Biologisk mångfald och produktionen av ekosystemtjänster minskar och framtida klimatförändringar förväntas påskynda den processen. Genom att kartlägga ekosystemtjänster och de nyttor de ger till människor kan det hjälpa till att belysa naturens värde och skapa incitament för att skydda och bevara dem. Möjligheten till rörligt friluftsliv, en viktig ekosystemtjänst i Sverige, har ett samhälleligt värde då det bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Denna studie syftar till att bidra till en vägledning för att rumsligt kartlägga ekosystemtjänster i Sverige med fokus på rörligt friluftsliv. Resultatet visar att kartläggningarna delas upp i kartering av naturområden och av de människor som använder dem. Dessa benämns ofta som tillgång och efterfrågan. En koppling ses mellan valet av metoder och dataunderlag i förhållande till vilket syfte och fokusområde kartläggningarna har. Ett mönster går att urskilja i återkommande aktiviteter i kartläggningarna, vilket resulterar i ett förslag på vägledande flödesdiagram över turordningen av aktiviteterna. / Biodiversity and thus the delivery of ecosystem services are declining, and future climate change is expected to accelerate the process. By mapping ecosystem services and the benefits they provide to humans, one can shed light on the value of nature, and help create incentives in protecting and preserving it. The opportunity for outdoor recreation, an important ecosystem service in Sweden, has a social value as it contributes to human health and wellbeing. This study aims at to contributing to a guide for spatially mapping ecosystem services in Sweden, with a focus on outdoor recreation. The result shows that outdoor recreation mappings can be about mapping either natural areas or the people who use them. These are often referred to as supply and demand. A connection is seen between the choice of methods and data, in relation to the aim and focus of the studies. A pattern is revealed in recurring activities in the mappings, resulting in a suggested flow chart for the sequence of activities when mapping outdoor recreation.

Över 70% av svenska internetanvändare i åldrarna 18–25 använder sig dagligen av Instagram. Samtidigt söker sig allt fler människor ut i naturen, inte minst under den rådande pandemin. Uppsatsens syfte är att synliggöra om, och i så fall hur, Instagram påverkar yngre friluftsintresserade personers matvanor och matlagning i samband med friluftsliv. Uppsatsen kommer även att undersöka ifall det finns andra faktorer som påverkar valet av mat som äts i samband med friluftslivet. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med personer i åldrarna 18–25. Det insamlade materialet analyserades genom användandet av en tematisk analys. Ur den tematiska analysen växte tre teman fram; Det förflutnas påverkan, Anpassning efter situation och Instagrams effekter. Resultatet visade på att det inte fanns några uppenbara kopplingar mellan Instagram och informanternas matvanor i naturen. Däremot kunde de känna sig inspirerade att ta sig ut i naturen om de sett instagrambilder i naturmiljö - bilderna bidrog därmed till en längtan att ta sig ut i naturen. Samtidigt fanns det andra faktorer som verkade ha en större påverkan på vilken mat som åts i naturen, så som tidigare erfarenheter, uppväxt, familj, smidighet och bekvämlighet. / Over 70% of all Swedish internet users aged 18-25 use Instagram on a daily basis. At the same time, more and more people are visiting outdoor environments, not least during the current pandemic. The purpose of this thesis is to investigate whether Instagram has an influence on young outdoor oriented people when it comes to food-related habits in an outdoor environment, and if so, in what way? The thesis will also examine whether there are other factors that influence the choice of food in an outdoor environment. The study is based on five semi-structured interviews with people between the ages of 18–25. The collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. From the thematic analysis, three themes emerged: The influence of the past, Adaptability according to circumstances and the impact of Instagram. The results of the study showed that there were no obvious connections between Instagram and the informants’ food-related habits in a nature environment.However, most informants mentioned that they could become inspired to go out into a nature environment if they had seen Instagram photos of friends being out in nature - a longing to go out into nature. At the same time, there were some other factors that seemed to have a greater impact on what food was eaten in nature: previous experience, upbringing, family, convenience and comfortability.

This thesis focuses on the attitude between nature and the residents of Östra Göinge municipality. The purpose of this research and thesis is to provide a clearer picture of the resident’s outdoor life and relationship to nature within the municipality. In addition, this research considered possible development opportunities in the outdoor life category within the community while also addressing the question of accessibility to green areas. This research used an online survey, distributed on Facebook, to groups linked to Östra Göinge. The results from the survey show that even though the residents of the community are satisfied with the access to green areas in the municipality, they still see development opportunities which will help promote outdoor life in Östra Göinge. / Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild över hur Östra Göinge kommuns invånares friluftsliv och deras attityd till naturen inom kommunen. För att genomföra undersökningen och besvara de tre frågeställningarna, gjordes en enkät som delades ut på Facebook i grupper länkade till personer bosatta i kommunen. Enkäten lades även ut på kommunens intranät. Resultatet av undersökningen visar att de svarande på enkäten är nöjda med tillgången till grönområden, men också att de ser många utvecklingsmöjligheter i kommunen som skulle stärka friluftlivet.

The accelerated cycle of production and consumption has had tremendous environmental consequences since the 20th century. Corporate interest needed a society of over-consumption, creating the take-make-waste linear systems as we know it. The rise of leisure culture enabled an escape of society through outdoor recreation, while at the same time creating a new leisure industry, contradictive to the purpose of outdoor recreation. Being in nature is in Sweden called friluftsliv which is a cultural notion built in Swedish identities. This value is embedded in sustainability and nature, which is core in Swedish outdoor brands and its consumers, while at the same time being captured within the system of production and consumption. This conflict will be investigated in this thesis by analysing sustainability communication and marketing in how it constructs the brand values and influence consumer culture, based on ethnography and narrative analyses framed as Sustainability Storytelling. An in-depth case study of two brands by semi-structured interviews provides insight on business operations and mindsets for ambitious action toward a sustainable future. A theoretical framework was built to define how outdoor brands can function for a truly sustainable friluftsliv, framed as Transformational Sustainability, by shifts in business operations and in communications to make sustainable consumption possible and desirable. The results indicate a constructed type of friluftsliv based in consumption, through marketing of nature and sustainability, which is contradictive to the inherent values of the sector. While the core values and proved practical changes simultaneously enables a possibility for a shift toward a truly sustainable friluftsliv.

Genom att ta tillvara på andra kvaliteter är det pittoreska och slottet och ge en mer nyanserad bild av Mariefred blir hotellet tillåtande av stadens utveckling. Mariefred får förhålla sig till en relativt stor struktur men får även mycket tillbaka. I sin tur förhåller sig byggnaden till platsens behov och förutsättningar som allmänna funktioner, höjd, rikt friluftsliv, klimat och  säsongsväxlingar. Hotellet fungerar som en nod för friluftsaktiviteter lokalt och som slut på en gren av sörmlandsleden. I området kan man vandra, paddla, segla, utföra geocaching, fiska, klättra och åka skridskor. Bygganden fylls under sommarhalvåret med aktiviteter som hör till och det finns flertalet allmänna funktioner. Strukturen är en tät trästomme som täcker nästan hela tomten som man som besökare upplever både horisontellt och vertikalt, visuellt och i rörelse. Rum, plan och trappor byggs in i strukturen och får förhålla sig till dess dimensioner samtidigt som den ger möjlighet till en klättrande känsla och en flexibilitet till hotellet att förändras efter framtida behov. Gäster ges möjlighet att leva nära det rådande klimatet genom att huset är uppdelat i tre klimatzoner och vintertid rullas en väv av isolering ut som ett tak över loungen för att bilda en varm kärna. En tjock vägg värmer upp kärnan och fungerar som en stor sammankopplad kakelugn där man kan njuta av en brasa eller sova mot den uppvärmda väggen. / By looking at other qualities than the picturesque and the castle and there by give a more nuanced picture of Mariefred the hotel will be tolerant of the city's development. Mariefred has to relate to a new relatively large structure but also get a lot back. In turn the hotel relates to the site's needs and conditions as public space, height, rich outdoor life, climate and seasonal changes. The hotel serves as a node for outdoor activities locally and as the end of a branch of Sörmlandsleden. In the area you can hike, canoe, sail, perform geocaching, fish, climb and ice skate. The building fills up during the summer with activities that belongs and there are several public functions. The structure is a fine wooden framework that covers almost the entire plot that visitors experiencing both horizontally and vertically, visually and in motion. Room, floor and stairs are built into the structure and has to relate to its dimensions at the same time enables for a climbing sensation and flexibility to the hotel to change for future needs. Guests are given the opportunity to live close to the current climate by the house being divided into three climate zones. At winter a weave of isolation is being rolled out like a roof over the lounge to form a warm core. A thick wall heats up the core and serves as a large interconnected fireplace where you can enjoy a fire or sleep against the heated wall.

Inledning: Friluftsliv har en stark ställning i Sverige. Argumenten är positivt landade och innefattar vanligen både folkhälsa och miljöengagemang. Samtidigt som intresset ökar och fler vistas i naturen kommer rapporter om nedskräpningsproblem. Något som slår hål på uppfattningen om att friluftsliv främjar miljöengagemang. Syfte: Genom att undersöka hur ledare inom Friluftsfrämjandet ser på miljöengagemang och friluftsliv har studien som mål att skapa en teoretisk modell som visar förutsättningar alt. hinder för pronaturellt beteende, viljan att minska klimatavtrycket. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. 8 ledare inom Friluftsfrämjandet deltog. Genom Grounded Theory utformades en analysmodell som i sin tur konstruerade en visuell teoretisk modell.  Resultat: Miljöengagemanget är i första hand situationsanpassat och bygger på att plocka skräp. Miljöfokus varierar för olika typer av aktiviteter. Ju mer abstrakt naturen blir, desto svårare att förhålla sig till ett miljöengagemang. Glapp uppstår utifrån viljan att vara miljövänlig till den faktiska insatsen. Miljöengagemanget är inte tydligt utanför ledarrollen. Ifall engagemanget får fäste utanför organisationen är detta kopplat till friluftslivet som i sig kan innehålla miljöfokus.  Diskussion: Att friluftsliv skulle vara förenat med ökat miljöengagemang fungerar bättre i tanken än i praktiken. En möjlig väg kan vara att sammankoppla begreppen om allemansrätten hade ett tydligare ställningstagande. / Introduction: Outdoor recreation has a strong position in Sweden. Engaging in outdoor recreation is positively charged, includes public health and environmental engagement. When interest in outdoor recreation increases there are reports of garbage problems in natural areas. This suggest that outdoor activities doesn´t promotes environmental commitments. Aim: By investigating how voluntary guides within the Swedish Outdoor Association give reasons for environmental engagement through outdoor recreation, the study aims to create a theoretical model that shows the conditions for pronatural behavior. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. 8 guides participated. Through Grounded Theory, an analysis model was designed which in turn constructed a visual theoretical model. Result: Environmental engagement is situational and focus on picking garbage. How environment priority is conducted differs within different types of activities. The more abstract nature becomes, the more difficult it is to relate to environmental engagement. Gaps arise from being environmentally friendly to the actual effort. If commitment takes root outside the organization, this is linked to the outdoor activities, which can include an environmental focus. Discussion: That outdoor recreation promotes environmental engagement is better in thought than in practice. The right of public access should have a clearer environmental position.

Friluftsliv är en av nycklarna till att bevara den biologiska mångfalden. Tidigare studier visar att en del av bevarandet är att ge fler människor kunskap som kan leda till förståelse för biologisk mångfald. I denna studie undersöks hur biosfärområdet Kristianstad Vattenrike förmedlar biologisk mångfald utifrån ett friluftsperspektiv. Här ligger fokus på ekosystem och variationsrikedom av organismer, vilka tillsammans utgör definitionen av biologisk mångfald. Informationstavlor inventeras på besöksplatserna med hjälp av en kvantitativ checklista och två kvalitativa innehållsanalyser. Resultatet visar att biologisk mångfald förmedlas på samtliga inventerade besöksplatser, om än i varierande omfattning. Det totala antalet inventerade informationstavlor är 101 stycken. Av det totala antalet analyserade texter förmedlas ekosystem i hela 63 % genom samspel mellan abiotiska och biotiska faktorer. Variationsrikedom av organismer beskrivs 144 gånger genom arters förekomst och levnadssätt samt 37 gånger genom arters kännetecken. De besöksplatser som har utemuseum förmedlar över lag mest information om biologisk mångfald, möjligen till följd av att antalet tavlor är större på dessa platser.

På friluftsmarknaden finns det idag ett tomrum i form av personifierbar och modifierbar utrustning. Ett steg mot detta kan vara accessoarer som fungerar som komplement till huvudutrustningen. Ett sådant komplement är bältesväskan, en extra typ av förvaring som enkelt kan sättas på och tas av från ett skärp eller en ryggsäcks höftbälte eller axelremmar.  Produkten som beskrivs i denna rapport är just en sådan bältesväska. Den har universella fästen som fungerar på band och bälten av olika storlek och riktning: både de som sitter vertikalt, likt en axelrem, och de som sitter horisontellt, som ett skärp. Vidare har den en storlek som snabbt kan justeras efter behov vilket gör den unik på marknaden. Med ett medföljande midjebälte är det dessutom enkelt att göra om den till midjeväska när så önskas.  Projektet har utförts som examensarbete i samarbete med det jämtlandska friluftsföretaget Lundhags. Målet med arbetet var att utveckla en prisvärd, funktionell bältesväska som ska fungera på så många ryggsäckar och bälten som möjligt samt upplevas som en attraktiv produkt att använda både i stadsmiljö och inom friluftslivet. Väskan är systematiskt utvecklad via stödmetoder som ingått i övergripande faser. Stödmetoderna gick ut på att först samla information om behov, önskemål och lösningar på funktioner, för att sedan skissa upp möjliga koncept. Därefter eliminerades koncepten tills enbart det mest lovande fanns kvar. Detta syddes upp i prototyper som utvärderades och modifierades, för att slutligen nå en färdig produkt.  Arbetet har varit avgränsat till att enbart handla om utformning, ej pris eller material.

Bakgrund och syfte: Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur. Nyanlända elever kommer ofta från svårare omständigheter och då kan friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att förbättra deras känsla av sammanhang. Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever upplever friluftsliv i skolan, vad för faktorer som påverkar deras inställning till friluftsliv samt vad som motiverar dem till att utföra mer friluftsliv. Metod och analys: Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer via plattformen Zoomdär vi intervjuade fem nyanlända elever individuellt som antingen gick i förberedelseklassereller ”vanliga” klasser. Målet var att eleverna skulle få chansen till att berätta deras tankar och tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv. KASAM och sociokulturellt perspektiv användest ramverk för att analysera studiens data. Analysen skedde genom tematisering där vi delar in alla transkriberingar under relevanta rubriker. Resultat: Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv haft en påverkan på deras inställning till friluftsliv i skolan. I hemländerna fick vissa elevermöjligheten att gå ut i naturen både på fritiden och i skolan medan andra inte hade sammamöjligheter. Naturen skiljer sig åt mellan deras hemländer samt i jämförelse med den svenska naturen. Det sociala samspelet mellan studiens elever och lärare har varit en orsak till att deras rädslor övervunnits. En bidragande faktor till upplevelsen av friluftsliv kan också vara antalet aktiviteter som eleverna har fått genomföra. De elever som har fått genomföra fler friluftsaktiviteter var mer benägna att utföra mer friluftsliv. Det märktes att KASAM skiljde sig åt mellan dessa elever. Det kan även finnas andra faktorer som kunde påverka deras KASAM exempelvis socioekonomiska och kulturella skillnader. Slutsats: I denna studie har lärare haft en stor påverkan på elevernas KASAM och de kan generellt behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. De elever somvar mer negativt inställda till friluftsliv hade inte fått testat lika många friluftslivsaktiviteter som de som var mer positiva. Elevernas bakgrunder och erfarenheter av naturen har också påverkat deras uppfattning av friluftsliv. De elever som växt upp i krigsdrabbade länder har inte haft samma tillgång till naturen och det kan ha påverkat deras inställning till friluftsliv. / Background and aim: There is a limited amount of research regarding newly arrived students in school and specifically concerning outdoor life education. The outdoor lifeelement can function as an integration arena for the development of language, knowledge andculture. As newly arrived students often come from difficult circumstances, outdoor lifeeducation can be used as a tool to enhance their KASAM. The aim of the study was to find out how newly arrived students experience outdoor life at school, what factors affect theirattitude towards outdoor life and what motivates them to perform more outdoor life. Method and analysis: The study was conducted using qualitative interviews via Zoom wherewe interviewed five newly arrived students individually who either went to preparatoryclasses or "regular" classes. The students talked about their thoughts and previous experiencesof nature and outdoor life. We have chosen to use the theoretical frameworks KASAM andsociocultural perspective to analyse the data. The analysis of the transcriptions was performedusing thematization. Results: The results of the study show that the students' previous experiences of nature and outdoor life had an impact on their attitude towards outdoor life at school. In their home countries, some had the opportunity to go out into nature both in their free time and at school, while others did not have the same access to it. Nature also differs in their home countries incomparison with Swedish nature. The social interaction between the study's students andteachers has been one reason why their fears have been overcome. A contributing factor to theexperience of outdoor life can also be how many activities the students have had the chance totry out. The students who had carried out more outdoor activities in school were more likelyto engage in more outdoor life. It was noticed that KASAM differed between these students. Conclusion: In this study, teachers have had a major impact on students' KASAM and theymay generally need to become better at motivating their teaching choices for students. Thosewho were negative had not tested as many outdoor activities as those who were positive. Thestudents' backgrounds and experiences of nature have also influenced their perception ofoutdoor life. The students who grew up in war-torn countries have not had the same access tonature and this may have affected their attitude to outdoor life in Sweden as well.

Leisure activities and outdoor recreation are valuable aspects of people's everyday life. With more people living in cities than ever, access to natural areas is becoming a more relevant issue, and many protected nature areas serve both to preserve biodiversity and make nature accessible to a wider public. Living at a distance to nature increases the need for transportation and previous research show that travel connected to leisure activities, and to outdoor activities in particular, is carried out by car to a higher extent than other travel. With increasing climate change, a shift towards more sustainable transportation is needed. While much research and work has been put into shifting everyday travel to public transport, there is a lack of research and a bigger resistance to change when it comes to leisuretravel. This study investigates the possibility of traveling with bus to nature reserves around Umeå, Sweden, by combining public transport data with data on nature reserves. The analyses are carried out in ArcGIS Pro, using Network Analyst models Route and Service area for six different times on a Saturday between 10.00 am and 11.40 am. The results show that, out of 69 nature reserves in a 50 km radius from the city centre, 24 are reachable within 90 minutes and ten of them within 60 minutes. Further, the study discusses the possibility to exercise popular outdoor activities in these nature reserves. The most common activities are walking and hiking and the findings show that six of the ten nature reserves have roads, paths or tracks that make these activities possible.