Kontakt med naturen har bevisats vara viktigt för människors välbefinnande, humör och känslostämning. Av den anledningen är skogen och naturen mycket viktig, speciellt i tätortsnära områden. I tidigare undersökningar har man kommit fram till skogen förändrar känslostämningen hos människor och att framför allt positiva känslor väcks. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka specifika känslor som väcks och vad som kan påverka dessa. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning på plats vid naturreservatet Älvrummet i Trollhättan. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats med chi-2-test för att se ifall det fanns några signifikanta samband. Studiens resultat påvisar som många andra undersökningar att ett skogsbesök har en påverkan på känslostämningen. Resultatet visar också att det är framför allt positiva känslor som väcks. Till viss mån påverkade umgänge, aktivitet och besökta attraktioner några enstaka känslor, men i de flesta fall fanns inget samband mellan studerade faktorer och känslostämningen.

No description available.

This research aims to deconstruct the discretionary character of outdoor recreation, in view of the hegemonic nature of intersectional oppression. Once deconstructed, it also questions how outdoor recreation, inspired the Scandinavian concept of friluftsliv, can become a feminist space for resistance against this oppression. The Feminist Hiking Collective is presented as case-study.

Undersökningen handlar om hur verksamma idrottslärare uppfattar betydelsen av de olika delarna i det centrala innehållet i det nya styrdokumentet, LGR 22 samt hur det centrala innehållet synliggörs i idrottslärares pedagogiska planeringar. Flera forskningsstudier visar att elever inom idrott och hälsa får möta ett begränsat antal aktiviteter under idrottslektionerna vilket medföljer att eleverna inte får möta allt inom det centrala innehållet. Aktiviteterna eleverna får möta är främst bollspel eller lekar med fokus inom tävlingsidrotter. Studiens resultat grundas på 8 intervjuades lärare samt 13 analyserad pedagogiska planeringar. Resultatet visar att idrottslärare upplever LGR 22 som tydligt men något fri att tolka. Konsekvenserna med att läroplanen är tolkningsbar upplevs vara att det inte blir en likvärdig undervisning för eleverna. Resultatet visar också utifrån analysen av planeringarna att rörelse är delen som får störst plats med lekar och bollspel som aktiviteter som förkommer mest. I diskussionsdelen jämför vi resultatet från studien med tidigare forskning där diskussionen utgår från Lindes läroplansteori. Undersökningens slutsats blev att idrottslärare upplever det svårt att få till en likvärdig utbildning inom idrott och hälsa när LGR 22 är så pass fri att tolka.

The study is about students' motivation towards the element of outdoor life within the subject of sports and health. The aim is to analyze and create an understanding of some students' attitude and motivation for the outdoor life component in the subject of sports and health. For this, two well-formulated questions were used that could answer the purpose. The method that was selected for this was qualitative thematic method with semi structured interview. The theoretical starting point used to measure the motivation of the students who participated in the study was the self-determination theory. This theory was a very excellent choice as it helped me measure students' motivation. The results show that the students' motivation varies, there are students who have high motivation and then there are students who have low motivation. By using the psychological needs within self determination theory consisting of autonomy, competence and belonging, I was able to measure students' motivation as well as know why their motivation looked the way it did. / Studien handlar om elevers motivation gentemot delmomentet friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa. Syftet vara att analysera och skapa en förståelse för några elevers inställning och motivation för delmomentet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Till detta användes två välformulerade frågeställningar som kunde besvara syftet. Metoden som var utvald till denna föll för kvalitativ tematisk metod med semistrukturerad intervju. Den teoretiska utgångspunkten som användes för att mäta motivationen hos eleverna som deltog i studien var självbestämmandeteorin. Denna teori var ett mycket utmärkt val då det bidrog till att jag kunde mäta elevernas motivation. Resultatet visar att motivationen hos eleverna varierar, det finns elever som har hög motivation och så existerar det elever som har en låg motivation. Genom att använda sig av de psykologiska behoven inom självbestämmande teorin som består av autonomi, kompetens och tillhörighetkunde jag mäta elevernas motivation samt veta varför deras motivation såg ut som den gjorde

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genomföra och undersö̈ka modellbaserad undervisning inom friluftsliv med fokus på platspedagogiken och få svar på frågeställningarna: ●  Vilka upplevelser har eleverna av den platspedagogiska undervisningsmodellen? ●  Vad för lärandeerfarenheter skaffar sig eleverna av den platspedagogiska undervisningsmodellen? Metod I studien har en kvalitativ ansats tillämpats för att söka svar på frågeställningarna. Mer specifikt har en pilotinterventionsstudie på två lektioner med efterföljande kvalitativa intervjuer genomförts med 22 stycken elever i en skolklass i årskurs 6 belägen i södra Norrland. I de kvalitativa intervjuerna har semistrukturerade fokusgruppsintervjuer implementerats där varje fokusgrupp bestod utav 5-6 elever. Respondenterna i studien valdes ut via ett bekvämlighetsurval. I studien används den platsbaserade pedagogiken som teoretiskt ramverk. Resultat Den platspedagogiska undervisningsmodellen har i denna studie visat sig medföra en större meningsfullhet för elevernas friluftsundervisning. Dessutom har modellen bidragit till ökad platskännedom bland studiens deltagare utifrån ett historiskt- och nutida perspektiv. Samtidigt har de fått möjlighet att utveckla sitt lärande inom delar av kunskapskraven i friluftsliv och utevistelse. En intressant aspekt i resultatet var att eleverna upplevde ett större intresse att återkomma till den plats de hade kännedom kring. Däremot upplevde eleverna att friluftsliv är något som måste utövas ute i naturen och därför hade de inte kopplat lektionsserien till friluftsliv om den hade genomförts i en stadsmiljö eller på skolgården. Slutsats Den platspedagogiska undervisningsmodellen är en möjlig metod för att bemöta den problematik som forskning visat finnas i den svenska skolans friluftsundervisning, och kan skapa nya möjligheter för elevers lärande i friluftsliv i skolan. / Abstract Aim The aim of this study is to implement and investigate instructional model teaching in outdoor education within the knowledge requirements in the Swedish physical education with extra focus on place pedagogy, and get answers to these questions: ●  What experiences do the students have of the place pedagogy model? ●  What learning do the students get from the place pedagogy model? Method In this study a qualitative method was used to answer the research questions. More specifically an intervention study was made with two lessons, including a following interview, with 22 students in class 6 in southern north of Sweden. The interviews had a semi- structured form, and the students were divided into groups of 5 to 6 persons for each focus group. The students were selected by a convenience sample. In this study, the place pedagogy model will be used as theoretical framework. Results The findings in the study shows that a place pedagogy model entails meaningfulness in the student’s outdoor education. The model has also resulted in increased knowledge about the place, both in a historical and contemporary perspective. The students have been given the opportunity to work and develop their skills and knowledge requirements in the Swedish physical education steering documents. An interesting finding in the study was that students felt strong interest to return to a place they had learned new knowledge about. Still the students have an experience that outdoor education is something you do in the nature. Therefore, they wouldn ́t have seen the two lessons as outdoor education if we would have chosen another environment such as an urban area or a schoolyard. Conclusion The place pedagogy model is a possible method to treat the problems that earlier research has found in outdoor education within Swedish schools. Place pedagogy can therefore create new opportunities for students learning.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.

<p>The purpose of this essay is to examine how the adventure is accomplished as a project, and how this is vindicated, through science or by other means. The scientists of today are not seen as adventurers or heroes, at least not as they used to, but this image lives on as a sort of role or social institution, that can be used by anyone and in any purpose. These roles could be seen as a type of rules for the modern adventurer, and act both as a limit or a possibility. This essay compares two North Pole travelers, Ola Skinnarmo and Salomon August Andrée.</p> / <p>Denna uppsats syfte är att undersöka hur man genomför äventyret som ett projekt och hur detta legitimeras, genom vetenskap eller på annat sätt. Vetenskapsmännen ses idag inte som äventyrare eller hjältar, i alla fall inte på samma sätt som förr, men den bilden lever kvar i form av en "rollbeskrivning" eller en sorts "social institution" som kan användas av vem som helst och i alla möjliga syften. Dessa"rollbeskrivningar"skulle kunna ses som en sorts "spelregler" för dagens moderna äventyrare och verka både begränsande och möjliggörande. I uppsatsen jämförs två polarfarare, Ola Skinnarmo och Salomon August Andrée, och deras respektive expeditioner. </p>

<p>Nationalism during the early 20th century, was often shaped around efforts to create feelings of fellowship within the frontiers. Fellow feelings was considered as a necessity to convince the people that their efforts served mutual goals.</p><p>Beginning in the 19th century, the European nations experienced a great many projects for this purpose. In the early 20th century the efforts grew. The danger of war and the competition for economic power, contributed the increase of nationalist movements. At the same time, many influential intellectuals also expressed apprehensions about the urbanized way of life; measures were necessary to secure the future success of the nation.</p><p>The national movements in Sweden, played a prominent role in the creation of a greater patriotic feeling. This paper is about one of these movements: Swedish Tourist Association (STF), founded in 1885. Around the motto “Know your country”, STF promoted Swedish tourism aiming to spread knowledge of the country and its people.</p><p>Benedict Anderson’s Imagined Communities and Michel Foucault’s Discipline & Punish has influenced the interpretation of STF’s yearbooks 1908-1916. This paper aims at explaining STF’s activities as a combination of efforts to create fellow feelings among the Swedes, and efforts to discipline them to a healthier way of life.</p><p>STF’s vision was to construct mutual heartfelt emotions towards the Swedish nature. The sound nature was seen as a symbol for the sound nation. It was thereby desirable that the Swedes were given the opportunity to experience this nature. Tourism became a technique to solve both the need for Swedish fellowship and the need for healthy citizens.</p><p>Tourism placed the Swedish bodies in the Swedish nature, which disciplined them to mutual patriotic feellings for their beautiful country, and at the same time gave them the healthy constitution and moral strength that should characterize every Swede.</p>

<p>This paper is about skiing and Swedish nationalism during the late 19th century and early 20th century. The aim is to investigate why skiing was considered so eminently suited for the incorporation of certain ideals in the national fellowship.</p><p>The paper accounts an analyse of texts and documents about Swedish skiing from 1897-1924. Skiing was a nationalistic concern from the very beginning of this period. It was connected to heartfelt feelings towards the Swedish nature, the patriotic upbringing of the youth, as well as the health of the nation. Over the years skiing also became an increased object of sportification. The competitions were popular, and the nationalistic propagandists saw the contests as means to popularize the sport. Thereby they also hoped to attract attention to the national ideals which skiing was associated with – deep feelings for the nature, a strong youth suitable for military service, and a healthy population.</p><p>Reserachers interested in the history of Swedish sport, often understand the sportification as a gradual dissociation from the nationalistic ambitions. They admit that sports, especially skiing, was influenced by patriotic ideas. But when skiing became a larger object of competition, an ideology of competition gradually replaced the nationalistic strivings.</p><p>This paper understands skiing as an invented tradition, according to Eric Hobsbawm’s <em>The Invention of Tradition</em>. An invented tradition shows a formalization and ritualization of a practice. The healthy skiing in the magnificent Swedish nature, is in this paper understood as the ritualized part of the tradition, while the competitions are seen as the formalized part.</p><p>By understanding skiing as an invented tradition, this paper shows that an increased interest for competitions, and the establishment of an ideology of competition, by no means replaced the efforts influenced by a nationalistic ideology. Nationalism and the ideology of competition did not exclude each other. They both existed within the same tradition, a tradition which reflects the strivings of this historic period.</p><p>Skiing was eminently suitable for the incorporation of certain national ideals in the national fellowship: Skiing communicated the ideals of the nation, and the competitions gained interest for this sport and the ideals it was associated with. The increased interest for competitions represented an increased efficiency in the nationalistic strivings.</p>