Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur man som förskollärare väljer att implementera bild, drama och musik utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville också få en förståelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Utifrån litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtänkt och utan reflektion. Vi lade även märke till att samtliga pedagoger finner en svårighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs på ett visst sätt. Vår slutsats är att de pedagoger som vi har intervjuat ser de estetiska uttrycksformerna som värdefulla pedagogiska verktyg för att göra arbetet mer lustfyllt för barnen. De anser även att de estetiska uttrycksformerna med fördel kan integreras med andra ämnen. Trots detta kan vi se att kompetensen har en betydelse för i vilken utsträckning pedagogerna väljer att arbeta med bild, drama och musik. Vi kan även se att en del pedagoger inte reflekterar över sitt arbete, vilket gör att de har svårt att sätta ord på vad barnen lär sig. / Aestetic expressions in the revised curriculum- Five teachers' thoughts on the subject of art, drama and music

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder.Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog.Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga. I andra frågeställningens svar framgick det att pedagogernas personliga inriktning och intressen var avgörande för vilka uttrycksformer informanterna fann mest framgångsrika. Tredje frågeställningens svar blev sammankopplade till första frågeställningen i avseendet om möjligheter och hinder rörande estetiska uttrycksformer och de hinder informanterna framhöll var tid, plats och utbildning för personalen. De hinder informanterna framhöll var tid, plats och utbildning för personalen. Vår intervjustudie tyder i sin helhet på att estetiska uttrycksformer är utvecklande och givande för särskolans elever och att de därmed är att anse som en given del av undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras. Och om bild integreras i ett ämnesövergripande arbete så är det i den gamla formen som ett lustfullt inslag frånkopplat en verklig mening, så kallad modest estetik.

SAMMANFATTNINGI detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten.För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna). Lektionerna har vi själva planerat och genomfört med eleverna i en årskurs 1, delad i halvklass, utifrån begreppen traditionell, verbalspråkig undervisning och utvecklingsinriktad undervisning. Vidare har vi arbetat med dessa två grupper, med samma syfte och mål som utgångspunkt, men med olika sätt att undervisa. Lektionerna är dessutom inspelade med videokamera.Efter att ha gått igenom vårt material kunde vi konstatera att det är svårt att mäta om det finns någon tydlig skillnad mellan de olika sätten att undervisa efter endast fem lektioner. Däremot tycktes eleverna visa större lust och engagemang när vi undervisade med fler uttrycksformer. / ABSTRACTIn this study we are comparing four different lessons where we use various ways of teaching. We want to answer the questions when do the pupils seem to feel content and committed. And when are the pupils most/least visibly active. We also want to find out if there is, from the pupil’s points of view an experienced difference between the various ways of teaching.To be able to answer the questions we have chosen a so called qualitative method based on five lessons (one of these was a dictation). We have planned and carried out the lessons by ourselves with pupils in grade 1, divided in two groups, on the basis of the concepts of traditional, verbal teaching and a teaching with focus on development. Further we have worked with these two groups, with the same aim and goal as a starting point, but with different ways of teaching. The lessons are in addition recorded with a video camera.After going through our material we could establish the fact that it is hard to measure if there is a clear difference between the various ways of teaching after only five lessons. However, the pupils seemed to feel more content and committed when we added different sorts of expressions in our teaching.

Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer somfritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är attfå syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet påfritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så storplats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olikafritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyserfritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut.Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiskauttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiskauttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Vi har delat in pedagogerna i två grupper, klasslärare och ämneslärare, för att kunna finna likheter och olikheter dem emellan. I resultatet visar det sig att lärarna anser att grundtanken med kommunikation är möten mellan människor och detta strävar både ämneslärarna och klasslärarna efter att skapa i skolan. I studien kommer vi fram till att en god självkänsla och en trygghet i sig själv är viktig hos både elever och pedagoger i arbetet med estetiska uttryck i skolan. / The aim of this essay is to examine how active educators work with communication through aesthetic expressions. We have examined how work with different expressions can promote children's learning and development in school. We have asked the question whether radical and modest aesthetic can be assembled and have found it to be successful but the modest aesthetic is more dominant in school. We have used qualitative interviews and which we have interviewed five different teachers, two class teachers and three teachers with a main subject in aesthetic. Each teacher has told us about their work with students in school in these three areas: communication, multimodality and aesthetic expressions. We have also compared the class teachers and teachers with a main subject in aesthetic to be able to find similarities and differences between them. The result of the study shows that basic idea of communication is meetings between people and these are both the subject teachers and the class room teachers trying to create in school. In our study, we found out that a good self-esteem and a safety in their selves are important for both pupils and teachers in the process of aesthetic expressions in school.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama. Jag har intervjuat eleverna och analyserat materialet efter faktorer som lärande, lust att lära och estetiska läroprocesser. Mitt arbete visar att genom att använda sig av estetiska uttrycksformer i matematik förstår eleverna matematik lättare genom att de får arbeta med matematik konkret och får en bakgrund till det som står i matematikböckerna. Det visade även på att estetiska uttrycksformer bidrar till en mer varierad, annorlunda och intressant undervisning. Eleverna menade att om det är roligt så får de mer lust att lära. Eleverna kunde också upptäcka att matematik fanns i vardagslivet genom egna upptäckter efter de båda undervisningsförsöken. Mitt arbete visade också att man som pedagog bör gå varsamt fram med estetiska uttrycksformer eftersom det inte är självklart att alla elever känner sig trygga med ett sådant arbetssätt. En viktig förutsättning är att eleverna känner sig trygga i sina grupper så att det kan uppstå diskussioner. Undersökningen visade även på att tiden är viktig för att eleverna ska hinna diskutera, reflektera och genomföra.

I uppsatsen förenas två perspektiv – engelska och estetik – med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde.Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck – fotografier och musik. Lektionerna observerades och följdes sedan av intervjuer med elever och engelsklärare. Insamling och bearbetning av empirisk data grundar sig på kvalitativa metoder. Det har visat sig att estetiska uttrycksformer i engelskundervisningen kan bidra till språkutveckling, men att de också kan medföra andra dimensioner i lärandet, så som lust i lärandet, meningsfullhet och delaktighet. / In this essay two perspectives – English and Aesthetics – are united with communication as their common denominator. The aim of this essay is to investigate how aesthetic expressions can contribute to students’ language acquisition. Aesthetics plays a double role in this essay, both as a pedagogical tool in English teaching but also as a language form with a sort of intrinsic value. The investigation is based on two English lessons, performed by myself, and taught in a secondary school class, i.e. eighth grade. Focus was oral communication combined with already existing aesthetic expressions – photography and music. The lessons were observed and followed by interviews with students and English teachers. The gathering and processing of empirical data are based on qualitative methods.It has been proved that aesthetic expressions in English teaching can contribute to language acquisition, but they can also entail other dimensions of students’ learning, such as lust for learning, meaningfulness and participation.

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna.

Syftet med studien är att undersöka om verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling. I studien presenteras bland annat det teoretiska perspektivet på lärande vilket är det sociokulturella perspektivet. Metoden utgörs av observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Resultatet av studien visade att estetiska uttrycksformer praktiseras och används som ett redskap för att stimulera barns språkutveckling. De estetiska uttrycksformer som förekom mest i de två förskolorna där studien genomfördes var teater, “rollspelslekar” och musik, sång rim och ramsor. Dessa estetiska aktiviteter förekom främst i den styrda planerade verksamheten som barnen sedan bearbetade och gav uttryck för i den egna leken. Alla pedagoger som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla sin språkutveckling, men att det inte används i så stor utsträckning som det skulle kunna göras. Flertalet deltagande pedagoger i studien hade inte tänkt medvetet på sambandet mellan estetiska uttrycksformerna och barns språkutveckling, utan ansåg att språket är något som hela tiden finns med överallt som en naturlig del av vardagen och barns lärande.