Syfte Syftet med studien är att undersöka vad som ligger till grund för hur lärare i idrott och hälsa (åk 7-9) väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan. Studien avser besvara följande frågeställningar: · Hur väljer lärare ut sitt innehåll i friluftsliv i skolan? · Hur organiserar lärare undervisningen i friluftsliv i skolan? · Vad värderar lärare som viktig kunskap i friluftsliv i skolan?   Metod Sex högstadielärare i idrott och hälsa (tre kvinnor och tre män) intervjuades mellan 25-35 minuter genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt mötesrum. Intervjuerna kodades via en innehållsanalys och därigenom samlades svaren i olika teman. Läroplansteorin utgör det teoretiska ramverket och användes i diskussionen för att tolka resultatet. Resultat Vad gäller lärarnas val av innehåll, präglade det centrala innehållet undervisningen i stor utsträckning, samt faktorer som egna erfarenheter av friluftsliv, bedömningsstöd etc. Idrottslärarna i denna studie organiserar sin undervisning med en stark koppling mot idrottslogiken där orientering genomförs ofta samt andra idrottsaktiviteter utomhus. Resultaten påvisade även en aktivitetsdiskurs vilket karaktäriseras av att sin undervisning ska förbereda eleverna för turfriluftsliv. Vad lärarna värderar som viktig kunskap stämmer överens med hur de väljer ut sitt innehåll samt organiserar sin undervisning. Slutsats Undervisningen verkar präglas av en tradition och kultur där strävan efter turfriluftsliv framträder starkt i lärarutbildningar, i bedömningsstödet samt lärares syn på friluftsliv. Att skilja på friluftsliv som skolämne och samhällsfenomen har aktualiserats nu då internationella influenser skapat intresse för hur lärandesituationer kan skapas genom exempelvis platsresponsiv pedagogik. Dessa lärandesituationer ställer lägre krav på material och tid vilket denna studies lärare nämnde som begränsande faktorer. / Aim The aim of the study is to investigate what is the basis for how teachers in sports and health (years 7-9) choose their content, organize their teaching and what they value as knowledge in outdoor education in school. The study intends to answer these questions: • How teachers choose their content in outdoor education in school? • How do teachers organize the teaching of outdoor education in the school? • What do teachers’ value as important knowledge in outdoor education in school? Methods 6 high school teachers in sports and health (3 woman and 3 men) were interviewed between 25-35 minutes through semi-structured interviews via a digital meeting room. The interviews were coded via a content analysis and thereby the answers were collected in different themes. Results Regarding the teachers' choice of content, the central content characterized the teaching to a large extent, as well as factors such as own experiences of outdoor life, assessment support, etc. The PE teachers in this study organize their teaching with a strong connection to the sports logic where orienteering is often implemented and other outdoor sports activities. The results also showed an activity discourse which characterizes by the teacher preparing students for tur-free-air-life. What teachers value as important knowledge is consistent with how they select their content and organize their teaching. Conclusion The teaching is characterized by a tradition and culture where the pursuit of outdoor adventure is strong in PE-teacher education, assessment support and also what the teachers consider to be free-air-life. Distinguishing between free-air-life as a school subject and societal phenomena has been updated now since international influences have created interest in how learning situations can be created through for example place-responsive pedagogy. This type of learning situation creates low demands on material and time, which the teachers of this study mentioned as limiting factors.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genomföra och undersö̈ka modellbaserad undervisning inom friluftsliv med fokus på platspedagogiken och få svar på frågeställningarna: ●  Vilka upplevelser har eleverna av den platspedagogiska undervisningsmodellen? ●  Vad för lärandeerfarenheter skaffar sig eleverna av den platspedagogiska undervisningsmodellen? Metod I studien har en kvalitativ ansats tillämpats för att söka svar på frågeställningarna. Mer specifikt har en pilotinterventionsstudie på två lektioner med efterföljande kvalitativa intervjuer genomförts med 22 stycken elever i en skolklass i årskurs 6 belägen i södra Norrland. I de kvalitativa intervjuerna har semistrukturerade fokusgruppsintervjuer implementerats där varje fokusgrupp bestod utav 5-6 elever. Respondenterna i studien valdes ut via ett bekvämlighetsurval. I studien används den platsbaserade pedagogiken som teoretiskt ramverk. Resultat Den platspedagogiska undervisningsmodellen har i denna studie visat sig medföra en större meningsfullhet för elevernas friluftsundervisning. Dessutom har modellen bidragit till ökad platskännedom bland studiens deltagare utifrån ett historiskt- och nutida perspektiv. Samtidigt har de fått möjlighet att utveckla sitt lärande inom delar av kunskapskraven i friluftsliv och utevistelse. En intressant aspekt i resultatet var att eleverna upplevde ett större intresse att återkomma till den plats de hade kännedom kring. Däremot upplevde eleverna att friluftsliv är något som måste utövas ute i naturen och därför hade de inte kopplat lektionsserien till friluftsliv om den hade genomförts i en stadsmiljö eller på skolgården. Slutsats Den platspedagogiska undervisningsmodellen är en möjlig metod för att bemöta den problematik som forskning visat finnas i den svenska skolans friluftsundervisning, och kan skapa nya möjligheter för elevers lärande i friluftsliv i skolan. / Abstract Aim The aim of this study is to implement and investigate instructional model teaching in outdoor education within the knowledge requirements in the Swedish physical education with extra focus on place pedagogy, and get answers to these questions: ●  What experiences do the students have of the place pedagogy model? ●  What learning do the students get from the place pedagogy model? Method In this study a qualitative method was used to answer the research questions. More specifically an intervention study was made with two lessons, including a following interview, with 22 students in class 6 in southern north of Sweden. The interviews had a semi- structured form, and the students were divided into groups of 5 to 6 persons for each focus group. The students were selected by a convenience sample. In this study, the place pedagogy model will be used as theoretical framework. Results The findings in the study shows that a place pedagogy model entails meaningfulness in the student’s outdoor education. The model has also resulted in increased knowledge about the place, both in a historical and contemporary perspective. The students have been given the opportunity to work and develop their skills and knowledge requirements in the Swedish physical education steering documents. An interesting finding in the study was that students felt strong interest to return to a place they had learned new knowledge about. Still the students have an experience that outdoor education is something you do in the nature. Therefore, they wouldn ́t have seen the two lessons as outdoor education if we would have chosen another environment such as an urban area or a schoolyard. Conclusion The place pedagogy model is a possible method to treat the problems that earlier research has found in outdoor education within Swedish schools. Place pedagogy can therefore create new opportunities for students learning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare. / Abstract Aim and research questions The purpose of this study is to examine how physical education (PE) teachers from grades 7-9 view the relationship between orienteering and friluftsliv within their teaching. The study aims to answer the following questions: How do PE teachers use orienteering and friluftsliv in their teaching? Which geographical areas are used during lessons focusing on friluftsliv? In what ways are these geographical areas being used by PE teachers? Method The data was collected through semi structured interviews which followed an interview guide. Seven PE teachers were interviewed, of which five teach came within the Stockholm area, one from Norrbotten and one from Södermanland. The teachers were selected through a convenient sample. The interviews were recorded, transcribed to text documents and thereafter analyzed by using a discourse analysis. Results The discourse analysis showed that the teachers view friluftsliv as a teaching area for physical activities. This was further explained by the teachers´ strive to organize the friluftsliv education using activities named by the curriculum. The teachers viewed these activities as preparations for other outdoor activities, such as longer hikes. The discourse around orienteering was that orienteering was an integrated part of friluftsliv. The open interpretation of the curriculum by the teachers led in some cases to activities being chosen without much reflection on their actual purpose. Furthermore, the empirical material showed that students did not know the purpose of certain activities, which affected their overall motivation for friluftsliv education. An important aspect for all teachers in this study is the geographical areas close to the school. Another aspect is the PE teachers´ desire for more cooperation with other school subjects. The PE teachers also expressed that they wanted a solution which could create more time for friluftsliv in their teaching, which would make it easier to organize meaningful activities. Conclusion The discourses connected to how the teachers talk about friluftsliv and orienteering shows that friluftsliv is mainly viewed as an area for physical activity. When discussing geographical areas close to the school, a discourse was created which highlighted the significance of this aspect, together with friluftsliv as a means of preparation for other outdoor activities. More cooperation with other subjects has potential to create more time for friluftsliv, making it easier to separate orienteering from this teaching area.