gäller. Enligt eleverna är det sällan eller ibland som idrottstimmarna ägnas åt friluftsliv. Det är många elever som inte är med i någon friluftsförening men är aktiva på fritiden. En slutsats som kan dras är att eleverna har kunskap om vad friluftsliv är. Det som nämns som aktiviteter i ämnet idrott och hälsa på friluftsdagarna tas även upp i läroplanen LGR11. / The purpose of this study is to examine students´ view of friluftsliv in middle school and high school at various schools in Sweden.The research questions are: What is friluftsliv for the students? What is the content of students´ outdoor day’s activities in school? How is students´ notion of the curriculum for friluftsliv in physical education and health? Are students of any outdoor compound? Have students participating in any outdoor compound a different view of what the outdoor life is in comparison to those who are not in a hiking club?In the study two different theories are used. The first theory makes use of Bourdieu's sociological concept of habitus. Habitus is a concept, addressed in commonly terms as learning or socialization. Our movements, our vocabulary, choice of clothing or food and partners and what we do in our spare time happens unconsciously of what we can experience as possible and appropriate. The second theory makes use of Sandell´s model of adaption styles (Sandell, 2000). Sandell three adaption styles are: the dominant style, nature exists but there is no strong understanding of it. It creates nature and the environment. The active style, go to where there are free environment and nature. On the Earth environment is available. The passive style, we care about the environment and nature. Nature reserves are built so mankind can take care of nature.The empirical data are quantitative and consists of collected questionnaires at five schools in Stockholm, Gothenburg and Helsingborg.The results show that students' view of friluftsliv is to be in the nature. The students' outdoor day’s activities are applied as hiking in the woods, running and playing sports. According to the students, it is rarely or sometimes as physical education and health lessons are planned for friluftsliv. There are many students not involved in any outdoor club but many are active in their leisure time.One conclusion can be made; students have knowledge of what friluftsliv is. It can be mentioned that students´ activities in physical education and health under outdoor days is included as an aim in the syllabus of LGR11.

Friluftsliv och utevistelse har en tydlig plats i svensk idrottsundervisning, dock har tidigare forskning visat att det bedrivs för lite undervisningen i momentet men även att det är svårt för lärare att definiera vad som skall ingå i momentet. I den nya läroplanen för grundskolan, släppt 2022 får det en tydligare plats. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan ser på förändringen beträffande den ändrade skrivningen avseende friluftsliv i kursplanen LGR22, samt om detta har fått påverkan i den faktiska undervisningen i friluftsliv. Sju lärare har, genom semi-strukturerade intervjuer, fått ge sin bild av momentet. En tematisk innehållsanalys visar att den ändrade skrivningen har bemötts på ett positivt sätt samt att flera av lärarna har gjort förändringar i momentet, både avseende innehåll samt omfattning. Det har visat sig att en stor del av lärarna även har svårigheter att göra ett urval av aktiviteter till momentet då skrivningen anses svårtydd. Lärares olika svårigheter kring ämnet och dess förändringar diskuteras. Vidare forskning behövs om momentet friluftsliv och utevistelses förändringar samt om lärares syn på läroplanens skrivningar, då området är väldigt outforskat och nytt.

This study concerns the education of school friluftsliv in Physical Education in upper secondary schools in Sweden. The purpose of this study was to investigate the potential influence that frame factors may have on the teaching in school friluftsliv education with a particular focus on planned teaching hours, evaluation of the central content and assessment. The study has done so by using a quantitative approach where the material has been collected through a questionnaire survey. In order to present a result from the surveys, two different analyses were made where a univariate analysis was used on the closed questions and a content analysis was used on the surveys' more open questions. The result showed that planned teaching hours, evaluation of the central content and the assessment within school friluftsliv, all varied a lot where the influences of the frame factors showed to have both positive and negative effects. The study thus reached a conclusion where the positive and negative effects made a difference in relation to the students’ conditions within school friluftsliv. Such conditions have a subsequent impact on the students’ possibilities to learn the correct abilities in relation to the curriculum and also how the students are allowed to show these abilities in relation to a certain grade. This ultimately leads to some students' more beneficial circumstances when it comes to the assessment of school friluftsliv which questions the reliability and righteousness in relation to an equivalent education.

The purpose of the study is to increase the understanding of the purpose and goals of physical education teachers in their outdoor education and what knowledge they express as important for students to develop and demonstrate in, about and through outdoor education. Five physical education teachers participated in the study. Qualitative semi-structured interviews collected data and a thematic analysis was conducted based on Carlgren's theories of tacit knowledge and the four forms of knowledge (Carlgren, p. 88, 2015; Skolverket, p. 21, 2002). The results show that all teachers express the same purpose and goals with their outdoor education. The students should be given enough knowledge and experience of outdoor life to be able and want to pursue outdoor life now and for the rest of their lives. It was difficult for the teachers to formulate the knowledge required by the pupils to achieve the purpose and goal. Carlgren's (SOU 1992:94,p. 66) knowledge form ”skill” turned out to be the one that is given most prioritation in outdoor education. This is due to the fact that movement skills in different outdoor activities are considered easy to assess and that outdooractivities are given the greatest space in outdoor education. At the same time, the results suggest that the teachers possess tacit knowledge in outdoor life and outdoor life education that makes it difficult for the teachers to formulate the knowledge they consider important. They have a sense of security and clarity about how teaching should be structured and what pupils should experience in order to achieve the overall purpose and goal of creating the conditions for a lifelong active outdoor life. / Syftet med studien är att öka förståelsen för vilket syfte och mål lärare i idrott och hälsa har med sin friluftslivsundervisning och vilka kunskaper de uttrycker som viktiga för eleverna att utveckla och visa i, om och genom friluftslivsundervinsingen. Fem lärare i idrott och hälsa deltog i studien. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data och en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i Carlgrens teorier om tyst kunskap och de fyra kunskapsformerna (Carlgren, s. 88, 2015; Skolverket, s. 21,2002). Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker samma syfte och mål med sin friluftslivsundervisning. Eleverna ska ges tillräckligt med kunskap och erfarenhet av friluftsliv för att kunna och vilja bedriva friluftsliv nu och resten av livet. Vilka kunskaper som krävs hos eleverna för att nå syftet och målet hade lärarna svårt att formulera. Carlgrens (SOU 1992:94, s. 66) kunskapsform färdighet visade sig vara det som ges störst utrymme i friluftslivsundervisningen. Detta på grund av att rörelsefärdigheter inom olika friluftslivsaktiviteter anses vara lätt att bedöma och att friluftslivsaktiviteter ges störst utrymme inom friluftslivsundervisningen. Samtidigt antyder resultatet att lärarna besitter tyst kunskap inom friluftsliv och friluftslivsundervisning som gör att lärarna har svårt att formulera de kunskaper de anser är viktiga. De besitter en trygghet och en klarhet kring hur undervisningen ska formas och vad eleverna bör få uppleva för att nå det övergripande syftet och målet, med förutsättningar för ett livslångt aktivt friluftsliv.