Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera hur undervisningen i friluftsliv kan skilja sig beroende på vart i Sverige det sker samt hur idrottslärare ser på utmaningar och möjligheter för att bedriva friluftsliv inom idrott och hälsa. För att analysera resultatet valdes ramfaktorer som teoretisk grund för att få en förståelse av hur externa influenser som läraren inte har kontroll över har en påverkan på undervisningen i skolan. En kvalitativ metod valdes genom intervjuer med fem lärare från olika delar av Sverige, tre idrottslärare från Skåne och två idrottslärare från Norrbotten. Intervjuerna spelades in med hjälp av zoom efter att samtliga lärare gav sitt samtycke att delta i studien. Namnen som nämns i studien är pseudonymer för att behålla deltagarnas anonymitet. Resultatet visade på faktorer som antingen stärker eller försämrar idrottslärares undervisning i friluftsliv. Flera likheter mellan lärares syn och sätt att arbeta med friluftsliv visar sig men även skillnader, där de största skillnaderna beror på det geografiska läget. Slutsatsen blev att det finns yttre faktorer som idrottslärare har svårt att påverka som styr undervisningen i friluftsliv, däremot uppfattas inte dessa faktorer som avgörande för att bedriva friluftsliv enligt den nationella läroplanen.

Aim The aim with this study is to investigate how teachers in physical education are teaching and working with assessment in outdoor education. Further on, we also want to see how the geographical location of each school might be a factor to consider when it comes to the conditions for managing outdoor education. The following issues have been used: How does teachers implement outdoor education in their teaching in physical education? What conditions, for example, economic, time, or the vicinity to nature, does one has to consider important to teach outdoor education? In what ways do the teachers work with the content of the curriculum and how do they create situations for assessment. In what way do the teachers look at how the different conditions affect the education in outdoor education itself? Method Our study is based on qualitative interviews where the focus was to understand how and why the teachers looked upon certain areas within outdoor education, rather than gathering quantitative facts. There were six certified teachers being interviewed from upper secondary schools in Jämtland, Södermanland, Småland and Västergötland. As the interviews began we assured all the participants their answers were confidential and that they could end the interview at any time. The interviews were held over Skype with a voice recorder. Results The results we found were that most of the teachers had a very similar way of looking at outdoor education. Most of them agreed that conditions such as, economic, time and material, plays a big part when it comes to what education they will be able to implement. The teachers also found a connection between the location of the school and what type of outdoor education they can carry through. All of them thought that the activity itself should be in focus, and that will decide in what environment it will take place. Conclusions The conclusion we can make based on the findings of this study was that many teachers looked at the limitations of outdoor education and therefore decided that it was a difficult element to work with. With a wider view toward outdoor education one could interpret the curriculum in multiple ways, and then find new possibilities with outdoor education. If one were to look at the four overall perspectives, written in the curriculum, one could easily work with environmental sustainability and the historical aspects of the different places one has access to. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med undervisning och bedömning i friluftsliv utifrån aspekterna skolans geografiska läge i Sverige, skolans förutsättningar och resurser för friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Hur planerar och undervisar lärare i idrott och hälsa i momentet friluftsliv? Vilka förutsättningar som ekonomiska, tidsmässiga och närheten till utevistelse anser lärare i idrott och hälsa är viktiga för att bedriva friluftsliv? På vilket sätt arbetar lärare med innehållet i kursplanen och hur skapar de tillfällen för bedömning? Hur anser lärarna att skolans resurser och förutsättningar påverkar undervisningen i friluftsliv?   Metod Studien grundar sig på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fokus låg på att skapa en förståelse av lärarnas verklighetsbild, istället för att söka kvantitativ data. Sex legitimerade gymnasielärare intervjuades från två gymnasieskolor i Jämtland, varav en innerstadsskola och en utanför centrum. Övriga lärare var från gymnasieskolor i Södermanland, Småland och Västergötland. Intervjuerna gjordes över Skype med ljudinspelare. Studien följer de forskningsetiska principerna där hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Resultat Resultaten visar att de flesta lärare har samma sätt att se på friluftsliv. De flesta lärare anser att det finns förutsättningar för friluftsliv som spelar in, material, ekonomi och tid är några av dem. Lärarna anser att skolans läge är en avgörande faktor för i vilken utsträckning friluftsliv kan bedrivas samt att närheten till natur också gör det enklare att bedriva undervisning. De flesta lärarna anser också att friluftslivet bör vara aktivitetsbaserat där aktiviteten styr valet av miljö, och därigenom skapar även detta begränsningar. Slutsats Den slutsats som går att göra utifrån resultaten är att de intervjuade lärarna hade en viss syn på friluftsliv i skolan där många begränsningar genomsyrade deras resonemang. Med en bredare syn för undervisning i friluftsliv, hade lärarna kunnat tolka kursplanen annorlunda och istället se svårigheterna som möjligheter. Genom att titta på de fyra övergripande perspektiven och sedan koppla dessa till sin undervisning i friluftsliv skulle det vara lätt att jobba med till exempel platsens historia samt hållbarhet och andra faktorer som spelar in på vår miljö.

No description available.

<p>Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks. We examined how the media presents different extreme sports in the form of news magazines and lifestyle magazine. We have concluded that there is a huge gap between the self images of their sport compared to how the media presents them. News Magazines often deals with risks and dangers of extreme sports and put them in different contexts in their articles and that the sport is to demonstrate its capacity, to reach goals, triumph and prestige. Also Sunday supplement that are not news-oriented have the same main focus. Lifestyle magazines image of extreme sports performers is more consistent with the addition to the participants own image in which the actual experience and lifestyle is important and not the risk-seeking.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.</p><p>• Vilken inverkan har naturen på människan?</p><p>• Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter?</p><p>• Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik?</p><p>Metod</p><p>Forskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.</p><p>Sammanfattande diskussion</p><p>Sverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är sedan länge även det en välkänd hälsoförbättrare samtidigt som många forskningsresultat visar på att naturen påverkar människans hälsa positivt. I och med dessa fakta vore det bra om ett koncept där fysisk aktivitet kombineras med naturvistelse(friluftsliv) kunde erbjudas för företag, som ett alternativ till traditionell friskvård.</p><p>En framtida utmaning är att få företag att se vinsterna med att satsa pengar på att få deras personal mer fysiskt aktiv och därmed öka deras hälsa. Positivt är att enkätundersökningen visar att de vinster företagen själva såg som resultat av deltagande i friluftsaktiviteter var; minskad sjukfrånvaro, gladare, piggare personal, mer motiverad personal samt bättre effektivitet. Detta tyder på att viss kunskap kring vikten av en frisk personal redan finns i arbetslivet.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the study was to investigate how nature affects the human being, and further to examine how companies can benefit, both economically and health wise, by using outdoor recreation as health service. This based on outdoor recreation practised in a nature setting and consisting of physical activity.</p><p>• How does nature affect the human being?</p><p>• How can an employer profit from offering his/her employees outdoor recreation?</p><p>• How can outdoor recreation improve group spirit?</p><p>Method</p><p>Research within following areas has been studied; Natures positive effects on the human being, the connection between nature and health, and group development. The result from a questionnaire based survey about company’s interest in outdoor recreation as health service, also stand as part of the background in this qualitative literature study.</p><p>Conclusions</p><p>Every year, Sweden looses huge amounts of money due to illness, caused by lack of physical activity. The fact that physical activity has positive effects on human physical and mental health is since far known, and results from scientific studies show that nature also has positive effects on the human body and mind. Considering these facts, it would be good if a combination of physical activity and outdoor activities (=outdoor recreation) could be offered by company health service, as an alternative to traditional health service.</p><p>A future challenge is to get companies to spend money on outdoor recreations as health service. By showing companies evidence of probable profits from betting money on getting their employees more physical active, and thereby increasing their health status, this challenge will hopefully be attained.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:</p><p>Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?</p><p>Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of the study was to investigate the relation between the multiple intelligences and outdoor life education in school. The questions at issue were:</p><p>What intelligences are developed within the outdoor life education in school, according to teachers and students?</p><p>In what activities in outdoor life education are the intelligences developed?</p><p>Method</p><p>The data for the report have been assembled by unstructured interviews. Two teachers and two students were interviewed one by one on the subject of how they practically operated in outdoor life education in school. The interviews have been analyzed with an analyze schedule, based on Dr. Howard Gardner’s theory of the multiple intelligences and formed to apply at outdoor life.</p><p>Results</p><p>In accordance with the respondents statements, canoeing stimulates the interpersonal, bodily, spatial and logical-mathematical intelligence. Following intelligences are improved during orienteering: logical-mathematical, bodily and spatial. There were, in opposite to the intrapersonal and spatial intelligence, different opinions whether the naturalist intelligence was stimulated during hiking or not. During camping the interpersonal and mathematical intelligence, as well as spatial, bodily and linguistic intelligence, are stimulated. The review of the results about climbing shows that all intelligences except the musical and the naturalist intelligence are activated. During tour skating on ice all intelligences, except the spatial and the naturalist intelligence are trained. Nevertheless, there are different opinions among the respondents whether the musical intelligence is activated. Downhill skiing stimulates linguistic, bodily, intrapersonal and interpersonal intelligence.</p><p>Conclusion</p><p>According to the respondents, all of the intelligences, proposed by Howard Gardner, are activated in outdoor life education in school. However, there were contradictions in the respondents’ statements, whether the naturalist intelligence was activated or not.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet. • Vilken inverkan har naturen på människan? • Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter? • Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik? Metod Forskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie. Sammanfattande diskussion Sverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är sedan länge även det en välkänd hälsoförbättrare samtidigt som många forskningsresultat visar på att naturen påverkar människans hälsa positivt. I och med dessa fakta vore det bra om ett koncept där fysisk aktivitet kombineras med naturvistelse(friluftsliv) kunde erbjudas för företag, som ett alternativ till traditionell friskvård. En framtida utmaning är att få företag att se vinsterna med att satsa pengar på att få deras personal mer fysiskt aktiv och därmed öka deras hälsa. Positivt är att enkätundersökningen visar att de vinster företagen själva såg som resultat av deltagande i friluftsaktiviteter var; minskad sjukfrånvaro, gladare, piggare personal, mer motiverad personal samt bättre effektivitet. Detta tyder på att viss kunskap kring vikten av en frisk personal redan finns i arbetslivet. / Aim The aim of the study was to investigate how nature affects the human being, and further to examine how companies can benefit, both economically and health wise, by using outdoor recreation as health service. This based on outdoor recreation practised in a nature setting and consisting of physical activity. • How does nature affect the human being? • How can an employer profit from offering his/her employees outdoor recreation? • How can outdoor recreation improve group spirit? Method Research within following areas has been studied; Natures positive effects on the human being, the connection between nature and health, and group development. The result from a questionnaire based survey about company’s interest in outdoor recreation as health service, also stand as part of the background in this qualitative literature study. Conclusions Every year, Sweden looses huge amounts of money due to illness, caused by lack of physical activity. The fact that physical activity has positive effects on human physical and mental health is since far known, and results from scientific studies show that nature also has positive effects on the human body and mind. Considering these facts, it would be good if a combination of physical activity and outdoor activities (=outdoor recreation) could be offered by company health service, as an alternative to traditional health service. A future challenge is to get companies to spend money on outdoor recreations as health service. By showing companies evidence of probable profits from betting money on getting their employees more physical active, and thereby increasing their health status, this challenge will hopefully be attained.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit: Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever? Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna? Metod Datainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv. Resultat Resultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens. Under orientering tränas följande intelligenser: logisk-matematisk, kroppslig och visuell-spatial. Till skillnad från den intrapersonella och visuell-spatiala intelligensen råder det bland respondenterna delade meningar om naturintelligensen stimuleras under vandring eller ej. I lägerliv stimuleras interpersonell och logisk-matematisk intelligens men också visuell-spatial, kroppslig och verbal-lingvistisk. I granskningen av klättring visar resultaten att alla intelligenser, utom naturintelligensen och den musikalisk-rytmiska intelligensen, aktiveras. Under långfärdsskridskoåkning tränas alla intelligenser utom naturintelligensen och den visuell-spatiala. Det råder dock bland respondenterna delade meningar om den musikalisk-rytmiska intelligensen aktiveras. Under utförsåkning stimuleras verbal-lingvistisk, kroppslig, intrapersonell samt interpersonell intelligens. Slutsats Enligt elever och lärare aktiveras samtliga intelligenser, utifrån vår tolkning av Gardners teori, i friluftslivsundervisningen. Det fanns dock motsägelser i respondenternas berättelser huruvida naturintelligensen aktiveras eller inte. / Abstract Aim The aim of the study was to investigate the relation between the multiple intelligences and outdoor life education in school. The questions at issue were: What intelligences are developed within the outdoor life education in school, according to teachers and students? In what activities in outdoor life education are the intelligences developed? Method The data for the report have been assembled by unstructured interviews. Two teachers and two students were interviewed one by one on the subject of how they practically operated in outdoor life education in school. The interviews have been analyzed with an analyze schedule, based on Dr. Howard Gardner’s theory of the multiple intelligences and formed to apply at outdoor life. Results In accordance with the respondents statements, canoeing stimulates the interpersonal, bodily, spatial and logical-mathematical intelligence. Following intelligences are improved during orienteering: logical-mathematical, bodily and spatial. There were, in opposite to the intrapersonal and spatial intelligence, different opinions whether the naturalist intelligence was stimulated during hiking or not. During camping the interpersonal and mathematical intelligence, as well as spatial, bodily and linguistic intelligence, are stimulated. The review of the results about climbing shows that all intelligences except the musical and the naturalist intelligence are activated. During tour skating on ice all intelligences, except the spatial and the naturalist intelligence are trained. Nevertheless, there are different opinions among the respondents whether the musical intelligence is activated. Downhill skiing stimulates linguistic, bodily, intrapersonal and interpersonal intelligence. Conclusion According to the respondents, all of the intelligences, proposed by Howard Gardner, are activated in outdoor life education in school. However, there were contradictions in the respondents’ statements, whether the naturalist intelligence was activated or not.

Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks. We examined how the media presents different extreme sports in the form of news magazines and lifestyle magazine. We have concluded that there is a huge gap between the self images of their sport compared to how the media presents them. News Magazines often deals with risks and dangers of extreme sports and put them in different contexts in their articles and that the sport is to demonstrate its capacity, to reach goals, triumph and prestige. Also Sunday supplement that are not news-oriented have the same main focus. Lifestyle magazines image of extreme sports performers is more consistent with the addition to the participants own image in which the actual experience and lifestyle is important and not the risk-seeking.

The topic studied in this thesis is the right of public access as a legal institution. In that connection, several questions which are different from each other are raised. The thesis focuses to a great extent on the interaction between questions of a practical-legal nature and those whose character is more connected to legal theory. The point of departure of the discussion in the thesis is that some of the legal norms that are incorporated in the institution of the right of public access are customary law. Thus, the concept customary law is particularly considered, and the question of in what way the customary law can be filled with content raises special interest. A hypothesis is put forward in the thesis, which is that the right of public access constitutes part of those regulations whose purpose is that land should be used appropriately - seen from the societal perspective that land is a limited natural resource which should be used expediently, for the husbanding of resources. What is advocated in this thesis, is that in both the jurisprudential discussion about the right of public access and in the argumentation that is conducted in the practical legal application, the three subjects, the Actual User, the Canalizer and the Actual User in the Collective and their different use of the land, are separated. Further, it is advocated that the discussion as to which activities are allowed by the right of public access should be based on a consciousness that the activities can concern “everyday use” or “recreation” and that, depending on whether the activities are considered to concern the one or the other, different conclusions regarding the permissibility of the activities will be drawn. Furthermore, it is shown in the thesis that in conflicts between different means of using land, the courts seem to presume that all land is covered by the right of public access - a presumption that does not hold if the land is a part of somebody’s zone of home privacy, is needed for certain business or constitute biologically sensitive land. / I denna avhandling studeras allemansrätten som rättsinstitut. Därvid aktualiseras flera sinsemellan olikartade frågeställningar. Avhandlingen fokuserar i stor utsträckning på samspelet mellan frågor av praktisk-juridiskt slag och sådana av mer rättsteoretiskt slag. Diskussionen i avhandlingen utgår från att vissa av de i institutet allemansrätten ingående rättsliga normerna är sedvanerätt. Därför diskuteras sedvanerättsbegreppet särskilt, varvid frågan hur sedvanerätt kan fyllas med ett innehåll väcker särskilt intresse. I avhandlingen uppställs en hypotes om att allemansrätten är en del av en reglering syftande till lämplig markanvändning - sett ur den samhälleliga synvinkeln att mark är en begränsad naturresurs som bör nyttjas ändamålsenligt, för hushållning med resurser. I avhandlingen förespråkas att man i såväl den rättsvetenskapliga diskussionen om allemansrätten, som i den argumentation som förs i den praktiska rättstillämpningen, särskiljer de tre subjekten utövaren, kanalisatören och utövaren i kollektivet och deras skilda nyttjande. Vidare förespråkas att diskussionen, om vilka aktiviteter som är allemansrättsligt tillåtna, sker utifrån en medvetenhet om att aktiviteterna kan avse ”vardagsnytta” eller ”rekreation” och att, beroende av om aktiviteterna antas avse det ena eller det andra, olika slutsatser angående aktiviteternas tillåtlighet kommer att dras. Därtill visas i avhandlingen att domstolen, i konflikter mellan olika sätt att nyttja marken, tycks presumera att all mark är allemansrättsligt tillgänglig - en presumtion som bryts om marken ingår i någons hemfridszon, behövs för vissa näringar eller utgör biologiskt känslig mark.